![](https://arkiv.lararen.se/contentassets/26bc7ec168b748f7a5c67d3a633af620/michel-ducourneau2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Illustration: Michel Docourneau
Specialpedagogik Även fritidspersonal behöver kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, lågaffektivt bemötande och anpassningar. Möt Annelie Karlsson, specialpedagog och författare, som skrivit boken ”Specialpedagogik för fritids”.
– Barn med funktionsnedsättning tar ut sig när de försöker orka med vardagen. De vill vara som andra barn och hinna med i samma tempo, samtidigt som de ska kompensera för olika bristande förmågor. Det höjer stressnivåerna, så de behöver mycket återhämtning, annars kan det leda till utmattning och skolfrånvaro.
Detta säger Annelie Karlsson, som är lärare i grunden, specialpedagog och rektor, med lång erfarenhet av elever med särskilda behov. I dag är hon verksam som författare och föreläsare och driver företaget Funkkonsulten. I sin nya bok ”Specialpedagogik för fritids” skriver hon att fritidshemmen hamnar i skuggan av skolans schemalagda verksamhet, men att de flesta skolbarn, även de som har en funktionsnedsättning, tillbringar någon del av dagen på fritidshem. Därför behöver den här personalgruppen kunskap om funktionsnedsättningar, specialpedagogik, lågaffektivt bemötande och bra anpassningar.
Man kan intryckssanera bara genom att ha leksakerna i skåp i stället för i öppna hyllor och i stället skylta tydligt var sakerna finns.
– Jag vill stärka fritids för de har en väldigt viktig roll för barnen och jag hoppas att personalen som arbetar där kan få nya insikter av boken, säger Annelie Karlsson.
I boken redogör hon för de diagnoser som personalen kan möta hos barn på fritids, allt från adhd, autism och PANS till epilepsi och diabetes. Hon beskriver de nedsatta funktionsförmågorna som kan följa med diagnoserna, men undviker begreppet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I stället använder hon det relativt nya begreppet essence, som lanserades i Sverige för några år sedan, ett paraplybegrepp som bättre fångar att de olika diagnoserna överlappar varandra, menar Annelie Karlsson. Därför måste anpassningarna göras utifrån barnens behov, inte utifrån diagnoskriterierna.
Annelie Karlsson, specialpedagogik och rektor. Foto: Marieke Wemar
– Jag fokuserar på essence eftersom de funktionsförmågor som är påverkade hos barn ofta är desamma även om de har olika diagnoser. Man kan inte titta bara på autism eller adhd för att anpassa, utan måste titta bredare på förmågor och behov, som dessutom kan variera över tid, säger Annelie Karlsson.
Några viktiga utgångspunkter i boken är att barn gör rätt om de kan, att alla är individer och måste bemötas individuellt, att barn med funktionsnedsättningar kämpar hårt för att kompensera för dessa och behöver mer tid för återhämtning. Därför behöver fritids kunna erbjuda stillhet, så att barnen får möjlighet att fylla på med energi efter skoldagen.
Annelie Karlsson betonar att en funktionsnedsättning aldrig kan tränas bort eller botas, i stället behöver barnen få hjälp att hitta strategier och hjälpmedel för att lyckas. En flicka med dyslexi kan få lyssna på en ljudbok i stället för att läsa; en pojke med språkstörning kan få använda bildstöd i stället för en skriven pysselinstruktion.
Dessutom finns många hjälpmedel som även fritids kan erbjuda; tyngdvästar, hörselkåpor och taktila hjälpmedel som fingertrixare. Under intervjun kommer vi in på kepsen som hjälpmedel och som tvistefråga. Rätten att ha keps på sig ligger Annelie Karlsson varmt om hjärtat, den kan skydda mot sensorisk överbelastning.
– Jag var med och startade kampanjen Rör inte min keps, en symbol för rätten till anpassningar. Vi ser ibland att elever inte får lov att ha sina anpassningar, att det inte betraktas som kulturellt korrekt, men kepsen kan vara lika viktig för en elev som ett par glasögon för en pedagog, säger Annelie Karlsson.
En högljudd skolgård och en fullsatt skolmatsal är svåra miljöer för barn med npf. En sådan sak som att stå i matkö, balansera en bricka, leta efter sittplats och lämna disken på rätt ställe kan vara en utmaning. Då kan egna fasta sittplatser som markerats med namn och foto hjälpa, liksom tydliga bildstöd som visar var använda bestick och tallrikar ska lämnas.
Illustration: Michel Docourneau
Den fysiska miljön på fritids kan också behöva intryckssaneras så att väggarna får fria ytor och lugna färger och att storblommiga gardiner väljs bort.
– Man kan intryckssanera bara genom att ha leksakerna i skåp i stället för i öppna hyllor och i stället skylta tydligt var sakerna finns. Elevernas alster kan man sätta upp och ta ner, så att man bara har ett tema i taget, säger Annelie Karlsson.
Personalen bör arbeta utifrån lågaffektivt bemötande, för att hantera problemskapande beteenden, anser Annelie Karlsson. Metoden omfattar de tre stegen att hantera situationen, att utvärdera efteråt och att förändra för att samma situation inte ska inträffa igen. Metoden omfattar också de fyra principerna om ansvar, kontroll, tillit och affektsmitta.
– Det viktigaste för fritidspersonal som vill jobba lågaffektivt är att förstå den stressbelastning som barn med funktionsnedsättning är utsatta för och förstå affektsmitta, säger Annelie Karlsson. Den kunskapen är viktig att ha med sig hela tiden, liksom att ta ansvar för att påverka situationen till det bättre för barnet när det är möjligt.
Fritidspersonalen behöver känna till att det är just stress som kan ligga bakom problemskapande beteende hos barn; att nedsatta förmågor, en traumatisk familjesituation eller en händelse kan få bägaren att rinna över. Efter ett barns utbrott gäller det för personalen att analysera vad som låg bakom, kanske en utebliven frukost eller en konflikt i matkön, och att förebygga liknande situationer.
– Vi har i uppdrag att tolka och lotsa dessa barn så att det inte händer allvarliga saker som de inte kan kontrollera. Vi är de vuxna som måste se till att situationer inte blir till en kamp där den vuxne hamnar på samma nivå som barnet, säger Annelie Karlsson.
Specialpedagogik för fritids av Annelie Karlsson (Studentlitteratur)
Fritidspersonalen behöver kunna bygga goda relationer, vara vuxna och kunna säga förlåt, det ingår i att vara professionell och gäller både gentemot både barnen och deras föräldrar. Ofta möter personalen på fritids föräldrarna mer än vad lärarna gör och det är viktigt att de uppmärksammar det positiva, lägger ner tid på relationerna och tycker om eleverna.
Kan man tycka om alla elever?
– Ja, fast en del tar det längre tid att börja tycka om och man får jobba lite med sig själv, säger Annelie Karlsson. Men då kan det till och med bli så att det är just de här eleverna som man minns bäst, tänker på efteråt och undrar hur det har gått för i livet.
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika Skolministerns fåordighet om fritidshemmets betydelse är sorglig, skriver redaktören Sara Djurberg.
Skolpolitik – Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar, säger skolministern.
Reportage På Svartedalsskolan i Göteborg går elever från grundskolan och den anpassade grundskolan på samma fritidshem.
Forskning Undervisningen i fritidshemmet har blivit alltför lik skolans, anser forskaren Alma Memišević.
Så gör vi Teaterstycket på engelska blev en arena för samverkan mellan lärare i fritidshem och klasslärare i Mörbylånga.
Aktuellt Fritidshemmens dag har firats i strålande sommarväder över hela landet. Möjligen samlades allra flest leksugna på Engelska skolan i Sundsvall: över 200 elever plus syskon och föräldrar.
Vi lärare debatt I en strävan efter erkännande har fritidshemmen de senaste åren utsatts för en systematisk ”skolifiering”. Men vet ni vad, nu får det räcka! skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Språkstörning passerar ofta obemärkt förbi, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Pedagogiska tips Efter mycket planerande kunde eleverna på fritidshemmet Vintergatan 3 i Malmö äntliga öppna sitt spa.
Panelen Vilka möjligheter till vila och återhämtning finns det för eleverna på ert fritidshem? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Forskning I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden?
Krönika Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmens likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper dra en nitlott i fritidshemmets lotteri, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Arbetsmiljö Fritidshemmen har nått en milstolpe: över en halv miljon inskrivna barn. Men att andelen behöriga lärare fortfarande är så låg är ett stort bekymmer, anser Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
Motoriklarmet Barn pysslar mindre än tidigare – men inte på Broholmskolan i Lidköping. Där ser eleverna pysslet som en av veckans höjdpunkter, berättar läraren i fritidshem Jennie Nilsson.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen.
Så gör vi Anna Danielsson och Camilla Strand utgick från elevernas stora intresse för spelet Among Us när de skapade en egen variant av spelet på fritidshemmet.
Reportage Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan i Tingsryd, har en bakgrund som lärare i fritidshem. När elever behöver hjälp med språkutveckling och sociala relationer väljer hon ibland en ovanlig metod: ordinerar närvaro på fritidshemmet.
Krönika Jag tänker mycket på flickor. Hur de gång på gång blir åsidosatta, hårdare korrigerade och hur vi vuxna i skolans värld förväntar oss att de ska vara bättre socialt skillade än pojkar, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika För mig är eleverna källan till energi som fyller på. Kramen man får i hallen, någon som glatt frågar vad som ska hända på fritidshemmet i eftermiddag eller samtalet på skolgården om Pokémon eller “Ronaldo eller Messi”, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
Panelen Är det okej att säga ”nej, du får inte vara med”? Så här svarade fritidslärarna i panelen.
Reportage På Rösjöskolan uppmuntras barnen när de gör rätt i stället för att kritiseras när de gör fel.
Reportage Läraren i fritidshem Anne Fridjonsson sätter läsningen i centrum i fritidshemmet.
Krönika Efter drygt ett år som utbildad och yrkesverksam lärare i fritidshem vill jag lyfta upp det som inte syns på ytan. Det som gör att folk mår dåligt, blir sjukskrivna eller säger upp sig.
Pedagogiska tips Frida Flinck ville få till en lärorik lek om allemansrätten. Genom att skapa en trollvärld i skogen dit barnen kommer in via en magisk portal fångade hon deras intresse.
Forskning Genom att ta en lekroll kan läraren bidra till att utveckla leken, enligt forskarna Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.
Fritidshem Furuparksskolans elever har designat sparkar som allmänheten kan låna och för varje kilometer de färdas går ett bidrag till Sunderby sjukhus i Luleå.
Pedagogiska tips – Det bästa med det här temat är att det engagerar på ett så brett plan, säger Tilda Pehrsson, lärare i fritidshem.
Lärarutbildning Den 49-åriga tidigare fritidsledaren Maria Söderlind Jonasson blev just färdig lärare i fritidshem – efter två års studier på distans.
Krönika En del tänker att lärare i fritidshem är de där positiva och extroverta ja-sägarna, de som kör på tills de stupar, de som kan ta alla elever under vingarna på skoltid och rädda situationer som egentligen ligger på andra professioners bord.
Krönika ”Du kan väl hitta en ny kompis att leka med?”, försöker personalen. Varför säger vi så? Som om barn hur enkelt som helst leker med alla andra barn, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.
Fortbildning Flerspråkighet, matematik på fritidspedagogiskt vis, relationell kompetens, ”lekens lotteri” och elevinflytande. Fritidshemmens rikskonferens bjöd på både teori och handfasta tips.
Lärarpriser Årets lärare i fritidshem 2023 har arbetat i fritidshemsverksamhet sedan han var 17 år och blivit känd för att lyfta fritidshemmet i debatten.
Forskning Nyutexaminerade lärare i fritidshem känner inte att deras unika kompetens tas tillvara på jobbet, visar en ny studie av forskarna Anne Kjellsdotter och Peter Erlandson.
Lärarpriser Fyra toppkandidater har utsetts bland de nominerade till ”Årets lärare i fritidshem” 2023.
Krönika Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Timplaner Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska, enligt ett förslag från Skolverket som lämnats till regeringen. Line Isaksson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är kritisk.– Se till att fritidshemmet får vara en plats där eleverna kan lära sig och utvecklas i stället.
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i fritidshem hur de är rustade för vintern när det gäller både arbetskläder och uteaktiviteter.
Krönika Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential.
Sveriges lärare Alla lärare i fritidshem måste ha bra förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb. Det är en av utgångspunkterna för Sveriges Lärares Nationella råd för lärare i fritidshem.
Reportage Erik Kjellander studerar till lärare i fritidshem och jobbar samtidigt. Utbildningen har fått honom att ifrågasätta hur verksamheten bedrivs.
Planeringstid Daniella Crona sitter i Nationella rådet för fritidshem och vill prioritera en fråga framför andra: mer tid för planering.
Pedagogiska tips Skolan erbjuder väldoftande rätter i matsalen – och ordnar mängder av organiserade aktiviteter på rasterna. Därför vinner Västerstrandsskolan i Karlstad utmärkelsen ”Årets Pep-skola”.
Forskning Hur blir tiden på fritidshemmet meningsfull för barnen? Det är när personalen lyckas hantera balansen mellan barnens och de vuxnas önskemål – som inte alltid är så enkla att förena.
Pedagogiska tips En upphittad symaskin gav eleverna på Apelskolans fritidshem mersmak för att sy.
Forskning Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare undervisningsuppdrag infördes 2016.
Så gör vi Barnen blir så stolta när de får vara fritidsfixare, säger läraren i fritidshem Rebecca Loorents.