Forskaren fick fritidshemmet att tänka nytt

Kalina, Ida och Michelle har ridskola som de utvärderar tillsammans med läraren i fritidshem Susanne Moen. Samtal med barnen är en central del i forskaren Karin Lagers utvärderingsmodell.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Planeringstid Lärarna i fritidshem på Sisjöskolan i Göteborg fick hjälp av en forskare att utvärdera sin verksamhet på ett sätt som passar fritidshemmet. Dialog med eleverna och tid för gemensam reflektion är två viktiga delar i modellen.

Sara Djurberg

8 dec 2021

LÄS MER: Lager vill göra vardagsarbetet synligt

Det är full fart på Sisjöskolans skolgård där barn i förskoleklassen och lågstadiet har ridskola. En grupp hoppar hinder med käpphästar, medan en annan grupp rider på rad i skogsområdet intill. Några elever i årskurs två är ridlärare och leder aktiviteten. Ridskolan har utvecklats efterhand och ridlärarna har gjort vissa förändringar, exempelvis ordnar de numera ett eget mellanmål så att förskoleklassbarnen inte ska komma för sent.

Det här är ett exempel på hur utvärderingen och kvalitetsarbetet på fritidshemmet går till.

– Vi frågar barnen: Vad funkade och vad funkade inte med aktiviteten? Vad kan vi ändra på? Barnen har ofta många idéer om hur man kan lösa saker, säger Susanne Moen, lärare i fritidshem.

Ny utvärderingsmodell

Fritidshemmet har sedan i våras fått pröva en utvärderingsmodell som pedagogikforskaren Karin Lager utformat. Den utgår från barnens upplevelser: Deras åsikter och perspektiv tas in genom en kontinuerlig dialog, men också i formella sammanhang som samlingar, enkäter och intervjuer. En annan del är multimodala produktioner, det vill säga att elevernas skapande i olika uttryckssätt tas tillvara genom att man exempelvis sätter upp deras produktioner eller bilder av dem på fritidshemmet.

Utvärderingsmodell för fritidshemmet

Karin Lagers modell bygger på fem punkter:

Kontinuerlig dialog i samspel med elever.
Samling för elevers delaktighet och inflytande.
Verktyg som intervjuer, observationer, enkäter och sociogram.
Multimodala produktioner. Genom att följa och fånga elevernas produktioner, exempelvis vad de bygger, skapar, skriver, ritar och berättar, får lärarna underlag att gemensamt reflektera kring och försöka förstå det eleverna uttrycker.
Lärares gemensamma reflektion.

Susanne Moen och hennes kollegor Sara Lindgren och Kristian Kjäll tycker att kvalitetsarbetet känns enklare nu när utvärderingen blivit en integrerad del i vardagen.

– Utvärdering och dokumentation brukar vara separerat från den dagliga verksamheten, men den här modellen är här och nu. Det blir en fortlöpande utvärdering och utveckling, säger Kristian Kjäll, lärare i fritidshem.

Startade syskola

Susanne Moen berättar om en grupp elever som regelbundet syr. Ett problem som uppstod var att det alltid blev kö till Susanne, som behövde hjälpa till med olika saker. De bestämde sig för att starta en syskola så att alla skulle få vissa baskunskaper.

– I stället för att tänka ”vad jobbigt att jag måste trä på alla trådar” så funderade jag på hur vi skulle göra för att få det att fungera, säger Susanne Moen.

Kollegorna Kristian Kjäll, Susanne Moen och Sara Lindgren har fått en ny syn på utvärdering.

De håller med om att arbetsättet låter enkelt, nästan självklart. Sara Lindgren, som är fritidsledare, säger att den stora skillnaden nog är att de fått en ny syn på vad utvärdering är.

– När vi började diskutera det här med Karin Lager insåg vi att vi visst hade utvärderat tidigare, men vi hade inte tänkt på det så.

Biträdande rektorn Stina Darin, som deltagit i samtalen med Karin Lager, håller med:

– Det stora har varit att det öppnat pedagogernas ögon för att processen är så viktig. Vi har fått syn på vilka bra grejer vi gör i flödet.

Planeringstid prioriterad

Kollegorna har haft med sig en liten anteckningsbok där de skrivit ner iakttagelser, som de sedan diskuterat i arbetslaget. Lärarnas gemensamma reflektion är en viktig del i Karin Lagers utvärderingsmodell. Fritidspersonalen har fyra timmar planeringstid för fritidshemmet i veckan, samt en förmiddag i månaden vikt för kvalitetsarbete. På fredagar har de två timmar gemensam planeringstid, hälften med hela fritidshemmet och hälften med den egna avdelningen.

– Mer tid vill man alltid ha, men vi har kanske bättre tid än många andra. Det har vi jobbat fram med vår tidigare rektor. Vi har också ett nätverk i Göteborg stad där 70 fritidshem ingår, där vi delar med oss av idéer. Det är jätteviktigt för fritidshemsutvecklingen, säger Kristian Kjäll.

Susanne Moen lägger till att fritidslärarna även fått tid avsatt i schemat för att utveckla rastverksamheten.

– Vi pratar om att rastvärdarna ska ha olika roller på skolgården i stället för att som nu vara ansvariga för olika zoner.

Då hade vi plötsligt ett antal kriminella och rattfyllerister på sparkcykel, som poliserna skulle hålla ordning på.

När man är öppen för att testa nya grepp blir det dock inte alltid som man tänkt sig. Susanne Moen berättar om fritidshemmets hjuldag, då barnen får ta med sig cyklar, inlines och sparkcyklar. Fritidslärarna förbereder banor och vägskyltar. I utvärderingen ville eleverna ha fler poliser och vägskyltar på nästa hjuldag. Sagt och gjort. Nästa hjuldag hade pedagogerna sett till att fler barn fick agera poliser.

– Då hade vi plötsligt ett antal kriminella och rattfyllerister på sparkcykel, som poliserna skulle hålla ordning på. Det blev stökigt, skrattar Susanne Moen. Vi insåg efteråt att vi dels inte hade hunnit förbereda banorna, dels att vi hade alldeles för många poliser.