Ny rapport: Läslyftet påverkade knappt elevernas resultat

Erica Lindahl är en av författarna bakom den nya rapporten.

Läslyftet lanserades för tio år sedan som ett försök att höja elevernas läs- och skrivförmåga. Resultatet? En liten förbättring, främst i NO och SO.
– Det blev åtminstone en satsning i rätt riktning, säger Erica Lindahl som utrett Läslyftet.

Hon är en av tre författare bakom IFAU:s ambitiösa rapport ”Leder läslyftet till bättre skolresultat?”. Där har man jämfört nära tusen grundskolor som deltog i Läslyftet mellan 2015 och 2018 med skolor som inte deltagit. 

Dessutom har lärare på 500 skolor följts med årliga enkäter. 

– Vi har därmed kunnat kartlägga en förändring över tid.

Och hur ser den ut?

– Det framgår av enkäten att många lärare ändrade sitt sätt att undervisa. Vi ser att Läslyftet bidrog till det. 

1 av 30 höjde sitt provbetyg

Ledde det också till att elevernas resultat förbättrades? I rapporten konstaterar man att ”den generella effekten är liten”. Elever på skolor där lärare tagit del av Läslyftet ”fick något bättre resultat på det nationella provet i svenska”.

Om det översätts till betygssteg betyder det att ”1 av 30 elever höjde sitt provbetyg med ett steg, till exempel från D till C”.

Inte speciellt imponerande, eller?

– Visst, det är ingen stor förändring. Men den var något större inom NO och SO, vilket är i linje med att fokus i satsningen låg på att förbättra elevernas förmåga att läsa sakprosa. 

Det knöts stora förhoppningar till satsningen som lanserades efter de sjunkande resultaten i Pisa och Pirls. Var det värt pengarna?

– Vi övervägde att göra en cost-benefit-analys, men vi avstod. Dels för att det är genuint svårt att mäta effekten, svårare än med mattelyftet som bara handlade om ett ämne och en viss grupp lärare. Dels för att det inte handlade om en så stor kostnad. 

Lågstadielärarna påverkades lite

Kostnaden för staten har legat på de handledare som kommit till skolorna för att stötta lärarna i deras utveckling när de ska diskutera och utvärdera sin egen undervisning. Lärarna å sin sida har använt redan befintlig planeringstid för att delta i fortbildningen.

IFAU:s utvärdering visar vidare att det främst är lärare som saknade didaktisk utbildning i läs- och skrivutveckling som tyckte att de hade förbättrat sig – och det är på skolor med många sådana lärare som resultaten bland eleverna förbättrades mest. Dessa lärare återfanns i första hand på högstadiet. 

Lågstadielärarna påverkades däremot inte lika mycket av fortbildningen, eftersom undervisning i läs- och skrivutveckling redan från början är en mer central del av deras arbete med de yngre barnen.  

Erica Lindahl vill gärna lyfta ytterligare en positiv aspekt av satsningen som kan vara svår att kvantifiera:

– Läslyftet har troligen bidragit till det kollegiala lärandet, till att lärare som gått fortbildningen sprider sina kunskaper bland kollegorna. 

Läslyftet pågår än idag, men i blygsam omfattning.