Djurberg: De ska undersöka fritidshemmets betydelse för skolresultaten

I ett nytt forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet ska forskare tillsammans med skolpersonal i fyra kommuner försöka ta reda på hur fritidshemmet bidrar till elevernas måluppfyllelse i skolan. Projektet tar avstamp i den reviderade läroplanen från 2016 där fritidshemmet fick ett tydligare undervisningsuppdrag. 

Det är ett spännande arbete eftersom man här hoppas hitta argument för att få politikerna att förstå fritidshemmets potential. Om det går att bevisa att elever får bättre skolresultat om de går på fritids – då skulle det äntligen satsas på verksamheten. 

En del handlar om att kartlägga vad undervisning i fritidshemmet egentligen är. En central fråga. Innebär det att lära sig om matematik och bli bättre på att läsa och skriva eller är det något helt annat – att lära sig om relationer och utvecklas som människa, få självförtroende och hitta sammanhang där man trivs? Och vilka av dessa bitar bidrar mest till att en elev klarar skolan? Eller går det att göra både och? 

Tangerar debatten om ”skolifiering”

I ljuset av debatten om skolifiering av fritidshemmet är projektet kanske lite kontroversiellt. Många lärare i fritidshem är, med all rätt, trötta på att det man gör i fritidshemmet ständigt ska rättfärdigas med att eleverna lär sig något som de har nytta av i skolan. Ni vet, eleverna inte bara bakar, de lär sig matte också. Det är i och för sig ett dilemma för alla ”mjuka” ämnen, de praktisk-estetiska ämnena tampas med samma problematik. 

Men om fritidshemmet ska ha en positiv effekt på eleverna så behöver förutsättningarna vara helt andra än vad de är i dag på många skolor. Nu kommer många skolor att delta i projektet, så förhoppningen är att det finns en variation av fritidshem. 

Fritidslärarnas kompetens tas inte tillvara

I det senaste numret av Fritidspedagogik berättar vi om en annan forskningsstudie som visar att nyutexaminerade fritidshemslärares kunskaper inte tillvaratas på skolorna. Specialistkompetensen i sociala relationer och konfliktlösning, till exempel. Det är helt galet med tanke på den eskalerande utslagningen och gängvåldet. Men inget mysterium – struktur saknas för detta på skolorna, konstaterar forskarna. Som också varnar för att lärare i fritidshem kan komma att byta yrke som en följd. 

Vi vet att en lyckad skolgång är den enskilt starkaste skyddsfaktorn mot att hamna i gängkriminalitet. Hur tror ni att fritidshemmet bäst bidrar till det skyddet?

LÄS OCKSÅ

Forskare: Diskutera värdegrunden mer

Tre lärare i fritidshem: Så skapar vi bra relationer

Blivande fritidshemsläraren Hassan vill bygga bra relationer

Lärarnas beteende förstärker mobbning