Replik: Viktigt att ta hänsyn till olika typer av forskning

Med anledning av Aron Ihse Trägårdhs svar på vårt debattinlägg om lärarutbildningen och utbildningen blivande F–3-lärare får i läs- och skrivundervisning vill vi göra några tillrättalägganden. Ihse Trädgård antar att våra synpunkter beror på att vi inte delar hans ”uppfattning om vad som utgör god läs- och skrivundervisning” och att vi ”alltså förstår examensordningen på olika sätt.”

Vi vill först påpeka att vi uttalat oss om den utbildning i läs- och skrivundervisning som lärarutbildningen erbjuder blivande grundskollärare. Grundlärarutbildningar, inriktning F–3, erbjuder minst 30 högskolepoäng i ämnet svenska (SFS 2021:1335). Genom utbildningen i ämnet ska lärarstudenter ”visa fördjupad kunskap om grundläggande läs- och skrivutveckling” (Högskoleförordningen 1993:100). I dessa svenskkurser erbjuds lärarstudenter undervisning i form av seminarier, föreläsningar, workshops samt möjligheter att läsa anvisad kurslitteratur.

Förutom campusförlagd utbildning ingår även 20 veckors verksamhetsförlagd utbildning. Det är mot bakgrund av det senare som Ihse Trägårdhs uttalande om att enbart ha fått ”30 minuters undervisning i ämnet samt ett seminarium” förefaller märkligt. Med detta sagt vill vi samtidigt framhålla att lärarutbildningar ständigt behöver bedriva kvalitetsutveckling. Inte minst vad gäller att rusta blivande F–3-lärare att visa fördjupad kunskap om läs- och skrivundervisning. Vi vill också framhålla att vi ser det som högst väsentligt att ha högt ställda förväntningar på lärarstudenter i termer av aktivt deltagande samt att vara förberedda och inlästa på angiven kurslitteratur.

Måste ta hänsyn till olika typer av forskning

Fördjupad kunskap om läs- och skrivundervisning innebär kunskap om bokstavstecken och ljud, och kan också benämnas phonics. Vi som är verksamma i lärarutbildningen vet att blivande lärare vid våra lärosäten får kunskap om detta. Det är av betydelse som elev att få visa kunskap om bokstäver, ord och meningar på delvis olika sätt/nivåer, men inom ett gemensamt undervisningssammanhang. Årets Almarpris till den läsfrämjande organisationen Indigenous Literacy Foundation (ILF) i Australien motiveras på följande sätt: ”Genom att sprida böcker och stimulera läsande, berättande och skapande bygger ILF läslust, stolthet, självförtroende och en känsla av tillhörighet” (Dagens Nyheter 10 april, 2024). Även detta är av betydelse i varje klassrum med nybörjare, som säkert Ihse Trägårdh vet.

Till skillnad från Ihse Trägårdh ser vi inte ett enda forskningsperspektiv som allenarådande utan som forskare och lärarutbildare tar vi hänsyn till olika typer av forskning. Läsning och skrivning, och barns tidiga utveckling av sådana färdigheter, är alltför komplext för att ett enda forskningsparadigm ska kunna ge en tillräckligt allsidig bild. Den lärarutbildning som ges behöver erbjuda en mycket mer utförlig bild av den kunskap som finns och även visa var vi ännu saknar kunskap. Sen är vi, liksom Ihse Trägårdh, övertygade om att en utökad grundlärarutbildning är nödvändig för att höja undervisningsnivån. En femårig utbildning med magisterexamen är något vi skulle välkomna där vi gärna skulle se en utökning av bland annat utbildningen om tidig läs- och skrivutveckling.

Åsa Wedin, lågstadielärare, doktor i tvåspråkighet och professor i pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna

Catarina Schmidt, lågstadielärare, doktor i svenskdidaktik och docent i pedagogik, Högskolan i Jönköping

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Grundskolläraren

LÄS ÄVEN

Debatt: Kränkande påstående om lärarutbildningen

Replik: Vi har nog olika bild av vad god läsundervisning är

Lärarstudenten: Vi får inte lära oss hur man lär barn att läsa

Här går alla barnen ettan – två gånger