Kritik mot längre skoldagar – ”satsa på fritidshemmet i stället”

Regeringens ambition är att lågstadieelevernas skoldagar förlängs, så att det blir mer tid för främst svenska och matte. I Skolverkets förslag läggs nästan hälften av den utökade tiden på svenska, med motiveringen att tidiga läs- och skrivkunskaper är så avgörande för resten av skoltiden.

De återstående nya timmarna vill Skolverket fördela på ämnen som ger skoldagarna variation: bild, musik, slöjd, teknik och idrott. "Om undervisningen blir alltför teoretisk kan utökningen leda till att fler elever får svårt att orka med de längre skoldagarna", skriver Skolverket.

Prislappen på det utbyggda lågstadiet är cirka två miljarder kronor per läsår – pengar för att anställa fler lärare. Skolverket har då tagit hänsyn till att verksamheten på fritidshemmet sannolikt krymper. Skolverket varnar samtidigt för att det kan bli svårt att hitta tillräckligt många behöriga lärare. 

20 minuter per dag

De 178 timmar som regeringen vill utöka lågstadiet med innebär att elevernas arbetstid ökar med nästan 10 procent. Det motsvarar ungefär 20 minuter mer undervisning per dag, eller drygt 1,5 timmar mer per skolvecka.

Sveriges Lärare är kritiskt till förslaget. Enligt Åsa Fahlén är det ”ett anmärkningsvärt förslag i en tid när svensk skola dras med förödande nedskärningar” och förbundsordföranden säger också att man borde satsa på den befintliga undervisningstiden i stället.

Line Isaksson, lärare i fritidshem i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är inne på samma linje.

– Utifrån fritidshemmets perspektiv tycker jag att man ska se över det man har och kvalitetssäkra fritidshemmen i stället. Det har gjorts nedskärningar på fritidshemmen i så många år, på många ställen kan man inte ens jobba efter läroplanen i dag. Skulle vi höja kvaliteten på fritidshemmen så att lärare i fritidshem kan bedriva den undervisning de är ålagda att göra, enligt skollagen, är jag helt övertygad om att elevernas resultat skulle förbättrats. 

Vilka konsekvenser får förlängda skoldagar för fritidshemmet? 

– Det blir mindre tid på fritidshemmet, men framför allt blir det konsekvenser för barnen som får mindre tid inom fritidshemmets verksamhet. Vi har en statlig utredning som visar att alla elever skulle behöva tillgång till fritidshemmets undervisning, ändå väljer regeringen att förlänga ämnesundervisningen i tider av nedskärningar och lärarbrist, säger Line Isaksson.

Tröttande för eleverna med långa skoldagar

Ursprungligen ville regeringen se så mycket som en timme mer undervisning per dag. Skolverket gjorde då en konsekvensutredning och kom fram till att det skulle bli alltför omfattande – skoldagarna skulle bli för långa och för tröttande för eleverna.

Om och när utökningen blir verklighet är okänt. Skolverket skriver att det är "rimligt att huvudmän och skolor ges tillräckligt god tid för att förbereda organisationen och rekrytera lärare."

Matematiken får lite mer än en fjärdedel av den utökade tiden. Skolverket motiverar det med att ämnet har byggts ut under senare år, utan att elevernas resultat har förbättrats. Det faktum att många elever fortfarande kämpar med matten talar för att ge ämnet mer tid, men ännu viktigare är att förbättra kvaliteten på matteundervisningen, enligt Skolverket.

LÄS OCKSÅ

Forskaren om fritidshemmets vägskäl: ”Eleverna vill inte ha mer skola”

De ska undersöka fritidshemmets betydelse för skolresultaten

Forskaren: Fler elever bör få särskilt stöd även på fritids

Barn behöver inte ett skolår till