Läraren: ”Jag vågar inte vara öppen jude”
Läraren Annika döljer sedan tio år tillbaka sin judiskhet efter en förändrad syn på judar och Israel.
På djupet
Som ny lärare bar hon Davidsstjärna och var öppen med sin judiska tro.
Nu ligger stjärnan i byrålådan och samtalen har tystnat.
– Jag vågar inte längre vara öppen jude. Det har förändrats mycket de senaste tio åren, säger Annika, mellanstadielärare i Småland.
I början av sin snart 30-åriga lärarkarriär visste både elever och kollegor att Annika, som heter något annat, var judinna. Hon pratade gärna om det både i lärarrummet och med eleverna.
– Ibland tog jag med en kippa, en menorah och andra judiska saker för att visa när vi pratade om religioner. Det var uppskattat och många tyckte det var spännande att jag var av judisk börd eftersom det var ganska ovanligt, säger Annika.
Det närmaste antisemitism Annika kom var då några elever ställde frågan: ”Du är jude, va?”
– Det var några motorintresserade ungdomar på landsbygden som kunde säga det. Det var aldrig något hot utan mer ungdomligt oförstånd, säger Annika, som undervisar på mellanstadiet i SO, engelska och svenska, men under perioder jobbat på högstadiet.
Blev mer försiktig
För tio år sedan märkte hon att synen på judar och Israel förändrades i skolan.
– Det började bli känsligt i klassrummet. Nu fanns det inte bara ett hot från högerextrema utan också från en del med Mellanösternbakgrund, säger hon.
Annika blev allt mer försiktig och dolde sin judiskhet.
– I dag är det bara några av mina närmaste kollegor och rektorn som vet om det. Jag säger inte till några elever.
Har du blivit hotad?
– Inte personligen. Men jag skulle aldrig ens komma på tanken att bära Davidsstjärna i dag. Efter den 7 oktober 2023 har det eskalerat. Gränserna har förskjutits. Det som sägs i dag skulle varit otänkbart före 7 oktober, säger Annika.
Något hennes barn också känt av.
– Min dotter har utsatts för antisemitism både på högstadiet och gymnasiet. Hon är en stark och tuff tjej som burit Davidsstjärna och argumenterat för sin åsikt.
”Måste utbilda lärare”
Nu har även dottern lämnat Davidsstjärnan hemma.
– Det började med att några killar med arabisk bakgrund var på henne och hackade. De skrek ”Free Palestine”, och skrattade. Det slutade med att vaktmästaren och fritidsledaren tvingade henne att byta skåp.
Märkligt, tycker Annika.
– I stället för att ge killarna en uppsträckning flyttade man på min dotter. Rektorn blev upprörd över att hon och inte killarna fick byta skåp. Men jag drev inte frågan vidare. Jag tänkte att det bara skulle bli värre för min dotter.
Vad kan skolan göra för att motverka antisemitismen?
– Man måste ta i mer med hårdhandskarna och markera mer mot antisemitism. Och utbilda lärare i hur man jobbar med kontroversiella frågor och våga stå för det. På många skolor är man för mjäkig och rädd. Och man är för sen på bollen. Och glöm inte att eleverna är de mest utsatta. Inte vi lärare.
LÄS OCKSÅ:
Hatet: Antisemitismen ökar i svenska skolor
Lärare & Forskning: Tema kontroversiella frågor i SO
Läraren prisas för sitt arbete mot antisemitism
