![](/contentassets/9305a7a635c6464b81be495104ef539c/erik-kjellandermedkollega.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Julia, Alicia, läraren i fritidshem Fredrik Ruthström, Hugo och lärarstudenten Erik Kjellander gör spöken till Halloween.
Erik Kjellander på Aspö fritidshem i Nacka tycker att fritidshemmet ska vara mer på elevernas villkor. Här med Hugo och Julia. Foto: Oskar Omne.
Reportage Erik Kjellander studerar till lärare i fritidshem och jobbar samtidigt. Utbildningen har fått honom att ifrågasätta hur verksamheten bedrivs – och det har lett till en hel del förändringar på hans arbetsplats
Ett kapprum på Myrsjöskolan, på Aspö fritidshem i Nacka, har byggts om till ett mötesrum. Erik Kjellander, klädd i mörkblå tröja och ljusare jeans, säger att han har varit lite nervös, och har lite prestationsångest inför att berätta om sina tankar om vad och hur fritidshemsverksamhet borde vara. Han arbetar här och går samtidigt på den erfarenhetsbaserade fritidslärarutbildningen på Södertörns högskola. Han har två och en halv termin kvar.
Erik Kjellander.
För nio år sedan började han jobba på Myrsjöskolan, som elevassistent. Han blev kvar, fick sedermera en fritidspedagogtjänst.
– Utbildningen är bra. Den är bra för att vi som går den redan kan yrket, för att vi har erfarenheten. Men det är många gånger som jag har suttit och läst litteraturen och känt att det är en himla tur att jag vet hur det ser ut i praktiken, säger Erik Kjellander.
Det är just det där han vänder sig emot, att en del av litteraturen förmedlar en bild som är långt från den verklighet han ser i sin vardag.
– Författarna skriver om en drömvärld där alla elever är de perfekta A-barnen. Men skolans värld är långt från perfekt, poängterar Erik Kjellander.
Nog förstår han exemplen som lyfts i böckerna men han tycker att det är svårt att själv applicera det på den grupp han har och verkligheten som innebär stora barngrupper och små lokaler. Han är bekymrad över studenter utan egna erfarenheter, som kommer ut till sina VFU-platser. De kan få en smärre chock, tror han.
Snabbt lägger Erik Kjellander till att han och hans kurskamrater faktiskt är nöjda med sin utbildning, men om nya, oerfarna lärarstudenter läser samma kurslitteratur, då får de en alltför utopisk bild, befarar han.
Julia, Alicia, läraren i fritidshem Fredrik Ruthström, Hugo och lärarstudenten Erik Kjellander gör spöken till Halloween.
Tillsammans med sin kollega, dalmasen Fredrik Ruthström, har han hand om verksamheten på Aspö fritidshem. Den här dagen håller han och Fredrik Ruthström på med att sätta knorr på grisen. Fredrik gör spöken av papper som ska hängas upp i taket. Det spöklika introt till The Specials ”Ghost Town”, som sipprar ut i det stora klassrummet, kunde ha strukit under stämningen som råder, om det inte hade varit så att det inte alls stämmer. Någon lägger pärlplattor, andra pysslar med limpistol och glitter.
Erik Kjellander berättar om hur han tidigare ofta kom hem och blickade tillbaka på ännu en arbetsdag då de mest bråkat med barnen. Det var så det kändes i alla fall. Något måste göras. Så mycket handlade om att tjata, om att barnen skulle följa olika regler, göra uppgifter och vara med på diverse aktiviteter. Det de gjorde påminde om skolan, säger han.
Hans tvivel sammanföll med att han hade pluggat i ett halvår, läst läroplanen, inspirerats av olika Facebook-grupper och började ifrågasätta verksamheten. Hur ser den egentligen ut och varför? Vad är syftet med allting?
Det kan inte vara så det ska se ut. Att vi ska tjafsa, bråka, tjata och gnälla.
– Det kan inte vara så det ska se ut. Att vi ska tjafsa, bråka, tjata och gnälla. Det är i alla fall inte min eller läroplanens bild. Fritidshemmet ska vara mycket vad eleverna vill och det ska vara mer på deras villkor än vad skolan är. Jag kände att det var mer på våra villkor än på deras. Där började det gro, berättar Erik Kjellander.
Nu blir han lite försiktig, stannar upp och tystnar. Han är rädd för att uttrycka det lite fel, förklarar han. Så tar han sats och säger att fritidshemmet ska gå ut på att eleverna ska ha ett ställe efter skolan, ett ställe där de kan slappna av, göra det de känner för och få utforska nya grejer utan krav.
– Kanske är det huvudmålet, att det ska vara väldigt kravlöst. Visst ska fritidshemmet vara ett komplement till skolan men det ska samtidigt finnas tid för rekreation och något annat än vad skolan är. Det ska vara avslappnat, menar Erik Kjellander.
Förut inledde en samling varje eftermiddag på fritidshemmet och redan där började det gå åt skogen. På uppropet skulle barnen sitta stilla och lyssna på vad de skulle göra under eftermiddagen. Erik Kjellander funderade mycket på samlingens syfte. Såklart var det att kolla vilka som är där och att informera om aktiviteter, liksom att samla gruppen och tydligt avsluta skoldagen.
När Erik Kjellander föreslog att de skulle skippa samlingarna var kollegan Fredrik Ruthström helt med på noterna. Nu sitter en av dem och bockar av eleverna som kommer från fyra olika klasser. Om någon saknas, om något blir fel, då tar de ett extra varv med lärarna: Har någon gått hem? Är någon sjuk?
Planeringen finns på en tavla, information med lite bildstöd om vad som händer under eftermiddagen. Barnen ser om det vankas utflykt eller pyssel. De kan se var det blir mellanmål, på utflykt eller i matsalen.
Fullt ös. Julia trivs på Aspö fritidshem.
Visst kan man ifrågasätta det nya upplägget, det påpekar Erik Kjellander själv.
– Jo, kanske ur säkerhetssynpunkt. Har vi koll på alla elever, är alla här? Det är ändå en väldigt stor skola. Men vi har tid att checka med andra lärare om vi är oroliga över något.
Erik Kjellander var väl medveten om att en förändring i en grupp inte kan ske över natt. Barngruppen måste vara med på tåget. Det nya arbetssättet handlade också om att skrota idén om obligatoriska aktiviteter.
– Det är den största fördelen med plugget, att man börjar tänka och vrida och vända på saker ju mer självförtroende man får, säger Erik Kjellander.
Så rättar han sig själv. Ibland, för att det står i läroplanen att man ska känna tillhörighet till en grupp, har de samarbetsövningar som är obligatoriska.
– Det är vårt ansvar att erbjuda aktiviteter som eleverna tycker är tillräckligt tillfredsställande, så att de vill delta. Men de ska inte vara tvungna att göra någonting. Ibland är utflykter obligatoriska, men det är inte obligatoriskt vad man gör där. Vi styr bara miljön, förklarar Erik Kjellander.
Känslan han har är att fler och fler deltar i de aktiviteter som erbjuds. Helt plötsligt vill barnen vara med. Kanske, det hoppas han i alla fall, för att tvånget är borta.
– Mitt mål är att eleverna ska vidga sina vyer, göra sådant de inte gör hemma. Det ska vara kravlöst, men man ska också få se spännande saker, få skratta och ha kul tillsammans. Det är mindre tjat och tjafs nu. Såklart finns det alltid konflikter, mellan barnen, men det handlar inte längre om konflikter med oss, säger Erik Kjellander.
Han är noga med att flika in att både samlingar och obligatoriska aktiviteter kan fungera för andra, men att han känner stödet från både skolans ledning och från vårdnadshavarna. Den spökpysslande Fredrik Ruthström anser att arbetsmiljön har blivit mycket mer avspänd sedan samlingarna togs bort, och att alla typer av köer är av ondo för fritidshemsverksamheten.
– Skoldagarna är fulla av köer och samlingar. Det är bra om de kan slippa det här, menar Fredrik Ruthström.
Mer frihet för barnen innebär samtidigt mer städning för fritidslärarna. Det händer oftare nu att de får plocka upp efter elevernas pysslande och lekande.
– Lite bekymrad är jag också över om jag hinner se varje individ. Eller är det bara de barn som söker sig till oss? Är det fler som glider under radarn nu? Det är oftast på kvällarna när jag ska sova som jag börjar fundera men jag brukar landa i att vi nog ser alla, konstaterar Erik Kjellander.
LÄS OCKSÅ
”Reglerad planeringstid är ett måste”
Forskaren: Så kan barnen få bestämma mer i fritidshemmet
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika Skolministerns fåordighet om fritidshemmets betydelse är sorglig, skriver redaktören Sara Djurberg.
Skolpolitik – Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar, säger skolministern.
Reportage På Svartedalsskolan i Göteborg går elever från grundskolan och den anpassade grundskolan på samma fritidshem.
Forskning Undervisningen i fritidshemmet har blivit alltför lik skolans, anser forskaren Alma Memišević.
Så gör vi Teaterstycket på engelska blev en arena för samverkan mellan lärare i fritidshem och klasslärare i Mörbylånga.
Aktuellt Fritidshemmens dag har firats i strålande sommarväder över hela landet. Möjligen samlades allra flest leksugna på Engelska skolan i Sundsvall: över 200 elever plus syskon och föräldrar.
Vi lärare debatt I en strävan efter erkännande har fritidshemmen de senaste åren utsatts för en systematisk ”skolifiering”. Men vet ni vad, nu får det räcka! skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Språkstörning passerar ofta obemärkt förbi, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Pedagogiska tips Efter mycket planerande kunde eleverna på fritidshemmet Vintergatan 3 i Malmö äntliga öppna sitt spa.
Panelen Vilka möjligheter till vila och återhämtning finns det för eleverna på ert fritidshem? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Forskning I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden?
Krönika Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmens likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper dra en nitlott i fritidshemmets lotteri, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Arbetsmiljö Fritidshemmen har nått en milstolpe: över en halv miljon inskrivna barn. Men att andelen behöriga lärare fortfarande är så låg är ett stort bekymmer, anser Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
Motoriklarmet Barn pysslar mindre än tidigare – men inte på Broholmskolan i Lidköping. Där ser eleverna pysslet som en av veckans höjdpunkter, berättar läraren i fritidshem Jennie Nilsson.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen.
Så gör vi Anna Danielsson och Camilla Strand utgick från elevernas stora intresse för spelet Among Us när de skapade en egen variant av spelet på fritidshemmet.
Reportage Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan i Tingsryd, har en bakgrund som lärare i fritidshem. När elever behöver hjälp med språkutveckling och sociala relationer väljer hon ibland en ovanlig metod: ordinerar närvaro på fritidshemmet.
Krönika Jag tänker mycket på flickor. Hur de gång på gång blir åsidosatta, hårdare korrigerade och hur vi vuxna i skolans värld förväntar oss att de ska vara bättre socialt skillade än pojkar, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika För mig är eleverna källan till energi som fyller på. Kramen man får i hallen, någon som glatt frågar vad som ska hända på fritidshemmet i eftermiddag eller samtalet på skolgården om Pokémon eller “Ronaldo eller Messi”, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
Panelen Är det okej att säga ”nej, du får inte vara med”? Så här svarade fritidslärarna i panelen.
Reportage På Rösjöskolan uppmuntras barnen när de gör rätt i stället för att kritiseras när de gör fel.
Reportage Läraren i fritidshem Anne Fridjonsson sätter läsningen i centrum i fritidshemmet.
Krönika Efter drygt ett år som utbildad och yrkesverksam lärare i fritidshem vill jag lyfta upp det som inte syns på ytan. Det som gör att folk mår dåligt, blir sjukskrivna eller säger upp sig.
Pedagogiska tips Frida Flinck ville få till en lärorik lek om allemansrätten. Genom att skapa en trollvärld i skogen dit barnen kommer in via en magisk portal fångade hon deras intresse.
Forskning Genom att ta en lekroll kan läraren bidra till att utveckla leken, enligt forskarna Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.
Fritidshem Furuparksskolans elever har designat sparkar som allmänheten kan låna och för varje kilometer de färdas går ett bidrag till Sunderby sjukhus i Luleå.
Pedagogiska tips – Det bästa med det här temat är att det engagerar på ett så brett plan, säger Tilda Pehrsson, lärare i fritidshem.
Lärarutbildning Den 49-åriga tidigare fritidsledaren Maria Söderlind Jonasson blev just färdig lärare i fritidshem – efter två års studier på distans.
Krönika En del tänker att lärare i fritidshem är de där positiva och extroverta ja-sägarna, de som kör på tills de stupar, de som kan ta alla elever under vingarna på skoltid och rädda situationer som egentligen ligger på andra professioners bord.
Krönika ”Du kan väl hitta en ny kompis att leka med?”, försöker personalen. Varför säger vi så? Som om barn hur enkelt som helst leker med alla andra barn, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.
Fortbildning Flerspråkighet, matematik på fritidspedagogiskt vis, relationell kompetens, ”lekens lotteri” och elevinflytande. Fritidshemmens rikskonferens bjöd på både teori och handfasta tips.
Lärarpriser Årets lärare i fritidshem 2023 har arbetat i fritidshemsverksamhet sedan han var 17 år och blivit känd för att lyfta fritidshemmet i debatten.
Forskning Nyutexaminerade lärare i fritidshem känner inte att deras unika kompetens tas tillvara på jobbet, visar en ny studie av forskarna Anne Kjellsdotter och Peter Erlandson.
Lärarpriser Fyra toppkandidater har utsetts bland de nominerade till ”Årets lärare i fritidshem” 2023.
Krönika Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Timplaner Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska, enligt ett förslag från Skolverket som lämnats till regeringen. Line Isaksson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är kritisk.– Se till att fritidshemmet får vara en plats där eleverna kan lära sig och utvecklas i stället.
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i fritidshem hur de är rustade för vintern när det gäller både arbetskläder och uteaktiviteter.
Krönika Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential.
Sveriges lärare Alla lärare i fritidshem måste ha bra förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb. Det är en av utgångspunkterna för Sveriges Lärares Nationella råd för lärare i fritidshem.
Reportage Erik Kjellander studerar till lärare i fritidshem och jobbar samtidigt. Utbildningen har fått honom att ifrågasätta hur verksamheten bedrivs.
Planeringstid Daniella Crona sitter i Nationella rådet för fritidshem och vill prioritera en fråga framför andra: mer tid för planering.
Pedagogiska tips Skolan erbjuder väldoftande rätter i matsalen – och ordnar mängder av organiserade aktiviteter på rasterna. Därför vinner Västerstrandsskolan i Karlstad utmärkelsen ”Årets Pep-skola”.
Forskning Hur blir tiden på fritidshemmet meningsfull för barnen? Det är när personalen lyckas hantera balansen mellan barnens och de vuxnas önskemål – som inte alltid är så enkla att förena.
Pedagogiska tips En upphittad symaskin gav eleverna på Apelskolans fritidshem mersmak för att sy.
Forskning Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare undervisningsuppdrag infördes 2016.
Så gör vi Barnen blir så stolta när de får vara fritidsfixare, säger läraren i fritidshem Rebecca Loorents.