
Illustration: Michel Docourneau
Specialpedagogik Även fritidspersonal behöver kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, lågaffektivt bemötande och anpassningar. Möt Annelie Karlsson, specialpedagog och författare, som skrivit boken ”Specialpedagogik för fritids”.
– Barn med funktionsnedsättning tar ut sig när de försöker orka med vardagen. De vill vara som andra barn och hinna med i samma tempo, samtidigt som de ska kompensera för olika bristande förmågor. Det höjer stressnivåerna, så de behöver mycket återhämtning, annars kan det leda till utmattning och skolfrånvaro.
Detta säger Annelie Karlsson, som är lärare i grunden, specialpedagog och rektor, med lång erfarenhet av elever med särskilda behov. I dag är hon verksam som författare och föreläsare och driver företaget Funkkonsulten. I sin nya bok ”Specialpedagogik för fritids” skriver hon att fritidshemmen hamnar i skuggan av skolans schemalagda verksamhet, men att de flesta skolbarn, även de som har en funktionsnedsättning, tillbringar någon del av dagen på fritidshem. Därför behöver den här personalgruppen kunskap om funktionsnedsättningar, specialpedagogik, lågaffektivt bemötande och bra anpassningar.
Man kan intryckssanera bara genom att ha leksakerna i skåp i stället för i öppna hyllor och i stället skylta tydligt var sakerna finns.
– Jag vill stärka fritids för de har en väldigt viktig roll för barnen och jag hoppas att personalen som arbetar där kan få nya insikter av boken, säger Annelie Karlsson.
I boken redogör hon för de diagnoser som personalen kan möta hos barn på fritids, allt från adhd, autism och PANS till epilepsi och diabetes. Hon beskriver de nedsatta funktionsförmågorna som kan följa med diagnoserna, men undviker begreppet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I stället använder hon det relativt nya begreppet essence, som lanserades i Sverige för några år sedan, ett paraplybegrepp som bättre fångar att de olika diagnoserna överlappar varandra, menar Annelie Karlsson. Därför måste anpassningarna göras utifrån barnens behov, inte utifrån diagnoskriterierna.
Annelie Karlsson, specialpedagogik och rektor. Foto: Marieke Wemar
– Jag fokuserar på essence eftersom de funktionsförmågor som är påverkade hos barn ofta är desamma även om de har olika diagnoser. Man kan inte titta bara på autism eller adhd för att anpassa, utan måste titta bredare på förmågor och behov, som dessutom kan variera över tid, säger Annelie Karlsson.
Några viktiga utgångspunkter i boken är att barn gör rätt om de kan, att alla är individer och måste bemötas individuellt, att barn med funktionsnedsättningar kämpar hårt för att kompensera för dessa och behöver mer tid för återhämtning. Därför behöver fritids kunna erbjuda stillhet, så att barnen får möjlighet att fylla på med energi efter skoldagen.
Annelie Karlsson betonar att en funktionsnedsättning aldrig kan tränas bort eller botas, i stället behöver barnen få hjälp att hitta strategier och hjälpmedel för att lyckas. En flicka med dyslexi kan få lyssna på en ljudbok i stället för att läsa; en pojke med språkstörning kan få använda bildstöd i stället för en skriven pysselinstruktion.
Dessutom finns många hjälpmedel som även fritids kan erbjuda; tyngdvästar, hörselkåpor och taktila hjälpmedel som fingertrixare. Under intervjun kommer vi in på kepsen som hjälpmedel och som tvistefråga. Rätten att ha keps på sig ligger Annelie Karlsson varmt om hjärtat, den kan skydda mot sensorisk överbelastning.
– Jag var med och startade kampanjen Rör inte min keps, en symbol för rätten till anpassningar. Vi ser ibland att elever inte får lov att ha sina anpassningar, att det inte betraktas som kulturellt korrekt, men kepsen kan vara lika viktig för en elev som ett par glasögon för en pedagog, säger Annelie Karlsson.
En högljudd skolgård och en fullsatt skolmatsal är svåra miljöer för barn med npf. En sådan sak som att stå i matkö, balansera en bricka, leta efter sittplats och lämna disken på rätt ställe kan vara en utmaning. Då kan egna fasta sittplatser som markerats med namn och foto hjälpa, liksom tydliga bildstöd som visar var använda bestick och tallrikar ska lämnas.
Illustration: Michel Docourneau
Den fysiska miljön på fritids kan också behöva intryckssaneras så att väggarna får fria ytor och lugna färger och att storblommiga gardiner väljs bort.
– Man kan intryckssanera bara genom att ha leksakerna i skåp i stället för i öppna hyllor och i stället skylta tydligt var sakerna finns. Elevernas alster kan man sätta upp och ta ner, så att man bara har ett tema i taget, säger Annelie Karlsson.
Personalen bör arbeta utifrån lågaffektivt bemötande, för att hantera problemskapande beteenden, anser Annelie Karlsson. Metoden omfattar de tre stegen att hantera situationen, att utvärdera efteråt och att förändra för att samma situation inte ska inträffa igen. Metoden omfattar också de fyra principerna om ansvar, kontroll, tillit och affektsmitta.
– Det viktigaste för fritidspersonal som vill jobba lågaffektivt är att förstå den stressbelastning som barn med funktionsnedsättning är utsatta för och förstå affektsmitta, säger Annelie Karlsson. Den kunskapen är viktig att ha med sig hela tiden, liksom att ta ansvar för att påverka situationen till det bättre för barnet när det är möjligt.
Fritidspersonalen behöver känna till att det är just stress som kan ligga bakom problemskapande beteende hos barn; att nedsatta förmågor, en traumatisk familjesituation eller en händelse kan få bägaren att rinna över. Efter ett barns utbrott gäller det för personalen att analysera vad som låg bakom, kanske en utebliven frukost eller en konflikt i matkön, och att förebygga liknande situationer.
– Vi har i uppdrag att tolka och lotsa dessa barn så att det inte händer allvarliga saker som de inte kan kontrollera. Vi är de vuxna som måste se till att situationer inte blir till en kamp där den vuxne hamnar på samma nivå som barnet, säger Annelie Karlsson.
Specialpedagogik för fritids av Annelie Karlsson (Studentlitteratur)
Fritidspersonalen behöver kunna bygga goda relationer, vara vuxna och kunna säga förlåt, det ingår i att vara professionell och gäller både gentemot både barnen och deras föräldrar. Ofta möter personalen på fritids föräldrarna mer än vad lärarna gör och det är viktigt att de uppmärksammar det positiva, lägger ner tid på relationerna och tycker om eleverna.
Kan man tycka om alla elever?
– Ja, fast en del tar det längre tid att börja tycka om och man får jobba lite med sig själv, säger Annelie Karlsson. Men då kan det till och med bli så att det är just de här eleverna som man minns bäst, tänker på efteråt och undrar hur det har gått för i livet.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Vi lärare debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Vi lärare debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Vi lärare debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Vi lärare debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.
Lokalhaveriet Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson.
Lokalhaveriet Lokaler som inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet kan leda till konflikter och våld. Det visar forskaren Anna-Lena Borg i en ny avhandling
Lokalhaveriet Utan bra verksamheter riskerar vi att barnen går hem från fritids och i förlängningen lockas till gäng på fritiden, säger Pontus Larsson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.
Lokalhaveriet ”Det känns mest som att vi lånar klassrummen på eftermiddagen”, skriver en lärare i fritidshem i Fritidspedagogiks stora enkätundersökning.
Arbetsmiljö Personaltätheten på fritidshemmen i Ale kommun tillhör de sämsta i landet, trots fackets upprepade krav på förbättringar.
Vi lärare debatt Bygglekplatser har en förbisedd pedagogisk potential, skriver forskaren Maria Hammarsten.
Fritidshem ”Det är bara på loven vi kan bedriva undervisning”.
Gästkrönika Fritidshemmet ska vara en plats för barn – och med barnen i fokus, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson i en gästkrönika.
Krönika Det är inte konstigt att särskilt nya lärare hamnar i utsatta situationer, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Kompetensutveckling Hur kan fritidshemmen få sin rättmätiga roll på skolorna? Genom att fler rektorer går kurser i hur man leder fritidshem.
Så gör vi I en värld fylld av drakar har eleverna på fritidshemsavdelningen Ravinen i Luleå språkat och lärt tillsammans.
Forskning Ger vi barnen rätt förutsättningar till lek på rasterna? Det bör alla skolor fråga sig, anser forskaren Michelle Bergin.
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Panelen Är det kompensatoriska uppdraget ännu viktigare på sommaren? Tre fritidslärare svarar.