Forskaren: NP i historia kan sätta lärarna i en svår sits

Marseljäsen är en känd nationalsång. Den sjöngs första gången under:

1) Amerikanska revolutionen

2) Franska revolutionen

3) Ryska revolutionen

David Rosenlund, docent i historia och historiedidaktik vid Malmö universitet, ger ett exempel på de kryssfrågor som blivit allt mer dominerande bland uppgifterna i de nationella proven i ämnet historia.

– En elev behöver inte vara lika analytisk eller reflekterande som tidigare för att få ett högre betyg. Det har blivit viktigare att kunna leverera korrekta kryss, säger han.

Markant skillnad över tid

David Rosenlund har avslutat en studie av NP-resultaten i historia för åren 2013, 2014 och 2015. Då tittade han på i vilken utsträckning proven innehåller uppgifter som ligger nära eller långt från den komplexitet som kännetecknar kursplanerna. Tanken är att proven ska vara ett stöd för läraren i bedömningen av det som står i kursplanen.

– Det är en markant skillnad mellan de tre åren. 2015 är det betydligt fler kryssfrågor och då minskar komplexiteten i det historiska innehåll som läraren ska bedöma.

David Rosenlunds senaste undersökning inriktar sig på skillnaden i de olika betygsstegen. Vilka resultat krävs för provresultaten E, C och A?

– I stället för att kräva mer komplexa kunskaper på de högre nivåerna går det mot att man kräver mer av samma sak. Det handlar mer om att du ska ha en bredd i dina kunskaper än att det ska finnas djup och komplexitet.

Hur påverkar den här utvecklingen provets värde som stöd för lärarna?

– Det finns en risk att ett A i provbetyg visar tecken på andra typer av kunskaper än vad ett A i relation till betygskriterierna skulle innebära. Det kan sätta lärarna i ett bedömningsdilemma där elever kan få A i uppgifterna på NP utan att i tillräcklig utsträckning reflektera, analysera, granska och tolka. Det finns tydliga tecken på att proven kan leverera höga betyg utan att eleverna mer än undantagsvis ger uttryck för de kunskaperna.

Riskerar att sätta lärare i en svårare sits

En följd kan också bli att om en elev fått B på provet men har C i det övriga betygsunderlaget, kan den tycka att ämnesbetyget borde höjas. Men då kan läraren göra bedömningen att provet inte visar de kunskaper det skulle kunna göra om frågorna var mer komplexa.

– Lärare kan få svårare att förklara sin betygssättning om eleverna har fått högre betyg på mindre komplexa uppgifter. Det riskerar att sätta vissa lärare i en svårare sits eftersom formuleringen att de ”särskilt ska beakta” provresultaten har gjort proven viktigare.

Görs proven mer likvärdiga på bekostnad av möjligheten att få fram komplexitet?

– Ja, i bedömningsforskning är balansen mellan att lärare ska kunna göra likvärdiga bedömningar och att de kan bedöma det som står i styrdokumenten ett klassiskt dilemma. I nationella proven 2013 låg man närmare kursplanen, medan man under senare år ligger närmare en likvärdig och rättssäker bedömning, säger David Rosenlund.