![](/contentassets/9133c868aaee41428ba5680083aa98ea/img_0266.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Den första tiden höll Matteklubben till i skolans lokaler.
Mattias Schains matteklubb flyttade hem till familjens kök när rektorn bad honom lägga ner den. Till höger: Matteläraren Elin Winberg som några år senare hittade ett fungerande samarbete med Mattias Schain. Foto: Privat och Peter Holgersson
Matematik no teknik När Mattias Schain såg att hans son började tappa intresset för matematik startade han Matteklubben. Fem år senare har initiativet bidragit till att kunskapsnivån i klassen höjts. Men samtidigt ser skolan en risk i att de elever som inte är med i klubben kan känna sig utanför.
Fredag eftermiddag efter skoltid. Föräldern Mattias Schain valde tiden för Matteklubbens möten för att bara de elever som verkligen var intresserade av matematik skulle ansluta.
– Jag ville komma åt barnens motivation, inte deras föräldrars önskemål, säger han.
Sedan slutet av höstterminen 2018 har Mattias Schains son Jona och fem av hans klasskamrater i en grundskola i södra Stockholm löst ekvationer och andra matteproblem tillsammans på fritiden. Då gick barnen i trean, nu har de kommit upp i åttan och klubben är avslutad sedan ett halvår.
– I början fokuserade vi på ekvationer för att likhetstecknet är något alla barn behöver förstå innebörden av. Genom att begränsa oss till ett område ville jag undvika att barnen låg lite före i allt, då blir all undervisning tråkig.
Mattias Schain har stor erfarenhet av att hålla kurser i sitt jobb som jurist. När han bildade klubben var det i en period när undervisningen i matematik var lite splittrad och klassen periodvis var hänvisad till vikarier.
– Det var underbart kul att undervisa barnen, men jag är fullt medveten om att det är en sak att stå med sex supermotiverade ungar och en annan att göra det våra fantastiska lärare gör varje dag med en hel klass.
Den första tiden höll Matteklubben till i skolans lokaler.
Den första tiden höll Matteklubben till på fritids. Barnen fick kortare läxor med sig hem, och gjorde ett litet prov i början av varje träff. Initiativet applåderades av många, men det skapade också en del spänningar i klassen. När den ordinarie klassläraren kom tillbaka kallades Mattias Schain till möte med rektorn och fick beskedet att Matteklubben måste läggas ner.
– Rektorn förklarade att det är väldigt stora skillnader i kunskapsnivå mellan de som ligger långt fram och de som inte gör det. Klyftan förstärks av Matteklubben och den gör det svårt för läraren att ha bra matteundervisning. Jag förstod det, men sa också att min uppfattning är att klyftan funnits där hela tiden, och att det Matteklubben gjorde var att se till att även barnen som låg långt fram fick ordentligt med stimulans.
Lösningen blev att Matteklubben flyttade hem till Mattias Schains kök och använde hans kylskåp som whiteboard.
– Jag var nöjd med den lösningen. Skolan behövde inte ta ansvar när vi höll till hemma hos mig. Men när barnen började mellanstadiet och fick en mattelärare hittade jag också ett jättebra samarbete med henne.
Under pandemin låg klubben nere. När den startade igen i sexan hade matematikläraren Elin Winberg tagit över ansvaret för klassen. Hon kände redan till Matteklubben, som fortsatte träffas hemma hos Mattias Schain.
– Jag drogs med och tyckte det var ett kul initiativ. Mattias har ett fantastiskt engagemang och massor av idéer, säger hon.
Matteklubben blev också en avlastning för henne.
– Det är svårt att få till en undervisning som sträcker sig från de elever som knappt når godkänt till de som ligger långt framme och vill bli utmanade. Jag kände precis som många andra mattelärare att jag inte räckte till för alla.
Elin Winberg och Mattias Schain byggde upp ett samarbete där hon kunde skicka honom utmanande uppgifter som anknöt till sådant klassen gjorde i skolan.
– På det sättet blev klubben verkligen en tillgång för flera elever. Jag kunde fokusera lite mer på de som hade det svårt på lektionstid då jag visste att de andra skulle få sitt senare.
Samtidigt vill hon lyfta fram att det finns en komplexitet i att föräldrar tar initiativ av det slag som Matteklubben är exempel på.
– Det sociala sammanhanget i klassen påverkas. I en klass med 25 elever märks det om 5–6 av dem ses i en grupp och ägnar sig åt fördjupning av den ordinarie undervisningen, även om det sker utanför skoltid, säger Elin Winberg.
Hon framhåller att aktiviteter som påverkar det som sker i klassrummet behöver planeras i samråd med lärare och att skolledningen måste vara informerad. Rektor är ytterst ansvarig om det skulle bli konsekvenser som påverkar skolarbetet.
Om Elin Winberg i efterhand kunde ändra något i sin undervisning skulle hon ha sett till att klubbmedlemmarna ägnade mer tid tillsammans med klassen och att alla jobbade med problemlösning i tvärgrupper. Då hade fler elever kunnat komma med lösningar och känslan av ”vi och dom” hade kunnat bli mindre.
– Att många i klassen tycker att matematik är roligt är fantastiskt och nu är det också många som blivit riktigt duktiga. Matteklubben har gjort att klassen i sin helhet utvecklats i matte, säger Elin Winberg.
Köksbordet i Mattias Schains kök har varit hemvist åt Matteklubben i alla år efter att de inte fick vara kvar i skolan. Foto: Privat
Hon och Mattias Schain kom gemensamt fram till att avveckla Matteklubben i början av årskurs åtta. I stället satte skolan in en extra resurs på en mattelektion i veckan, så att Elin Winberg kunde jobba med barnen från klubben.
– Oavsett vad problemet eller lösningen är, så tycker jag att Matteklubben visar vilken matteglädje och mattepotential som kan frigöras genom att ge intresserade barn ett stimulerande sammanhang att utvecklas i, säger Mattias Schain.
Han anser inte att klubben bestått av särbegåvande barn.
– De är helt enkelt barn med intresse och viss fallenhet för matte, som fått förutsättningar att utvecklas. Jag känner inte heller att skolan nödvändigtvis borde tagit sitt ansvar och gett ungarna mer individualiserad undervisning. För mig är nog frågan mer strukturell.
För egen del ser han med stor glädje tillbaka på tiden med Matteklubben.
– Jag tycker inte heller att jag lagt anmärkningsvärt mycket tid på klubben. Jag kommer inte i närheten av hur mycket till exempel min sons fotbollstränare lagt ideellt på träningar och matcher under alla år, säger Mattias Schain.
Här kan du läsa Mattias Schains eget blogginlägg om Matteklubben.
LÄS ÄVEN
Tre mattelärare om när alla vill ha hjälp samtidigt
Matteläraren om galet tuffa klassen: ”Var ska jag börja?”
Krönika ”Förstår nu hur det är att börja läsa efter ett långt läsfritt sommarlov.”
Krönika Läraren: Men jag förväntar mig inte något svar.
Krönika ”Vi behöver ha tålamod och en portion uppfinningsrikedom.”
Lektionstipset ”Många lärare tycker att det är läskigt, man vill inte att elever ska bli ledsna.”
Krönika ”Barn kan inte bryta ensamheten på egen hand.”
Panelen Tre lärare svarar.
Reportage ”Det här handlar om att få lära sig på ett annat sätt än i klassrummet.”
Läsinlärning Läraren: Förstod tidigt att många i klassen ännu inte blivit nyfikna på läsningen.
Forskning Forskarnas tips: Så blir de bättre rustade för utmaningarna som väntar.
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Läsning ”I en del fall har lärarna helt enkelt aldrig fått reda på att erbjudandet finns.”
Vi lärare debatt Speciallärarens tips till myndigheten.
Vi lärare debatt Skolverket: ”Mätsäkerheten måste bli högre”.
Panelen Tre lärare om den perfekta lektionslängden.
Krönika ”Läsandet måste på allvar bli skolans viktigaste fråga.”
Vi lärare debatt ”Hade jag vetat hur dålig utbildningen skulle vara hade jag inte tagit det här stora studielånet.”
Vi lärare debatt ”Vi ser inte ett enda forskningsperspektiv som allenarådande.”
Reportage Därför öser Hammarkullsskolan på rejält med lästräningen redan i förskoleklass.
Vi lärare debatt Lärarstudenten: Utan grund ifrågasätter forskarna mina erfarenheter.
Vi lärare debatt Specialläraren: Bedömningsstödet har kritiserats åtskilliga gånger nu.
Lektionstipset Läraren om varför skönlitteratur är bästa läromedlet.
Läsa-skriva-räkna-garantin Skolministern om regeringens bakläxa till Skolverket.
Läsa-skriva-räkna-garantin ”Med rätt resurser hade svårigheterna kunnat tränas bort.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Specialläraren: ”Det här är allvarligt eftersom avkodning är grundläggande”.
Läsa-skriva-räkna-garantin Specialläraren: ”Ett övergrepp på vår professionalism”.
Läsa-skriva-räkna-garantin Gymnasielärarna: Många saknar basala kunskaper när de kommer till oss.
Läsa-skriva-räkna-garantin ”Har fått 30 minuters undervisning om metoder för den tidiga läsinlärningen.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Åsa Fahlén: Skolverkets uppdrag från regeringen är för vagt.
Läsa-skriva-räkna-garantin Många godkänns på NP – trots svag läsförståelse.
Fortbildning 1 av 30 höjde sitt provbetyg: ”Den generella effekten är liten.”
Forskning ”Rikta inte in er på regelbrott och konflikter.”
Matematik no teknik Initiativet applåderades av många, men det skapade också en del spänningar i klassen.
Panelen Knepen som får eleverna att vänta på sin tur.
Krönika ”Både lärare och lärare i fritidshem bör vara involverade i arbetet med tillsyn.”
Forskning Forskaren om att elever inte förstår – trots att vi tror det.
Förskoleklass Sveriges Lärare: Mycket illa, man börjar i helt fel ände.
Läsning ”De vill läsa så mycket de hinner av författarna som de ska få träffa.”
Lektionstipset ”Zoo animal”-känslan får eleverna att erövra det skrivna språket.
Forskning ”TRR är väldigt krävande och lärarna behöver mycket stöd.”
Pedagogik Läraren: Riskerar att förstärka elevers dåliga självkänsla.
Pedagogik Matteläraren om hur omstridda TRR-metoden funkar i praktiken.
Krönika ”De som tidigare inte vågat pröva kan nu göra det.”
Böcker ”Det är en hyllning till oss som kämpar för våra elever.”
Forskning Forskaren: De uppskattar verkligen träd och planteringar.
Krönika ”Läsinlärningen gynnas av lugn och ro, envist arbete och undervisning som inte överges.”
Vi lärare debatt Pensionerade läraren: ”Visst har en och annan elev knorrat”.
Forskning Forskarens råd: Introducera inte digitala hjälpmedel för tidigt.
Krönika ”Det är så läskigt att jag kräks. Så rädd är jag.”
Krönika ”Det är som att övertyga någon att man ska äta grönsaker för att det är nyttigt.”
Forskning ”Det finns inget fult i det!”