Hjärnforskaren: Gammellärare, kom tillbaka!

Martin Ingvar, hjärn­forskare vid Karolinska ­institutet, är engagerad i frågan om läsning i ­skolan.

– Enligt Pisa-mätningarna har 15–20 procent av dem som går ut skolan i dag enbart formell läsförmåga, inte funk­tionell. De kan alltså inte förstå vad de läser, vilket i sin tur leder till att vi får färre och färre som klarar sig själva i samhället. Fler och fler blir olyckliga, och oanställningsbara, säger han och konstaterar att läsning utvecklar hjärnan.

– Läsningen gör att vi sakta men säkert utvidgar domänen för tänkande med rationellt organiserade tankar. Det är alltså ­genom läsning som man utvecklas till att nå sin potential som individ. Läsning är nyckeln till matematikens begreppsvärld och nyckeln till att lära sig fler språk utöver modersmålet. 

Förstår inte vad färdighetsträning är

Martin Ingvar lägger skulden på politiken, styrande myndigheter och lärarutbildningarna. När omlottsystemet infördes 1988 – med en 1–7- och en 4–9-inriktning på utbildningarna för lärare i grundskolan – minskade utrymmet för pedagogik och metodik.

– Då minskades läsmetodiken radikalt i lärarutbildningen och därmed betoningen på innötning av varje steg i läsinlärningen. Man kunde gå igenom en hel ­lärarutbildning utan att få grundläggande utbildning i hur man lär ut läsning, säger Martin Ingvar.

Dagens pedagogik och metodik bygger på en felaktig kunskapssyn, anser han.

– Det finns ingen förståelse för vad färdighetsträning är, eller insikter om språkets och läsningens alla steg – alltså dem man måste ha för att kunna komma till läsning. Har man exempelvis inte avkodningen tränad till automatik så hjälper inte mängdträning på heltexter. Då blir det oöverstigligt och tråkigt, säger han och konstaterar att han saknar ”gammellärarna”.

– De ”gammelutbildade” lärarna stod för motståndet till att tappa läsningen. De utgick från en fungerande läsmetodik och inte helordsflummet. När de pensionerades, det vill säga de som var immuna mot idiotiska påhitt, så sjönk läsningen. 

Skatte­finansierad ojämlikhetsmaskin

Sedan höjer han rösten och betonar att bristerna inom läsundervisningen sannolikt är en av de mest ojämlikhets­skapande faktorerna i samhället.

– Om vi inte vänder på den här negativa trenden faller Sverige som välfärdsnation och någon väg ur utanförskap erbjuds inte alla dem som inte fötts med silversked i mun. Skolan blir en skatte­finansierad ojämlikhetsmaskin.