Den 5 mars meddelade Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström att han avgår. En vecka tidigare publicerade Ämnes­läraren granskningen av läroplanshaveriet. I samband med avgångsbeskedet ställde Dagens Nyheter en fråga till Joakim Malmström om den hårda kritik kursplanearbetet får från flera tunga forskare i Ämnes­lärarens granskning.

”Det är absolut viktigt att forskarsamhället får vara med och att arbetet med läroplanerna görs på ett transparent vis framåt. Men jag konstaterar också att vi bara är i uppstarten och att det är alldeles för tidigt att säga om det är lyckat eller inte”, säger Joakim Malmström.

Men det stämmer inte att arbetet ”bara är i uppstarten”. Skol­verket fick uppdraget från regeringen att förbereda nya kursplaner för ett drygt år sedan och redan om ett halvår, i oktober, ska färdiga kursplaneförslag ut på remiss. I det skedet brukar det vara i princip omöjligt att förändra något i grunden.

”Processen är ett haveri”

Det är just grundarbetet som sågas i Ämneslärarens granskning. På punkt efter punkt kan vi med hjälp av flera tunga experter visa att Skolverket, i arbetet med att ta fram de forskarunderlag som ska säkra den vetenskapliga grunden i kursplanerna, gjort om exakt samma misstag som Riksrevisionen i höstas gav Skolverket svidande kritik för.

”Processen är ett haveri. Riv upp den och börja om”, säger professorn Jonas Linderoth.

Oavsett vilken nödplan regeringen presenterar är det av yttersta vikt att den som får mandat att försöka rädda den här processen ges ordentligt med tid och rimliga förutsättningar att göra det. Nu är det viktigare att Sveriges lärare får en genomarbetad och vetenskapligt förankrad läroplan som fungerar i många år framöver än att regeringen håller sin tidsplan.

Hampus Jarnlo är redaktör på tidningen Ämnesläraren och Grundskolläraren.