Forskare: Diskutera värdegrunden mer

Kollegiala samtal om värdegrund förs för sällan, anser Kristina Jonsson som skrivit en avhandling om socialt lärande på fritidshemmet. Foto: Getty.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Fritidshemmen kan bidra till att stärka det sociala lärandet i skolan, men bara om rektorn intar en aktiv roll för att få det att hända. Bland annat genom att hålla i kollegiala samtal. Det visar ny forskning.

Åren då Kristina Jonsson jobbade som lärare i förskolan och grundskolan slogs hon av hur viktiga de sociala relationerna var för lärandet.

– Jag har alltid haft intresse för relationer och det sociala samspelet.

När hon började forska i ämnet och gjorde en pilotstudie med lärare var det ett budskap som blev tydligt:

– Lärarna underströk att det sociala lärandet i skolmiljön till stor del var beroende av ett nära samarbete med fritidshemspersonalen, berättar hon.

Det budskapet tog hon med sig in i arbetet med avhandlingen ”Socialt lärande i fritidshemmet: en intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer” vid Mälardalens högskola.

Vilka är de viktigaste resultaten från avhandlingen?

– Att alla lyfter rektorns roll och betydelse för det kollegiala samtalet. Jag kunde tydligt se att den personal som haft sådana återkommande samtal tyckte att den egna verksamheten fungerade bättre och att det sociala lärandet förstärktes. Men viktigt att betona att det rör sig om ett växelspel: Rektorn å sin sida behöver fritidspersonalen för att till fullo kunna utföra sitt uppdrag som pedagogisk ledare.

Kollegiala samtal under rektors ledning är alltså avgörande, varför sker de inte oftare?

– Brist på tid! Och fullt upp med utmaningar i övriga delar av skolan. De samtal som förs handlar mest om praktiska saker, inte om det gemensamma undervisningsuppdraget. Men de sju rektorer jag intervjuade önskade att de kunde lägga mer tid på fritidshemmen.

Vilka konsekvenser kan frånvaron av kollegiala samtal ha?

– Jag blev förvånad när de svarade att de arbetar utifrån ett antagande om en “gemensam värdegrund”. Hur kan de veta att den är gemensam om de inte pratar om den? Det är viktigt att diskutera sitt arbete för att veta att man tänker på liknande sätt. 

Vad behöver ytterligare göras för att stärka det sociala lärandet?

– Det är förstås också en fråga om resurser. Det krävs fler utbildade lärare, mer ändamålsenliga lokaler, mindre undervisningsgrupper. I dag behöver fritidshemspersonal täcka upp vid personalbrist i skolans alla verksamheter, vilket gör att de inte hinner planera undervisningen i fritidshemmet.

Många kritiserar skolorna för att inte ha tillräckligt fokus på fritidshemmen. Håller du med om kritiken?

– Svårt att säga något bestämt om det, men vi behöver absolut betrakta fritidshemmet och skolan som en helhet, som ett team. Socialt lärande är ett område för undervisning, det uppstår inte av sig självt!

Vad är egentligen definitionen av socialt lärande?

– Jag har inte hittat någon vedertagen definition. Men det handlar om att lära sig lyssna och kommunicera, förstå hur andra agerar, reflektera över konsekvenserna av sitt eget beteende, utveckla sin empatiska förmåga och inse att konflikter är en del av livet, men att de går att lösa.

Du frågade också rektorerna och de 21 intervjuade i personalen (på tre fritidshem) vad de själva lägger in i socialt lärande. Några skillnader?

– De har i stort sett samma bild. Men en skillnad var att fritidspersonal har ett vardagsperspektiv medan rektorer talar om socialt lärande i ett vidare perspektiv, utifrån termer som att utbilda samhällsmedborgare.

LÄS ÄVEN 

Lärare vill väl - men riskerar att förstärka mobbning

Ensamhet – fem råd när barn blir utanför

Så fick de barnen att leka bättre

Barn som inte spelar riskerar att hamna utanför