![](/contentassets/fcc8250ba4aa48c38dba4b4851f5de1d/fritidshemslarare-173r.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
"Tänk att få ha sin hobby som sitt jobb", säger fritidspedagogen Hassan Abdulahi. Foto: Anders G Warne
Reportage
Blivande fritidshemsläraren Hassan Abdulahi, 25, vill hjälpa barn med trasslig bakgrund. Han har redan arbetat som resurs för barn med särskilda behov i flera år.
– Jag känner igen mig i deras utsatthet.
I dag arbetar Hassan Abdulahi, på Tullingebergsskolans fritidshem i Botkyrka fyra dagar i veckan. Parallellt läser han till lärare i fritidshem på Södertörns högskola. Han hade tänkt bli affärsjurist, men insåg att han ville jobba med barn. Och att han kunde bidra med något viktigt.
Pojkar med invandrarbakgrund förutsätts ofta vara utåtagerande och stökiga.
Redan något halvår efter att han gått ut juridik- och ekonomiprogrammet på Tumba gymnasium fick han uppdraget att bli resurs till en elev i årskurs ett på Grindtorpsskolan i Alby.
Killen kom från ett land i Västafrika och talade dålig svenska. Hassan kände omedelbart igen sig i pojken.
– Han hade svårt att uttrycka sig, tyckte inte att pedagogerna lyssnade på honom. Han kände sig helt enkelt missförstådd.
Hassan själv är från det krigshärjade Somalia men växte upp i Kenya. Vid sju års ålder flydde han till Sverige med sin pappa och storebror. Efter stopp i Solna och Karlskoga hamnade familjen i Söderhamn några år. Där kände de sig utanför och missförstådda. Skolan var rörig och Hassan hade svårt att få kompisar.
Det är en stark erfarenhet som dröjt sig kvar i honom: att inte bli sedd som den individ han är.
"Tänk att få ha sin hobby som sitt jobb", säger fritidspedagogen Hassan Abdulahi. Foto: Anders G Warne
– Ingen tog sig tid att riktigt lära känna mig, jag blev bara invandraren som betraktades som annorlunda.
Hans främsta ledord i arbetet med barn är ”relationer”: att skapa relationer med enskilda elever och aldrig betrakta dem som representanter för någon grupp.
– Alla förväntningar på barnen måste vara individanpassade, inte gruppanpassade. Pojkar med invandrarbakgrund förutsätts ofta vara utåtagerande och stökiga. Om den förväntan finns där så riskerar sådana beteenden att förstärkas.
Han hjälpte pojken från Västafrika ett halvår och såg vissa framsteg, sedan hittade man en annan skolform för honom. Men Hassan stannade drygt tre år på Grindtorpsskolan och träffade många barn som befann sig i riskzonen för normbrytande beteenden.
"En av nycklarna är att fördjupa kontakten med föräldrarna", säger Hassan Abdulahi. Foto: Anders G Warne
– Jag träffade killar i ettan som hängde med barn i fyran som redan börjat röka och snusa. Jag minns en sjuårig kille som berättade hur en tioåring visade upp vad han snott i affären, och hur imponerad han var.
Man säger att fler insatser måste till redan på lågstadiet för att hindra barn att hamna i kriminalitet?
– Det räcker inte, vi måste börja redan i förskolan!
Trots sina unga år har han hunnit höra förskräckliga berättelser från vissa av barnen, hur de blivit inlåsta och slagna hemma, inte fått tillräckligt med mat. I dessa fall har personalen naturligtvis gjort orosanmälningar till socialtjänsten. Men barn kan må dåligt av mindre alarmerande skäl.
I arbetet med den första pojken tog han ett initiativ som visade sig lyckat.
– När jag märkte att han hade ett stort energiöverskott och hela tiden behövde röra på sig, frågade jag pappan om han hört av sig till någon idrottsförening. Men det hade han inte.
Och det är inte ovanligt i områden med en hög andel utlandsfödda: den svenska idrottsrörelsens stora barn- och ungdomsverksamhet har svårt att nå ut dit.
– Vissa vet inte ens att det finns föreningar att kontakta! Jag hade sett att killen gillade att spela fotboll, så jag ringde en kompis som är tränare i en klubb. Och kort därefter började han träna.
Källa: Socialstyrelsen: ”Bedömarisk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende” (2020).
När Hassan ser att barnen lätt tappar humöret eller blir håglösa så frågar han hur de sovit, vad de ätit, hur de haft det därhemma. Får han inga klargörande svar så kontaktar han föräldrarna.
– Jag tror att vi måste ha mer löpande kontakt med föräldrarna, inte bara när det har hänt något allvarligt. De måste också känna förtroende för oss, att vi vill deras barn väl.
Vad får du för reaktioner från föräldrar som kanske inte haft så mycket att göra med skolan?
– Vissa familjer uppskattar att jag visar intresse och berättar öppenhjärtigt om sina barn, andra mer traditionella familjer tenderar att skönmåla, de tecknar en fantasibild. Jag har utvecklat en rätt bra förmåga att se när de inte talar sanning.
När rektorn som upptäckte Hassan, Satu Vanhanen, fick jobb på Tullingebergsskolan övertygade hon Hassan att följa med.
Vi försöker ge varje enskilt barn de verktyg som de behöver för att komma på rätt kurs.
– Han är en naturbegåvning, jag ville inte vara utan honom, säger hon idag.
Men det dröjde inte länge förrän Grindtorpsskolan hörde av sig igen. Nu hade de en kille i ettan som de var oroliga för, skulle han kunna komma tillbaka en kortare period för att hjälpa skolan med honom?
Hassan hade svårt att säga nej:
– Eleven kom knappt på lektionerna, kände sig otrygg, saknade helt goda relationer med vuxna.
Han jobbade med pojken några månader och lärde också känna hans mamma, familjen är från Nordafrika. Nu har det gått snart två år, nyligen träffade han mamman och fick höra att det sakta går åt rätt håll för sonen. Men Hassan är fortfarande orolig för honom.
– Vi inom skolan försöker ge varje enskilt barn de verktyg som de behöver för att komma på rätt kurs, men det finns så mycket annat som styr barnen i en annan riktning. Sociala medier, äldre barn och annat som vi inte rår över. I Alby finns mycket kriminalitet, det är svårt att hålla dem borta från den.
"En naturbegåvning", enligt rektorn som upptäckte honom. Foto: Anders G Warne
Hassan tänker mycket på en annan elev som han lärde känna samtidigt under den korta återkomsten till Grindtorpsskolan, en kille med somalisk bakgrund.
– När han hörde mig prata utan brytning blev han alldeles förbluffad, trodde att jag var adopterad. ”Du pratar ju som en svenne”, sa sjuåringen.
Vad svarade du honom?
– Att jag kom till Sverige som barn, precis som han. Och så växlade jag över till somaliska för att börja skapa en relation med honom.
Hassan är bekymrad över den ”vi-och-dom-attityd” som utvecklas bland många barn med utländsk bakgrund i en tidig ålder. Samtidigt är han mån om att inte svartmåla den typ av förortssvenska som blivit till en identitet hos många.
Problemen uppstår när barn med förortssvenska själva känner att de är mindre värda, att de aldrig kan få något vanligt jobb när de talar på det viset.
Vi går ut på skolgården för att ta bilder. Barnen kommer fram med nyfikna frågor. Vad tycker de om Hassan?
– Rolig! Snäll! Bra på fotboll! Bra på King! Och bra på att kramas, säger en flicka och kastar armarna runt Hassan.
När barnen sprungit undan vill han lägga till en viktig poäng i arbetet med elever som befinner sig i en trasslig situation:
– Man ska inte gå för snabbt fram. Ett hej, ett leende och en kram kan vara ett första viktigt steg.
Sveriges kommuner vässar sitt förebyggande arbete för att hindra fler barn att hamna i kriminalitet. Fritidshem och fritidsgårdar borde få en tydligare roll i arbetet, anser forskare.
I fokus för insatserna står en förkortning: SSPF. Det handlar om att fördjupa samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet.
Men resultaten varierar. En av bristerna är att ”F”-et kommit på undantag. Det säger Christina Söderberg, doktorand i socialt arbete vid Linköpings universitet, som länge studerat SSPF:
– Fritidspersonal har fått kritik för att bli för mycket av kompisar med barn som uppvisar normbrytande beteenden. Men när de jobbar på rätt sätt och fokuserar på barnens starka sidor, då kan deras arbete vara ovärderligt.
Hon blir imponerad när hon får höra om Hassan Abdulahis fokus på att bygga relationer:
– En del av dessa barn har inte en enda fungerande relation med någon vuxen.
Även lärare kan skapa relationer av det här slaget, menar hon, men de har ofta fullt upp med det pedagogiska uppdraget.
– Och alla lärare har inte heller förmågan att bygga sådana relationer. De är pedagoger.
F:et i SSPF inbegriper fritidsverksamhet i bred bemärkelse, där även föreningslivet ingår. Här finns en potential som borde kunna utnyttjas mer, anser Christina Söderberg.
– Ju fler engagerade vuxna som möter barnet, desto bättre.
Hittills har fritidsgårdarna varit i fokus för kommunernas arbete med SSPF, men på senare tid har också fritidshemmen lyfts fram.
– Alltfler kommuner har insett att vi måste fånga upp barnen tidigare. Och då har fritidspersonalen en nyckelroll tillsammans med övriga lärare och elevhälsan.
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika Skolministerns fåordighet om fritidshemmets betydelse är sorglig, skriver redaktören Sara Djurberg.
Skolpolitik – Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar, säger skolministern.
Reportage På Svartedalsskolan i Göteborg går elever från grundskolan och den anpassade grundskolan på samma fritidshem.
Forskning Undervisningen i fritidshemmet har blivit alltför lik skolans, anser forskaren Alma Memišević.
Så gör vi Teaterstycket på engelska blev en arena för samverkan mellan lärare i fritidshem och klasslärare i Mörbylånga.
Aktuellt Fritidshemmens dag har firats i strålande sommarväder över hela landet. Möjligen samlades allra flest leksugna på Engelska skolan i Sundsvall: över 200 elever plus syskon och föräldrar.
Vi lärare debatt I en strävan efter erkännande har fritidshemmen de senaste åren utsatts för en systematisk ”skolifiering”. Men vet ni vad, nu får det räcka! skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Språkstörning passerar ofta obemärkt förbi, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Pedagogiska tips Efter mycket planerande kunde eleverna på fritidshemmet Vintergatan 3 i Malmö äntliga öppna sitt spa.
Panelen Vilka möjligheter till vila och återhämtning finns det för eleverna på ert fritidshem? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Forskning I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden?
Krönika Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmens likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper dra en nitlott i fritidshemmets lotteri, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Arbetsmiljö Fritidshemmen har nått en milstolpe: över en halv miljon inskrivna barn. Men att andelen behöriga lärare fortfarande är så låg är ett stort bekymmer, anser Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
Motoriklarmet Barn pysslar mindre än tidigare – men inte på Broholmskolan i Lidköping. Där ser eleverna pysslet som en av veckans höjdpunkter, berättar läraren i fritidshem Jennie Nilsson.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen.
Så gör vi Anna Danielsson och Camilla Strand utgick från elevernas stora intresse för spelet Among Us när de skapade en egen variant av spelet på fritidshemmet.
Reportage Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan i Tingsryd, har en bakgrund som lärare i fritidshem. När elever behöver hjälp med språkutveckling och sociala relationer väljer hon ibland en ovanlig metod: ordinerar närvaro på fritidshemmet.
Krönika Jag tänker mycket på flickor. Hur de gång på gång blir åsidosatta, hårdare korrigerade och hur vi vuxna i skolans värld förväntar oss att de ska vara bättre socialt skillade än pojkar, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika För mig är eleverna källan till energi som fyller på. Kramen man får i hallen, någon som glatt frågar vad som ska hända på fritidshemmet i eftermiddag eller samtalet på skolgården om Pokémon eller “Ronaldo eller Messi”, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
Panelen Är det okej att säga ”nej, du får inte vara med”? Så här svarade fritidslärarna i panelen.
Reportage På Rösjöskolan uppmuntras barnen när de gör rätt i stället för att kritiseras när de gör fel.
Reportage Läraren i fritidshem Anne Fridjonsson sätter läsningen i centrum i fritidshemmet.
Krönika Efter drygt ett år som utbildad och yrkesverksam lärare i fritidshem vill jag lyfta upp det som inte syns på ytan. Det som gör att folk mår dåligt, blir sjukskrivna eller säger upp sig.
Pedagogiska tips Frida Flinck ville få till en lärorik lek om allemansrätten. Genom att skapa en trollvärld i skogen dit barnen kommer in via en magisk portal fångade hon deras intresse.
Forskning Genom att ta en lekroll kan läraren bidra till att utveckla leken, enligt forskarna Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.
Fritidshem Furuparksskolans elever har designat sparkar som allmänheten kan låna och för varje kilometer de färdas går ett bidrag till Sunderby sjukhus i Luleå.
Pedagogiska tips – Det bästa med det här temat är att det engagerar på ett så brett plan, säger Tilda Pehrsson, lärare i fritidshem.
Lärarutbildning Den 49-åriga tidigare fritidsledaren Maria Söderlind Jonasson blev just färdig lärare i fritidshem – efter två års studier på distans.
Krönika En del tänker att lärare i fritidshem är de där positiva och extroverta ja-sägarna, de som kör på tills de stupar, de som kan ta alla elever under vingarna på skoltid och rädda situationer som egentligen ligger på andra professioners bord.
Krönika ”Du kan väl hitta en ny kompis att leka med?”, försöker personalen. Varför säger vi så? Som om barn hur enkelt som helst leker med alla andra barn, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.
Fortbildning Flerspråkighet, matematik på fritidspedagogiskt vis, relationell kompetens, ”lekens lotteri” och elevinflytande. Fritidshemmens rikskonferens bjöd på både teori och handfasta tips.
Lärarpriser Årets lärare i fritidshem 2023 har arbetat i fritidshemsverksamhet sedan han var 17 år och blivit känd för att lyfta fritidshemmet i debatten.
Forskning Nyutexaminerade lärare i fritidshem känner inte att deras unika kompetens tas tillvara på jobbet, visar en ny studie av forskarna Anne Kjellsdotter och Peter Erlandson.
Lärarpriser Fyra toppkandidater har utsetts bland de nominerade till ”Årets lärare i fritidshem” 2023.
Krönika Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Timplaner Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska, enligt ett förslag från Skolverket som lämnats till regeringen. Line Isaksson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är kritisk.– Se till att fritidshemmet får vara en plats där eleverna kan lära sig och utvecklas i stället.
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i fritidshem hur de är rustade för vintern när det gäller både arbetskläder och uteaktiviteter.
Krönika Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential.
Sveriges lärare Alla lärare i fritidshem måste ha bra förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb. Det är en av utgångspunkterna för Sveriges Lärares Nationella råd för lärare i fritidshem.
Reportage Erik Kjellander studerar till lärare i fritidshem och jobbar samtidigt. Utbildningen har fått honom att ifrågasätta hur verksamheten bedrivs.
Planeringstid Daniella Crona sitter i Nationella rådet för fritidshem och vill prioritera en fråga framför andra: mer tid för planering.
Pedagogiska tips Skolan erbjuder väldoftande rätter i matsalen – och ordnar mängder av organiserade aktiviteter på rasterna. Därför vinner Västerstrandsskolan i Karlstad utmärkelsen ”Årets Pep-skola”.
Forskning Hur blir tiden på fritidshemmet meningsfull för barnen? Det är när personalen lyckas hantera balansen mellan barnens och de vuxnas önskemål – som inte alltid är så enkla att förena.
Pedagogiska tips En upphittad symaskin gav eleverna på Apelskolans fritidshem mersmak för att sy.
Forskning Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare undervisningsuppdrag infördes 2016.
Så gör vi Barnen blir så stolta när de får vara fritidsfixare, säger läraren i fritidshem Rebecca Loorents.