Elever slussas vidare – utan grundkunskaper

Alla elever kan inte multiplikationstabellen när de börjar årskurs sju, berättar matematikläraren Anna Persson. Den negativa utvecklingen är ett faktum. I senaste ­Pisaundersökningen nådde 27 procent av Sveriges 15-åringar inte upp till den basnivå i matematik som anses vara grundläggande för fortsatt lärande.

– Det är framför allt grunderna i matematik som saknas hos många när de börjar högstadiet. Multiplikationstabellen, exempelvis, är inte alltid automatiserad och då blir det väldigt svårt om man ska jobba med potenser eller negativa tal. Det blir för mycket att hålla i arbetsminnet.

”Befäster inte kunskapen”

Andra exempel på kunskap som ofta saknas när eleverna börjar i högstadiet är bråk och taluppfattning, som man ska ha med sig från låg- och mellanstadiet, berättar Anna Persson.

– Jag skulle vilja att man redan på lågstadiet la mer tid på elevernas förståelse för hur talsystemet är uppbyggt, de fyra räknesätten och enkel geometri. Då kan mellanstadiet bygga vidare på det med procent och räkning med decimaltal. Men jag vill inte lägga skulden på lågstadielärarna. De är vardagshjältar, säger Anna Persson, tidigare högstadielärare som numera arbetar på gymnasiet.

Hon menar att läroplanen i låg- och mellanstadiet består av för mycket innehåll, vilket tenderar att göra matematik­undervisningen ytlig.

– Det finns inte tid för att få eleverna att verkligen förstå och befästa kunskapen. Dessutom är elevgrupperna stora, speciallärarna är få och det dräller inte av utbildade matematiklärare. Eleverna får inte hjälp om de har svårigheter och läraren är tvungen att fortsätta framåt även om barnen inte har förstått. De yngre barnen hinner exempelvis inte öva på så grundläggande saker som tal- och positionssystemet.

Enligt Anna Persson är elevers läs­svårigheter ett annat stort problem även
i matematiken när de börjar gymnasiet.

– Har man svårt att läsa blir det svårt att plocka ut det som är viktigt när man jobbar med problemlösning, säger hon.

”Man läser för lite helt enkelt”

William Malmsten är gymnasielärare i historia och samhällskunskap. Han pekar också ut läs- och språkförståelse som ett av de främsta skälen till att kunskapsnivån stadigt sjunker.

– Jag har gymnasieelever som varken kan stava eller formulera sig gott nog. De har skrivit på dator sedan de gick i fyran och utan stavningskontroll blir det panik. Men jag har också elever som skriver helt fantastiskt.

Att nivån är så låg – 24 procent av landets 15-åringar nådde inte upp till basnivån i läsförståelsetestet i senaste Pisa – är givetvis ett problem, konstaterar han.

– När det gäller läsförståelse är det i form av uthållighet och vana att läsa lite längre texter. Jag tror att en bov i dramat är sociala medier och att man läser för lite, helt enkelt.