”Vi fångar upp medlemmarnas förslag”

Sveriges Lärares politik för fritidshemmen bygger till viss del på kunskaper och erfarenheter som sedan i mars finns samlade hos de sex ledamöterna i Nationella rådet för lärare i fritidshem.  

– Vi har en viktig roll i att fånga upp frågor från medlemmarna, bearbeta förslag och föra dem vidare till förbundsledningen, säger Hanna Almcrantz, samordnare i Nationella rådet.

Under hösten håller rådet i ett antal öppna webbinarier där de presenterar förbundets politik gällande fritidshemmen för medlemmarna. 

– Det är ett bra tillfälle att lära sig mer om politiken. Vi har deltagit i arbetet med att ta fram den och även gjort det i nära samarbete med skolformsföreningen grundskola, säger Hanna Almcrantz.

Medlemmarnas länk till styrelsen

Nationella rådet för lärare i fritidshem är ett av tre nationella råd som Sveriges Lärare inrättat. Hanna Almcrantz anser att de ökar möjligheterna för förbundet att nå ut med sina frågor och samtidigt se till att de är väl förankrade bland medlemmarna.

– Vi är medlemmarnas länk till förbundsstyrelsen. Vi har ännu inte träffat politiker, utan det har förbundets ordförande gjort. Men det finns inget som i framtiden hindrar att vi gör det.

En av de frågor Hanna Almcrantz själv brinner för, och som hon understryker är grundläggande för arbetet, är att alla lärare i fritidshem har tillräckligt med tid och andra förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb.

– Det gäller både på fritidshemmet och om man undervisar i ett ämne i skolan.
Så att man både hinner planera och
efterarbeta. 

Får förslag från medlemmar

Under året har rådet även bidragit med synpunkter till förbundets yttranden och remissvar. En företrädare för rådet kommer att delta i juryarbete när Årets lärare i fritidshem utses. 

– Vi utser också ett kongressombud från rådet.

Nationella rådet får en hel del förslag från medlemmar om vad det borde ta upp. Ett exempel är karriärtjänster, eftersom det i dag inte är alla arbetsgivare som har inrättat förstelärartjänster i fritidshem. 

Hur prioriterar ni bland de förslag ni får in?

– Vi prioriterar tillsammans vid våra träffar och bestämmer då vilken fråga vi ska börja med och hur vi ska arbeta vidare med frågan. I prioriteringen kan vi även ta stöd av medlemmar, till exempel i samband med våra nätverksträffar och webbinarier, säger Hanna Almcrantz. 

Läs mer om kommande webbinarier här!

Vilken är den viktigaste fackliga fritidshemfrågan att driva?

Åsa Bengtsson, 60 procent på Sveriges Lärares lokalavdelning i Jönköping, 40 procent på Vätterslunds­skolan i Jönköping.

– För att vi ska kunna hålla en hög kvalitet i under­visningen och under den timplanestyrda delen av dagen måste vi ha rätt förutsättningar. Det handlar om tid för
dokumentation, för- och efterarbete, samt planering — både enskilt och tillsammans i arbetslag. Det är också viktigt med god tillgång till ändamålsenliga lokaler. 

Vi behöver arbeta för att få fler behöriga kollegor och att de som finns stannar kvar i yrket. Antalet lärare måste vara tillräckligt i förhållande till elevgruppens behov.

Raymond Stokki, Fria Emilia i Boden.

– För alla i skolan – och i andra välfärdsjobb – är förslaget om angiverilag ett hot mot demokratin grundat på rasism. Därför är en tvärfacklig politisk strejk för att stoppa förslaget den viktigaste frågan. Jag vill se regleringar i avtalen, dels av undervisningstid kontra planeringstid, dels av storleken på barngrupp per anställd. Öka antalet anställda och stoppa alla nedskärningar. Protestera för att få till ökade resurser till hela skolan.

Ricardo Pousette, Trångsundsskolan i Huddinge.

– Viktigast för mig är att positionera vårt yrke i skolan utifrån den akademiska utbildningen och det myndighetsuppdrag vi har. Dessa faktorer kan skapa de förutsättningar vi behöver för att utföra vårt jobb. Vi ska kunna
synliggöra för arbetsgivaren hur mycket planeringstid arbetet kräver och även tydliggöra att vi är lärare i
fritidshem, inte brandsläckare eller assistenter.

Jag vill att lärare i fritidshem står i fokus precis som andra akademiska yrken, både i skolan och i samhället.

Daniella Crona, lokalförening Ale, lärare i fritidshem Garnvindeskolan i Skepplanda.

– Den absolut viktigaste frågan är rätt förutsättningar för att vara lärare i fritidshem så att vi kan bedriva en verksamhet i enlighet med skollagen och Lgr22. Till dem räknar jag tid för kartläggning av gruppens behov, planering, genomförande, dokumentation och reflektion. Det krävs också resurser i form av personal och tillgängliga lokaler. Vi behöver driva frågan att förutsättningarna för lärare i fritidshem måste vara likvärdiga i hela landet.

Pernilla Holmqvist, Årbyskolan i Eskilstuna.

– Lärare med inriktning fritidshem måste ges rätt förutsättningar för att kunna fullfölja sitt huvuduppdrag enligt läroplanen. Kärnuppdraget måste värnas genom nationella regleringar av planerings- och utvecklingstid. Det är viktigt att driva frågor som att alla elever ska garanteras undervisning av legitimerade grundlärare med inriktning fritidshem och att alla lärare i fritidshemmen har en
hållbar arbetsmiljö. Ett fritidshem utan lärare i fritidshem kan inte benämnas som ett fritidshem! 

LÄS OCKSÅ

För stora barngrupper på fritidshemmen – kräver lag om maxtak

De ska driva fritidshemmets frågor

”Reglerad planeringstid är ett måste”