
Den första tiden höll Matteklubben till i skolans lokaler.
Mattias Schains matteklubb flyttade hem till familjens kök när rektorn bad honom lägga ner den. Till höger: Matteläraren Elin Winberg som några år senare hittade ett fungerande samarbete med Mattias Schain. Foto: Privat och Peter Holgersson
Matematik no teknik När Mattias Schain såg att hans son började tappa intresset för matematik startade han Matteklubben. Fem år senare har initiativet bidragit till att kunskapsnivån i klassen höjts. Men samtidigt ser skolan en risk i att de elever som inte är med i klubben kan känna sig utanför.
Fredag eftermiddag efter skoltid. Föräldern Mattias Schain valde tiden för Matteklubbens möten för att bara de elever som verkligen var intresserade av matematik skulle ansluta.
– Jag ville komma åt barnens motivation, inte deras föräldrars önskemål, säger han.
Sedan slutet av höstterminen 2018 har Mattias Schains son Jona och fem av hans klasskamrater i en grundskola i södra Stockholm löst ekvationer och andra matteproblem tillsammans på fritiden. Då gick barnen i trean, nu har de kommit upp i åttan och klubben är avslutad sedan ett halvår.
– I början fokuserade vi på ekvationer för att likhetstecknet är något alla barn behöver förstå innebörden av. Genom att begränsa oss till ett område ville jag undvika att barnen låg lite före i allt, då blir all undervisning tråkig.
Mattias Schain har stor erfarenhet av att hålla kurser i sitt jobb som jurist. När han bildade klubben var det i en period när undervisningen i matematik var lite splittrad och klassen periodvis var hänvisad till vikarier.
– Det var underbart kul att undervisa barnen, men jag är fullt medveten om att det är en sak att stå med sex supermotiverade ungar och en annan att göra det våra fantastiska lärare gör varje dag med en hel klass.
Den första tiden höll Matteklubben till i skolans lokaler.
Den första tiden höll Matteklubben till på fritids. Barnen fick kortare läxor med sig hem, och gjorde ett litet prov i början av varje träff. Initiativet applåderades av många, men det skapade också en del spänningar i klassen. När den ordinarie klassläraren kom tillbaka kallades Mattias Schain till möte med rektorn och fick beskedet att Matteklubben måste läggas ner.
– Rektorn förklarade att det är väldigt stora skillnader i kunskapsnivå mellan de som ligger långt fram och de som inte gör det. Klyftan förstärks av Matteklubben och den gör det svårt för läraren att ha bra matteundervisning. Jag förstod det, men sa också att min uppfattning är att klyftan funnits där hela tiden, och att det Matteklubben gjorde var att se till att även barnen som låg långt fram fick ordentligt med stimulans.
Lösningen blev att Matteklubben flyttade hem till Mattias Schains kök och använde hans kylskåp som whiteboard.
– Jag var nöjd med den lösningen. Skolan behövde inte ta ansvar när vi höll till hemma hos mig. Men när barnen började mellanstadiet och fick en mattelärare hittade jag också ett jättebra samarbete med henne.
Under pandemin låg klubben nere. När den startade igen i sexan hade matematikläraren Elin Winberg tagit över ansvaret för klassen. Hon kände redan till Matteklubben, som fortsatte träffas hemma hos Mattias Schain.
– Jag drogs med och tyckte det var ett kul initiativ. Mattias har ett fantastiskt engagemang och massor av idéer, säger hon.
Matteklubben blev också en avlastning för henne.
– Det är svårt att få till en undervisning som sträcker sig från de elever som knappt når godkänt till de som ligger långt framme och vill bli utmanade. Jag kände precis som många andra mattelärare att jag inte räckte till för alla.
Elin Winberg och Mattias Schain byggde upp ett samarbete där hon kunde skicka honom utmanande uppgifter som anknöt till sådant klassen gjorde i skolan.
– På det sättet blev klubben verkligen en tillgång för flera elever. Jag kunde fokusera lite mer på de som hade det svårt på lektionstid då jag visste att de andra skulle få sitt senare.
Samtidigt vill hon lyfta fram att det finns en komplexitet i att föräldrar tar initiativ av det slag som Matteklubben är exempel på.
– Det sociala sammanhanget i klassen påverkas. I en klass med 25 elever märks det om 5–6 av dem ses i en grupp och ägnar sig åt fördjupning av den ordinarie undervisningen, även om det sker utanför skoltid, säger Elin Winberg.
Hon framhåller att aktiviteter som påverkar det som sker i klassrummet behöver planeras i samråd med lärare och att skolledningen måste vara informerad. Rektor är ytterst ansvarig om det skulle bli konsekvenser som påverkar skolarbetet.
Om Elin Winberg i efterhand kunde ändra något i sin undervisning skulle hon ha sett till att klubbmedlemmarna ägnade mer tid tillsammans med klassen och att alla jobbade med problemlösning i tvärgrupper. Då hade fler elever kunnat komma med lösningar och känslan av ”vi och dom” hade kunnat bli mindre.
– Att många i klassen tycker att matematik är roligt är fantastiskt och nu är det också många som blivit riktigt duktiga. Matteklubben har gjort att klassen i sin helhet utvecklats i matte, säger Elin Winberg.
Köksbordet i Mattias Schains kök har varit hemvist åt Matteklubben i alla år efter att de inte fick vara kvar i skolan. Foto: Privat
Hon och Mattias Schain kom gemensamt fram till att avveckla Matteklubben i början av årskurs åtta. I stället satte skolan in en extra resurs på en mattelektion i veckan, så att Elin Winberg kunde jobba med barnen från klubben.
– Oavsett vad problemet eller lösningen är, så tycker jag att Matteklubben visar vilken matteglädje och mattepotential som kan frigöras genom att ge intresserade barn ett stimulerande sammanhang att utvecklas i, säger Mattias Schain.
Han anser inte att klubben bestått av särbegåvande barn.
– De är helt enkelt barn med intresse och viss fallenhet för matte, som fått förutsättningar att utvecklas. Jag känner inte heller att skolan nödvändigtvis borde tagit sitt ansvar och gett ungarna mer individualiserad undervisning. För mig är nog frågan mer strukturell.
För egen del ser han med stor glädje tillbaka på tiden med Matteklubben.
– Jag tycker inte heller att jag lagt anmärkningsvärt mycket tid på klubben. Jag kommer inte i närheten av hur mycket till exempel min sons fotbollstränare lagt ideellt på träningar och matcher under alla år, säger Mattias Schain.
Här kan du läsa Mattias Schains eget blogginlägg om Matteklubben.
LÄS ÄVEN
Tre mattelärare om när alla vill ha hjälp samtidigt
Matteläraren om galet tuffa klassen: ”Var ska jag börja?”
Krönika ”När betygen inte räcker till påverkas känslan av att tillhöra.”
Fokus Forskaren om metoden: Enkel men otroligt effektiv.
Vi lärare debatt ”Var är kajen, den hamn där vi avgav våra sköna löften.”
Krönika ”Jag har trängt mig på utan att visa hänsyn och respekt.”
Läsning Eleverna har läst mer än två timmar varje dag.
Krönika ”Det mest läsfrämjande ordet är ja.”
Pedagogik ”Att enbart bedöma SO och NO genom att yngre elever får skriva texter ger för lite.”
Krönika ”Hur är det ställt med tilliten till skolans arbete?”
Undervisning Lektorn: Eleverna är väldigt kloka och har bra åsikter.
Krönika ”Låt mig för evigt få ärva dina elever.”
Krönika ”Låt dem slå sig ner på osynliga stolar i lärarrummen.”
Krönika ”Det är där all skolutveckling måste ta sin början.”
Forskning Forskaren: Elever vill använda skrivande för att lära sig ett ämnesinnehåll.
Krönika ”Elevernas val av böcker måste fortsatt få vara deras.”
Krönika ”En kvart om dagen är ynkligt lite.”
Lärarutbildning ”Jag hade önskat ett större fokus på läsinlärningsmetoder.”
Krönika Testa dina elever med svensklärarens frågesport.
Krönika ”I skolans värld har vi ingen lång försäsong där vi kan spela ihop laget.”
Vi lärare debatt ”Jag har med fasa åsett hur läs- och skrivinlärningen försämrats i grundskolan.”
Lektionstipset Läraren i förskoleklass: Motivationen smittade och flera elever ville testa.
Krönika ”Låt oss låna en nypa av Karlssons framtoning.”
Reportage ”Det är väldigt roligt att få ett pris för något man arbetar med varje dag.”
Forskning Forskarens fyra tips.
Forskning Forskaren: Resultatet går stick i stäv med vad man hör och läser om i media.
Krönika ”Vi har blivit en aning stela och våra munnar har blivit för raka.”
Läsning Lågstadieläraren: Vanliga skönlitterära verk ger eleverna en helt annan lust.
Pedagogik ”Att dela på uppdraget ger en ökad trygghet.”
Forskning Stor forskningssammanställning pekar ut framgångsfaktorerna.
Forskning Forskaren: Man behöver jobba med språk i alla ämnen.
Krönika ”Det är när orden finns som verkligheten kan delas.”
Krönika ”Att kritisera en bok är att kritisera läsaren.”
Läsning ”Det är hela skolan, all personal ska involveras.”
Krönika ”En föräldrasuck kan skapa oro hos barnet.”
Undervisning ”Övningen ger alla möjlighet att tänka och uttrycka sina idéer.”
Läsning ”Vuxenvärlden behöver se sin viktiga roll.”
Krönika ”Hon litade orubbligt på skolan och vad den kunde ge mig.”
Forskning Forskaren: Grövre språk och machoattityder.
Forskning Forskaren: Det är den metodik som har evidens.
Läsning Lågstadieläraren Anki Källman om hur hon väcker böckerna till liv.
Forskning Forskaren: Risk att lärarna inte hittar de elever som har de största behoven.
Krönika ”Det skulle ge läraren stöd i sitt arbete att främja läsningen.”
Stoffträngseln Specialpedagogen: Vi rusar vidare från det ena till det andra – barnen hänger inte med.
Krönika ”Allt bygger på att eleverna måste kunna läsa.”
Läsning Här är lärarens fyra bästa tips.
Krönika ”Pulsen är högre än den borde vara.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Skolinspektionen: Varannan skola lever inte upp till kraven.
Lärarutbildning Professorn: De senaste 30 åren har det bara gått utför.
Krönika ”Han ska inte vara där han är just nu. Han ska vara i klassrummet.”
Forskning Forskaren: Skolverkets material sticker ut på ett oroande sätt.
Krönika I läraren väcks den gnagande känslan ”jag är inte tillräckligt bra”.