Läraren Louise Callmer och eleven Tindra Wikenberg vänder och vrider på begreppen. ”Ja, så kan man skriva.”
Historiskt intresse lyfter unik utbildning
Louise Callmer och Marcus Karlsson är lärare på Katedralskolan i Lund, bland annat på spetsutbildningen i historia.
Reportage
På Katedralskolan i Lund finns Sveriges enda spetsutbildning i historia. Hit söker sig de riktigt intresserade.
– När jag pratade om Karl Marx gick jag också igenom Hegel och dialektiken. Då hörde jag en elev som sa: ”Yes!” och knöt nävarna och sträckte upp dem i luften. På allvar. Utan ironi, berättar läraren Marcus Karlsson.
Katedralskolans populärvetenskapliga och kändistäta app, med fokus på medeltidens Lund, innehåller både filmer och texter, med skådespelare som Björn Kjellman och Johan Wester. Nu, en regnig onsdag, arbetar eleverna som går det tredje året på spetsutbildningen i historia, med den nya uppdateringen av appen. Lärarna Marcus Karlsson och Louise Callmer svävar runt i klassrummet, men de stannar upp för diskussioner och frågor då och då.
Spetsutbildningen på Katedralskolan i Lund drogs igång 2006, då som historieprogrammet där eleverna gick i en och samma klass. Från och med hösten 2022 blev utbildningen en del av samhällsprogrammet och eleverna läser nu flera kurser tillsammans med de andra samhällsstudenterna.
Spetsutbildningen på Katedralskolan
- Startades 2006.
- Sedan hösten 2022 är utbildningen en del av samhällsprogrammet och eleverna läser nu flera kurser tillsammans med de andra samhällsstudenterna.
- Eleverna är garanterade en plats på skolans fördjupningsspår i engelska.
- De läser fem unika specialiserings- och spetskurser i historia och även historia 1-2-3 ingår vid sidan av samhällskunskap 1-2-3 och andra studieförberedande kurser.
- Just nu går det nio elever i trean, ungefär femton-sexton i tvåan och närmare tjugo elever i ettan.
Den snabbpratande Marcus Karlsson har varit på ”Katte” sedan 2009. Något år senare kom Louise Callmer, som också är utvecklingsledare i engelska. Sedan 2021 är de två kollegorna gifta med varandra. Men det är en helt annan historia.
– Lite olyckligt uppkom i början en politisk diskussion om att det skulle startas någon form av elitutbildning. Men har man som jag, som vi, varit lärare i många år, då vet man att drivkraften intresse är mycket mer utvecklande än någon form av begåvning, säger Marcus Karlsson.
– Ja, eller att man bara vill ha något på papper, något som ser bra ut eller för att man ska få de högsta betygen. Eleverna som går här, de utvecklas något enormt. Det händer så mycket med dem när de har det brinnande intresset och möjligheten att fördjupa sig i ämnet, poängterar Louise Callmer.
Den fördjupningen handlar bland annat om att eleverna, om de vill, kan läsa två kurser på universitetet, bland annat antisemitismens historia. Regelbundet kommer också föreläsare från historiska institutionen till den anrika skolan i centrala Lund.
– Kursen om antisemitismens historia är frivillig för att man inte kan kräva att elever som läser hundra procent även ska läsa på universitetet. Man vill inte ha sönderstressade elever. Det är inte det det går ut på, understryker Marcus Karlsson.
I trean läser eleverna en kurs utifrån basutbudet i universitetets termin två, som en del av gymnasiearbetet. Även det går att välja bort. Då gör eleven i stället ett vanligt gymnasiearbete i form av en uppsats.
Sänker tröskeln till universitetet
Enligt de två lärarna är samarbetet med Lunds universitet en win-win-situation för alla inblandade. Dels går många elever vidare direkt till att läsa historia på universitetet, dels brukar universitetet berömma Katedralskolans elever för att de ofta är mer intresserade och engagerade i kurserna än de andra studenterna. Marcus Karlsson och Louise Callmer ser också satsningen som ett sätt att sänka tröskeln till universitetet.
Katedralskolan är en skola med högt söktryck, med många ambitiösa elever och Marcus Karlsson menar att det inte är högre prestationskrav eller mer jakt på höga betyg i historieklasserna än i andra klasser på skolan, snarare mindre.
– De flesta har sökt av rent intresse och då är betyget inte det primära. Eleverna vill verkligen lära sig mer, säger Marcus Karlsson som dock lägger till att visst finns det problem med stress, precis som i alla andra klasser.
Marcus Karlsson och eleven Ella Bengtsson funderar tillsammans.
Lärarna pratar mycket om att göra undervisningen levande, om att förstå sammanhangen, om att greppa orsaksförhållanden. De suckar därför över hur historieämnet behandlas innan eleverna kommer till gymnasiet.
– Eleverna läser historia i block på högstadiet och det dröjer flera månader mellan de olika epokerna som ska gås igenom. Då kan man inte förstå hela kontinuiteten i historien och då blir den äldre historien ganska obegriplig. Elever kommer hit ibland, med ganska fragmentariska kunskaper om vissa saker.
Elevernas förkunskaper både underlättar och utmanar
De som har valt att läsa spetsutbildningen i historia är väldigt intresserade av historia, det gör det mycket lättare för lärarna. Men det innebär också problem av en annan sort, i alla fall ibland. Några av eleverna är kalenderbitare av rang.
– Jag hade en kille som räckte upp handen i ettan, sedan tog han aldrig ner den igen. Om du som lärare börjar prata om något och då säger en mening, så har du tjugo händer i luften. Alla vill gärna, inte bara ställa frågor, utan också kommentera rätt. Om du som lärare inte sätter stopp där är risken att hela lektionen handlar om att de ska få bearbeta meningen du sa, förklarar Marcus Karlsson.
Historielärarnas fem tips
Historielärarna Louise Callmer och Marcus Karlsson tipsar om hur man kan arbeta med publika historieprojekt med sina elever:
- Eleverna måste känna engagemang för projektets ämne. Publika projekt kräver stor arbetsinsats av både elever och lärare och ett genuint intresse är en förutsättning för att lyckas.
- Som lärare behöver vi ha ett tydligt mål och syfte med projektet som sedan behöver förmedlas till eleverna. Oavsett om det handlar om att skapa en utställning för högstadieelever eller en guideapp för turister som kommer till Lund behöver man fundera över vad det hela ska leda fram till och varför vi gör det.
- Alla i projektet behöver drivas av en vilja att sprida ämneskunskaperna till en intresserad allmänhet. Publika projekt kräver att man kan omformulera sin egen kunskap och presentera den så att andra blir intresserade och förstår vad man vill berätta.
- Man behöver ha tålamod. Allt skrivet material måste bearbetas flera gånger och det är därför viktigt att förbereda eleverna på att de kommer att få arbeta om sina texter många gånger innan de håller så bra kvalitet att de går att publicera.
- Finansiering av bland annat grafisk formgivning och tryck. Publika projekt kostar pengar och för att lyckas ro dem i land krävs det att man i god tid söker extern finansiering.
Visst kan det låta charmigt och roligt, det är han väl medveten om. Men han påpekar att allt detta kunnande och uppvisande av kunskaper, kan göra att andra känner att de inte kan tillräckligt mycket.
De båda lärarna är tydliga med att det mesta de gör ska landa i en diskussion kring vad som har hänt, en diskussion som alla elever kan vara med i.
– Historia handlar inte om att rabbla kungalängder. Det handlar om att man måste se vad som har hänt och varför det har hänt. Och varför det påverkar oss, säger Marcus Karlsson.
Rollspel, studiebesök och resor
Under utbildningen gör de många rollspel, studiebesök och resor. De får jobba med utställningar och hålla i stadsvandringar på Lunds historiedagar.
– De ska kunna presentera det de har lärt sig för en allmänhet som inte är kalenderbitare och kan allting. Hur gör man för att människor som är på en utställning ska förstå, uppleva och känna något, undrar Louise Callmer retoriskt.
Biblioteket är en guldgruva för nyfikna elever och lärare, som här (från vänster): Nilas Nimsten, Olle Mörk och läraren Marcus Karlsson.
Eleverna läser mycket och många av dem har känt sig ganska udda i sina grundskolor. Här får de sitta och prata om historia, dag ut och dag in, med kamrater som faktiskt delar deras intresse.
Just det lyfter den flitigt diskuterande eleven Ella Bengtsson som en av anledningarna till att hon sökte sig hit från början.
– Här finns möjlighet att fördjupa sig i allt från antiken till konsthistoria till andra världskriget. Lärarna är så bra förmedlare av kunskap. Det är också fint att få gå på universitetet redan på gymnasiet, menar Ella Bengtsson.
Hon tystnar en stund och så säger hon att det inte är lika enformigt, inte så mycket lärarstyrda lektioner som hon trodde att det skulle vara. Diskussionen är alltid igång och alla är med.
Elevenkät: Varför vill du fördjupa dig i historia?
Ella Bengtsson
”Jag har alltid haft ett historieintresse. När jag sökte hit kände jag att det var en bra skolmiljö och det fanns möjlighet att lära sig mer. Skolans rykte spelade också in, inte minst vad gäller den här utbildningen.”
Jakob Fornling
”Det är ett spännande och fascinerande ämne. Det är som en bra bok fast det är verklighet. Och det är relevant, för historien har format vår nutid.”
Tindra Wikerberg
”Jag har alltid varit intresserad av historia och jag ville lära mig mer. Det är bra att det är mer inriktat här än bara vanlig samhällskunskap. Det är också intressant att gå universitetskurser och nu vet jag hur det funkar.”
LÄS ÄVEN
Rollspel fördjupar förståelsen för historien
Nya timplanen slår hårt mot historielärare
