Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Marina Wernholm är pedagogikforskare vid Linnéuniversitetet och har undersökt hur lärare i fritidshem arbetar med anpassningar. Hon efterlyser tydligare styrning från rektorer.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm.
– Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har gett ut en ny skriftserie om hur fritidshemmet kan arbeta med anpassningar för elever med behov av särskilt stöd. Marina Wernholm är lektor i pedagogik och en av tre forskare som bidrar med varsin studie. Hon har pratat med åtta fritidshemslärare från olika fritidshem om hur de jobbar med extra anpassningar för att verksamheten ska fungera för alla barn.

– Fritidshemslärarna pratar mycket om förutsättningar och hur viktigt det är att rektorn har förståelse för fritidshemmets uppdrag och lärarnas kompetens. Om rektorn ger tid till gemensam planering för klasslärare och fritidshemslärare, då kan lärarna prata ihop sig och nå en samsyn om vem som ska göra vad. Det är viktigt för att få en helhetssyn på barnets utbildning, säger hon.

Även vårdnadshavarna är viktiga att få med i samarbetet, betonar Marina Wernholm.

Likheter med specialpedagogik

Fritidshemmets fokus på delaktighet, gemenskap och gruppbaserat lärande har mycket gemensamt med en gren inom specialpedagogiken, menar Marina Wernholm.

– Det handlar om att få elever att framträda positivt inför andra. Fritidshemslärarna stöttar elever så att de inte straffar ut sig ur en barngrupp, exempelvis genom att jobba med elevernas intressen i gruppen. En autistisk elev som hade stort intresse för Titanic kunde på så sätt visa sina kunskaper om det för de andra i gruppen.

Lärarna i fritidshem har en nyckelroll eftersom de möter eleverna både i skolan och på fritidshemmet.

Lärarna som Marina Wernholm pratade med lyfte också fram att de använder bildstöd för dagschemat och en timer för att barnen ska hålla koll på tiden, på liknande vis som skolan gör. Det skapar en tydlig struktur som gynnar alla barn, tyckte fritidshemslärarna, samtidigt som det begränsade elevernas valmöjligheter.

Innebär anpassningar att barnen får mindre inflytande på fritidshemmet?

– Det har jag funderat över! Det finns en poäng i att använda samma bildstöd som i skolan, men samtidigt ska man vara medveten om att man då lämnar mindre utrymme till barnens egna ansvar, påverkan och inflytande. Det är en balansgång.

Svårt få tillgång till elevhälsan

Samarbetet med elevhälsoteamet är också viktig för att få till anpassningar på fritidshemmet. Tillgången till elevhälsoteam varierar dock stort. Ett problem som fritidslärarna lyfte var att det kunde dröja länge innan teamet gav återkoppling på sina råd och tips.

– Lärarna i fritidshem har en nyckelroll eftersom de möter eleverna både i skolan och på fritidshemmet, vilket sällan klasslärare, specialpedagoger och elevhälsoteam gör. Det är anmärkningsvärt att fritidshemslärare i så liten utsträckning är delaktiga i utformningen av extra anpassningar och särskilt stöd med tanke på att stöd ska ges utifrån en helhetssyn på eleven och elevens utbildning.

Vilka förutsättningar har lärare i fritidshem att anpassa verksamheten?

– Ganska begränsade skulle jag säga. Det är lite personal på stora elevgrupper, så det handlar inte om att lärarna inte ser vad barnen behöver utan att de inte kan göra det som krävs. De får släcka bränder och rikta sig till barn som är utåtagerande, medan barnen som skulle behöva hjälp in i leken inte hinns med.

Peter Karlsudd är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och ska prata om hur lärare i fritidshem ska organisera arbetet för att öka elevernas känsla av tillhörighet.

Risk att elever exkluderas

Helene Elvstrands studie handlar om delaktighet.

– Det finns risk att elever i behov av stöd exkluderas från fritidsverksamheten. I min studie ger jag en grund för arbetslag att arbeta med delaktighet och även konkreta råd, till exempel hur viktigt det är att erbjuda plats för både vila, avskildhet och aktivitet, säger Helene Elvstrand som är forskare vid Linköpings universitet.

De tre forskarna berättar om sina studier i SPSM:s webbinarium den 2 december klockan 10-11. Det är kostnadsfritt och öppet för alla. Läs mer om den nya skriftserien här. 

LÄS ÄVEN

Forskaren: Så kan barnen bestämma mer i fritidshemmet

Barn som inte spelar riskerar att hamna utanför

Sju steg mot ett bättre fritids

Specialpedagogik behövs på fritids