Hatet: Antisemitismen ökar i svenska skolor

Det är söndag den 8 oktober 2023. Hundratals bilar rullar ut från Rosengård i Malmö. Det viftas med palestinska flaggor och tutas när bilkaravanen kör runt i stan.

Dagen innan har terrorgruppen Hamas dödat 1 200 människor och tagit 250 som gisslan i en terror­attack mot Israel. Det beskrivs som det värsta brottet mot judar sedan Förintelsen.

Israel slår tillbaka kraftfullt och en våg av antisemitism sveper in över världen, Sverige, Malmö och många svenska skolor.

Björn Westerström, gymnasielärare och samordnare i Malmös arbete mot antisemitism i skolan, ser tydligt en förändring efter den 7 oktober 2023.

Antisemitismen ökar och ändrar form.

– Den går från att prata kodord för judar som globalister och sionister till att tala öppet om judar. Det sker i högerextrema samman­hang men också vänsteranti­semiter börjar prata om judar, säger Björn Westerström.

Skolverket rapport visar en mörk bild

Han är långt ifrån ensam om att se en ny aggressivare form av antisemitism breda ut sig.

Måndag den 1 december i fjol kommer det svart på vitt från den tyngsta skolmyndigheten – Skolverket. Antismetismen har ökat i klassrummen, korridorerna och lärarrummen.

I rapporten ”Antisemitismen i skolan” som bland annat bygger på intervjuer med rektorer, lärare, elever och skolhuvudmän i hela Sverige målas en allt annat än smickrande bild upp.

Det är 118 sidor som sida upp och sida ner redovisar fakta, citat och berättelser. Här är ett litet axplock:

• Judiska elever och lärare döljer ofta sin judiskhet av rädsla för trakasserier.

• Skolpersonal pratar om konflikten mellan Hamas och Israel genom att visa en propalestinsk film där det sägs att ”judar är inte människor”.

• En israelisk flagga rivs ner i en skolmatsal när FN-dagen firas.

• En judisk elev får en hård tackling på en idrottslektion av en klasskamrat som samtidig skriker ”Free Gaza”.

• Judiska elever undviker några skolor i vissa kommuner av rädsla för antisemitism.

• En anställd i en Malmöskola berättar att ”det finns oerhört mycket fördomar om hur judar är, i en bred elevgrupp”. ”De styr och drar, håller i pengarna, Illuminati.”

Skolverket reagerar:

– Vi ser allvarligt på dessa resultat. Skolan ska vara en trygg plats och ingen elev ska utsättas för antisemitism i skolan. Upplevelsen av utsatthet i skolan skapar otrygghet och kan hindra barns och elevers likvärdiga möjligheter att lära sig och utvecklas, säger Lars Thornberg, enhetschef på Skolverket.

”Skolan har inte alls hängt med”

I regeringen, som beställt rapporten, är tongångarna ännu hårdare.

Så här säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).

– Det här är oerhört allvarlig läsning. Antisemitism har ingen plats i Sverige – varken på våra gator eller i våra klassrum.

Rapporten skapar rubriker och diskussion. Några är upprörda och ledsna. Andra förvånade.

Men inte Christer Mattsson, lärare, forskare och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han har forskat om våldsbejakande extremism i skolan sedan 90-talet och var med och byggde upp Forum för levande historia.

Han menar att rapporten visar att skolan inte klarat sin uppgift enligt läroplanen, Lgr 22, som säger att ingen ska utsättas för diskriminering i skolan på grund av bland annat etnisk tillhörighet eller religion.

– Skolan har inte alls hängt med när det gäller arbetet mot antisemitism, säger Christer Mattsson och exemplifierar ur rapporten.

Det handlar om lärare och skolledare som säger att det inte finns någon antisemitism på deras skola eftersom det inte går några judiska elever där.

– Det sättet att resonera är väldigt avslöjande. Att uppfatta att man inte har några problem om inte någon utsätts är ett sätt att osynliggöra antisemitismen.

Christer Mattsson fortsätter:

– Det visar på ett mer primitivt förhållande till antisemitism än vi har till andra former av rasism. De flesta av oss förstår att rasism handlar om rasister och deras idéer vare sig de är närvarande eller inte. Några av de mest rasistiska skolorna har minst antal invandrare.

– Antisemitismen handlar inte om judar. Det handlar om antisemiter och deras fantasier om judar.

”Delar av lärarkåren är problemet”

När Christer Mattsson började studera antisemitismen på 90-talet handlade det mest om skinnskallar och Förintelseförnekare.

De finns kvar, men har fått sällskap av antisemitismen som göds av en del Palestinaaktivister.

– Det är den israeliserade formen av antisemitism. Den evige juden har ersatts av Israel. De konspiratoriska antisemitiska teorier som tidigare projicerats på judar som kollektiv projiceras nu mot Israel.

Skolföreträdare som inte ser antisemitism för att det inte finns judiska elever är inte det enda problemet Christer Mattsson ser i skolan.

– Betydande delar av lärarkåren är problemet. Inte lösningen.

Hur menar du?

– Jag skulle säga att det finns en betydande strukturell antisemitism i Sveriges utbildningsväsende. Jag vet att det blir bråk när jag säger det. Men det är ett bråk som är nödvändigt.

Shoot.

– Det händer i princip aldrig att vi har en dialog med en skola, en kommun eller annan huvudman om vikten av arbetet mot antisemitism utan att någon säger: ”men vi får inte glömma bort islamofobin”. Men vi har aldrig sagt ”låt oss glömma islamofobin och bara koncentrera oss på antisemitism”. Men den här motreaktionen är väldigt avslöjande för antisemitism.

Men är det verkligen antisemitiskt att säga så?

– Nej, men det är det strukturella sättet att tänka kring antisemitism när den inte får lov att vara ett eget problem.

Christer Mattsson tycker ändå att de flesta som går på de seminarier han lett i hela Sverige både är intresserade, engagerade och vill väl.

– Men varenda gång är det alltid någon eller några som räcker upp handen och säger att vi uppmärksammar antisemitismen för att vi får en massa pengar eller att vi ska rentvå Sverigedemokraterna. Hade en lärare ställt sig upp under en temadag om islamofobi och sagt att ”det där gör ni för att ni är betalda av Vänsterpartiet” hade läraren blivit uppkallad till rektorns tjänsterum dagen efter.

Kriget leder till ökad antisemitism

Den aggressivare antisemitismen som Christer Mattsson, Björn Westerström och Skolverkets rapport lyfter fram återspeglar sig också i brottsstatistiken.

Antisemitiska hatbrott ökade med 350 procent hösten 2023 i jämförelse med hösten 2022 enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Från 24 till 110.

Hela ökningen förklaras med kriget mellan Israel och Hamas.

– Det handlar bland annat om antisemitiska plakat och uttalanden i samband med demonstrationer, men även hot och kränkningar mot enskilda individer som utifrån sin judiska bakgrund beskylls för Israels ageranden i Gaza, säger Jon Lundgren, utredare på Brå.

De antisemitiska hatbrotten klingade inte av efter hösten 2023. Tvärtom.

Under 2024 polisanmäldes 217 antisemitiska hatbrott.

30 (14 procent) av dem utfördes i skolor, enligt Brås statistik.

Några i skolor i Malmö, staden som har ett internationellt rykte som antisemitismens svenska högborg.

Oförtjänt, menar Björn Westerström.

– Det är klart att Malmö har problem. Annars hade jag ju inte behövts. Men jag har varit runt i många städer och haft utbildningar. Från Umeå till Trelleborg och alla har problem på olika sätt. Vissa städer, framför allt norröver, har mer problem med högerextrema Aktivklubbar. Medan större städer som Malmö med stor kulturell blandning har andra former av antisemitism.

Judiska elever undviker vissa skolor

Det är problem som får konsekvenser för judiska elever när det är dags att välja gymnasium.

– Det finns en slags inofficiell lista på vilka skolor i Malmö man kan och inte kan gå som jude. Det finns tyvärr goda skäl att man väljer vissa skolor även om det finns judiska ungdomar på skolor som svartlistats, säger Björn Westerström, som även möter antisemitism från föräldrar.

Flera gånger i samband med de hågkomstresor till Polen han arrangerat i många år.

De är populära, men har efter 7 oktober 2023 blivit kontroversiella i vissa grupper.

– Jag har fått frågor från föräldrar om vad det är för resa mitt barn egentligen ska åka på. När de får reda på att det handlar om Förintelsen och judisk historia får barnet inte åka med.

– Lärare och rektorer har fått obehagliga mejl fyllda av antisemitism av föräldrar som krävde att deras barn inte skulle behöva gå med på studiebesöket till synagogan. Då har skolan kontaktat mig för att hantera situation.

Vad svarade du?

– Att besöket i synagogan är obligatoriskt. Sedan kanske det ändå hände att barnet sjukanmäldes.

Att Israel-Palestinakonflikten letat sig in i både klassrum och skolkorridorer syns tydligt i Skolverkets rapport och Brås hatbrottsstatistik.

Men Björn Westerström menar att det han upplevt i personalrummen är värre.

– I Malmö har det varit svårast att hantera den starkt polariserade effekten konflikten haft på skolpersonal. Inte på elever. Personalrum har förvandlats till någon slags sammandrabbning mellan olika åsikter som sedan färgat av sig i undervisningen och medfört svåra situationer.

Christer Mattsson har samma erfarenhet.

– Många studier vi gjort visar att det leder till problem och konflikter i lärargruppen. I synnerhet i SO-kollegiet, säger Christer Mattsson.

Linnea Lindquist: ”Polisanmäl alltid”

Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, menar att det är ett kollektiv misslyckande att antisemitismen frodas i skolan.

– Elevers hatiska uttryck mot andra folk och religioner är något av det svåraste vi har att arbeta med i skolan. Skolverkets rapport om antisemitism i skolan visar att judiska elever är särskilt utsatta.

Rapporten visar också att många lärare står handfallna.

– När jag pluggade till lärare fick vi ingen utbildning alls i olika diskrimineringsgrunder. Man behöver kunskap för att kunna agera, säger Linnea Lindquist, som tycker att skolan ska ha nolltolerans mot antisemitism.

– Polisanmäl alltid. Både för statistikens skull och för att visa att frågan är viktig. Det är ju ett brott.

Även om brottet inte alltid räknas som antisemitiskt rent juridiskt.

– Om det ristas in ett hakkors i skolbänken så rubriceras det ofta som skadegörelse, enligt Skolverkets undersökning. Det är oroväckande. Man tänker inte på budskapet om man ser en förstörd bänk som det stora problemet.

Och gränsen för vad som är antisemitism är inte alltid glasklar. Ibland handlar det om var och hur något framförs.

Så är det med det propalestinska slagordet ”From the river to the sea, Palestine will be free”, menar Christer Mattsson.

– Det är förmodligen inte antisemitiskt i sig utan det beror på i vilket sammanhang du säger det.

Som när då?

– Ställer du dig utanför judiska skolan eller Stora synagogan vid Förintelsens minnesdag 27 januari är det antisemitiskt.

Den ökande antisemitismen märks också i judiska Hillelskolan i Stockholm på flera olika sätt.

Dels är det fler som vill gå på skolan, dels har säkerheten skärpts.

– Vi ser en viss ökning av elever som inte känner sig trygga i sin skola hemmavid och därför väljer att komma till oss. På vår skola är minoriteten en majoritet och behöver inte utsättas för antisemitism, säger Helena Wollin, skolchef och rektor på Hillelskolan, en av två skolor med judisk profil i Sverige (den andra är Alexandraskolan i Göteborg).

Och fortsätter:

– Säkerheten är alltid hög och den stora skillnaden efter 7 oktober är att polisen är mer närvarande.

Olika syn på framtiden

Sedan flaggviftandet i Malmö för snart 2,5 år sedan tyder inget på att antisemitismen är på väg att minska. Tvärtom.

Men trots det är Björn Westerström optimist.

– Vissa stunder känns det som att man sitter och öser sand på en sandstrand. Men jag är ändå optimist när det gäller Malmö. För det finns så många starka krafter för förståelse och mot antisemitism.

Christer Mattsson ser inte lika ljust på framtiden.

– Jag är väldigt pessimistisk. Jag hade förväntat mig mycket mer av den antirasistiska rörelsen och den normkritiska pedagogiken. Vi har fått en uppdelning av höger och vänster. Där antirasism blivit ett vänsterprojekt och där arbetet mot antisemitism blir ett högerprojekt. Det är väldigt olyckligt för hela samhället.

Vad kan lärare göra?

– Först och främst måste man se att antisemitismen är ett problem. En del av problemet är som sagt att många inte ser det eller tror att det hör till det förgångna. Betänk då att vi inte har bättre sätt att skydda judar i Sverige i dag, när de har sammankomster, än att låsa in dem bakom vakter och grindar. Så lär dig om hur problemet ser ut i dag och vad man kan göra i klassrummet. Läs gärna en kurs hos oss.

LÄS OCKSÅ:

Läraren: ”Jag vågar inte vara öppen jude”

Tonåringar dömda – klottrade hakkors på skola

Skolverkets uppdrag: Öka kunskapen om antisemitism

Lärare & Forskning: Tema kontroversiella frågor i SO

Läraren prisas för sitt arbete mot antisemitism

Ny kurs ger lärare stöd i de svåra frågorna

Lärarna larmar: Extrema åsikter del av vår vardag