Professorn sågar forskarunderlag: ”Styr 180 grader åt fel håll”

Att Skolverket inte ställer krav på systematik och transparens när forskare anlitas öppnar för att forskares egna uppfattningar får genomslag, att väsentlig forskning missas och att enstaka studier ges orimlig tyngd i myndighetens kunskapsunderlag, enligt Riksrevisionen.

Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, menar att det är precis vad som hänt i ett par fall när Skolverket beställt ämnesspecifika instruktioner till de nya kursplanerna. Hon anser att underlagen i engelskämnet och i svenska som andraspråk har så allvarliga brister att de måste gallras bort.

– Forskarna har inte sammanställt, utvärderat och gjort en syntes av kunskapsläget utan har bara plockat från sin egen lilla bubbla. Underlagen innehåller en mängd påståenden utan relevanta vetenskapliga referenser, säger Agneta Gulz, som sitter i Skolverkets vetenskapliga råd.

”Skapar enorma hinder”

Flera av de skrivningar som hon kritiserar rör en av skolans stora stridsfrågor – digitaliseringen.

I underlaget för engelska förordas till exempel att elever ska använda digitala verktyg redan på lågstadiet och att de på högstadiet ska skapa innehåll med hjälp av AI.

Digitala hjälpmedel som text-to-speech, speech-to-text och översättningsverktyg kan användas för att undanröja hinder och kompensera för elevers skilda engelskkunskaper, enligt underlaget.

– I stället för att elever stegvis får erövra viktiga läs- och skrivfärdigheteter och ett självständigt kunnande ska alla bara inkluderas med hjälp av digital teknik. Det tar inte bort utan skapar enorma hinder för elever som har en långsammare utveckling, säger Agneta Gulz.

Sva-forskarna varnar för ”moralpanik”

I instruktionen för svenska som andraspråk förordas att elever på mellanstadiet får använda generativ-AI för lärande. I underlaget varnar sva-forskarna också för ”moralpanik i relation till ny teknologi”.

– Det är subjektiva bedömningar som inte hör hemma i sådana här betydelsefulla underlag. Det finns inga empiriska studier som stödjer den här typen av rekommendationer, säger Agneta Gulz.

Det är subjektiva bedömningar som inte hör hemma i sådana här betydelsefulla underlag.

Enligt Agneta Gulz saknar underlagen inte bara ett tillräckligt vetenskapligt stöd. De går också på tvärs med den kursändring för skolan som stakats ut av läroplansutredningen och regeringen.

Förutom att förorda en restriktiv och försiktig syn på digitala inslag i undervisningen slår utredningen även fast att kraven på individualiseringar och anpassningar ska minska.

Trots det rekommenderar sva-underlaget att undervisningen i hög grad ska differentieras och anpassas efter enskilda elevers behov. Forskarna argumenterar också för att hänsyn måste tas till att olika individer lär sig bäst på olika sätt, trots att lärstilar dömts ut som en neuromyt.

”Delar av underlagen är rena protestskrifter”

I underlaget ifrågasätts även att ljudningsmetoden phonics ges en särställning i den tidiga läsundervisningen.

– Delar av underlagen är rena protestskrifter mot läroplansutredningen. De styr 180 grader åt fel håll, säger Agneta Gulz, som var en av experterna i utredningen.

Hon välkomnar att forskare har bjudits in till samråd för att lämna synpunkter på underlagen och Skolverkets kursplaneutkast. Men hon är mycket kritisk till att alla ämnesspecifika instruktioner fortsatt ges tyngd och ses som relevanta underlag av Skolverket.

– Myndigheten måste klara av att värdera instruktionerna och sätta ner foten. Underlag som är så här undermåliga måste avpolletteras. De bör inte ges någon status alls för framtagandet av kursplaner.

Så svarar forskarna på kritiken

Här kan du läsa sva-professorerna svar på kritiken.

Ämnesläraren har vid upprepade tillfällen sökt forskaren som har skrivit de ämnesspecifika instruktionerna i engelska. Hon har dock avböjt att medverka i en intervju. I ett mejl till Ämnesläraren skriver hon att ”texten är nyligen publicerad, och min bedömning är att den behöver få verka i sitt sammanhang innan den diskuteras i ett mediedebattformat. Jag hänvisar därför tills vidare till själva dokumentet och till Skolverkets publicerade material kring uppdraget”.