En mycket viktig del för att eleverna ska känna sig trygga i skolan och på fritids är att skolan har en fungerande plan för hur tillsynen i kapprum, korridorer och omklädningsrum ska fungera. Både lärare och lärare i fritidshem bör vara involverade i arbetet med tillsyn, skriver Tobias Israelsson.

Jag har under några år arbetat i ett team varifrån skolor kan söka stöd kring situationer som utmanar. En tydlig framgångsfaktor som jag har identifierat är att ett välfungerande samarbete mellan lärare och lärare i fritidshem har stor betydelse för att stödinsatsen ska bli lyckad. 

Starten på skoldagen är viktig för många elever. Övergången från morgonfritids till skola kan vara ett kritiskt moment där fritids och skola måste samverka för att ge eleverna bra förutsättningar för resten av dagen. En del elever ska avbryta mitt i en lek, andra kommer direkt in i kapprummet. Just kapprummet är en zon där konflikter och otrygga situationer lätt kan uppstå. Blir det konflikter eller otrygga situationer redan på morgonen kan det bli svårt att vända på skutan resten av dagen.

Övergångarna kan vara utmanande

En mycket viktig del för att eleverna ska känna sig trygga i skolan och på fritids är att skolan har en fungerande plan för hur tillsynen i kapprum, korridorer och omklädningsrum ska fungera. Både lärare och lärare i fritidshem bör vara involverade i arbetet med tillsyn.

Avslutet på skoldagen och övergången till fritids är ett annat tillfälle som kan vara utmanande för en del elever. Här blir många elever hjälpta av en tydlig övergång där exempelvis fritidspersonalen möter upp i klassrummet och informerar om hur eftermiddagen på fritids kommer att se ut.

När det gäller rastaktiviteter är detta ett gyllene tillfälle för lärare och lärare i fritidshem att samplanera aktiviteter som fångar upp elever. Jag är övertygad om att väl planerade och valbara rastaktiviteter minskar konflikter och utanförskap. Eleverna har ett sammanhang att söka sig till vilket ger ett lugn även in i klassrummet. 

Det finns många fler tillfällen där skola och fritids kan samarbeta. Kan man exempelvis få till längre ämnesintegrerade projekt där skola och fritids samverkar tror jag att elever kan få en ökad känsla av sammanhang. 

Krävs gemensam planeringstid

Det är inte ovanligt att lärare i fritidshem får lägga en stor del av sin samverkanstid på att hjälpa enskilda elever. Att ibland dela klassen i två grupper där den ena gruppen till exempel arbetar med skapande samtidigt som den andra gruppen arbetar med läsinlärning skapar variation för eleverna samtidigt som lärare och lärare i fritidshem kompletterar varandra.

Givetvis krävs det gemensam planeringstid mellan skola och fritidshem för att planera och utvärdera sitt arbete och för att kunna möta sin elevgrupp på bästa sätt. Verksamhetsmässigt kan detta vara en svår nöt att knäcka och man kan behöva vrida och vända på resurserna för att få till möjligheten.

Går det att få till ett välplanerat samarbete skapar det ett gemensamt ansvar för elevens hela skoldag, vilket ökar både tryggheten och säkerligen måluppfyllelsen. Elever som mår bra, har goda förutsättningar att fokusera på sitt skolarbete.   

Tobias Israelsson är 1–7-lärare och ”Rörligt stöd” i Jönköpings kommun

LÄS ÄVEN

Israelsson: Tipsen som ger eleverna en bra handstil

Israelsson: Barnen blir peppade när deras arbete har en mottagare

Israelsson: Låt eleverna gå till kulturskolan under skoltid!

Israelsson: Ämneslärare på lågstadiet – då krävs det mer av eleverna

Israelsson: Undervisning i matte är mer än ett rätt eller fel i en bok