Så skapar alla nya trender kaos i skolan

”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Så står det i skollagens första kapitel. Men trots det lanseras det nya pedagogiska metoder, som inte sällan är vare sig vetenskapliga eller beprövade. Men nu börjar allt fler lärare, forskare och andra utbildnings­intresserade tröttna. Olika lärstilar, helordsmetoden, grit, akvarieklassrum och åldersblandade klasser har de flesta lärare sett höjas till skyarna. Av rektorer, av konsulter och av kollegor. För att snabbt ersättas av nya trender eller dömas ut som pseudo­vetenskap.

Äldre lärare har upplevt 1970-talets stora trend, mängdläran, som elever. Men de har också sett att trenderna kommer och går i allt snabbare takt. Även de som visar sig vara bra och vetenskapligt grundade.

– Ett stort problem är att man hoppar från metod till metod utan att låta vissa metoder få tid att verkligen genomsyra och fungera, säger Per Kornhall, tidigare utbildningsråd vid Skolverket och flitig skoldebattör.

Han anser att flera trender inte håller måttet.

– Lärstilar är det första som dyker upp och sedan olika former av undervisningsmetoder som lämnar eleverna ensamma med sitt lärande. Det senare ofta dolda bakom många fina ord om individualisering och anpassning. Men de bortser från all evidens och strider mot grundläggande psykologisk forskning och lärande. Därför fungerar de dåligt, säger Per Kornhall.

”Digitaliseringen kan diskuteras”

Han får medhåll av Erik Cardelus, lektor vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, som lyfter fram ett par andra trender som gjort undervisningen sämre.

– Klassrum med glasväggar där elever stördes var inte så genomtänkt. Aspekter i digitaliseringen kan även diskuteras. Dagens neurovetenskapliga forskning visar att vårt arbetsminne är begränsat. Multi­tasking, en mångfald av stimuli och ständiga förändringar, stör mer än det ger. Koncentration och uppmärksamhet är lärandets förutsättning.

Knut Sundell, docent i psykologi, som 1988 doktorerade i olika arbetssätt i förskolan, fyller på med fler trender som inte hållit måttet:

– Åldersblandade klasser, helordsmetoden och problembaserad inlärning.

Skolmyndigheterna har förespråkat

Listan på pedagogiska trender kan göras mycket längre. Det som kännetecknar flera av dem är att de inte sällan backats upp av Skolverket och andra skolmyndigheter. Trots skollagens krav på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Det säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

– De mest skadliga är alla som överbetonar elevers olikheter. Förespråkare för Universal design for learning (UDL) hävdar att elevers sätt att lära är lika olika som deras fingeravtryck. Det är för det första inte sant, för det andra skulle det ge lärare en omänsklig arbetsbörda och förhindra elever från att lära tillsammans med andra.

Har lärarkåren svalt trenderna för lätt?

– I någon mening ja. Men samtidigt är det svårt för lärare att värja sig mot idéer som hela tiden kommer, på grund av tidsbrist och strukturer. Professionen behöver mer makt. Därför är det synd att den rörelse som kallades ”Flip the System” inte fick mer gehör i Sverige. Det var lärare som började protestera mot ovetenskaplighet de mött både i utbildningar och i fortbildningar. Man måste vara kritisk och kritisk på rätt grund. Förhoppningsvis kan professionsprogrammen innebära starten på en utveckling mot det bättre, säger Per Kornhall.

Lärarutbildningarna får kritik

En orsak till att många lärare svalt trenderna stavas lärarutbildningarna. Det menar Silwa Claesson, lektor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.

– När ämnet metodik försvann från lärarutbildningen 1998 så lämnades blivande lärare onödigt vilsna och de skulle uppfinna hjulet på nytt, säger Silwa Claesson, som nyligen kom ut med boken ”Undervisningsmetoder” för att som hon säger behålla vissa kunskaper.

– Ett alltför ensidigt fokus på lärande har tagit bort fokus från undervisning, som ibland kallats ”katederundervisning” och betraktats som något dåligt, säger Silwa Claesson.

Knut Sundell fortsätter:

– För några år sedan lärde lärarutbildningarna inte ut hur man hanterar en grupp eller regelbrott på ett konstruktivt sätt.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare, ser New Public Management – att offentlig verksamhet ska efterlikna näringslivet – som den mest förödande trenden för skolan.

– NPM har kringskurit både lärarnas autonomi och försämrat såväl arbetssituationen som verksamhetens utveckling. Den borde aldrig införts.