Varför halkar svaga läsare efter även i matten?

Elever med god läsförståelse har en mer positiv utveckling i matematik än elever med lägre läsförståelse. Det visar en ny internationell studie där man med hjälp av olika matematik- och lästester har studerat samma elever från fem till tolv års ålder. Totalt deltog 350 000 elever från England, Skottland och Nordirland. 

Att det finns starka samband mellan läsförståelse och matematisk förmåga råder det ingen tvekan om, enligt forskaren Magnus Österholm som berättar att forskare har intresserat sig för den här frågan ända sedan 1960-talet.

– Resultaten visar att det finns starka kopplingar, men inte hur, varför och i vilken grad. Eller om det har med den kognitiva förmågan att göra. Det vill säga arbetsminne och processande av information, exempelvis. För den typen av förmågor får ju effekter både på läsning och matematik, säger Magnus Österholm som är docent inom matematikdidaktik vid Umeå universitet och professor i matematikdidaktik vid Mittuniversitetet.

Svårare i högre åldrar

Oavsett vilket tror han att kopplingen blir starkare ju äldre eleverna blir, särskilt från högstadiet och uppåt.

– När man kommer upp i högre åldrar så blir matematik­texterna mer och mer beskrivande och förklarande, vilket ställer högre krav på läsförståelsen. 

Ingemar Karlsson, doktor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet, är rädd att bristen på läsning i skolan kommer att få konsekvenser. Han tycker att vi borde ha kommit längre än vi har gjort hittills.

– Matematiklyftet har exempelvis inte slagit igenom på ett önskvärt sätt. Ett mål var att introducera muntliga ­arbetsformer i matematikundervisningen, vilket kräver att man ökar elevernas generella läskunskaper. Men här har man inte lyckats. 

Samtidigt finns det forskning som visar på att Matematiklyftet har fått positiva effekter.

Till syvende och sist handlar det om att bygga upp en läsvilja.

– Då blir eleven självdrivande och känner att den utvecklar sitt lärande, vågar ha en egen uppfattning och vill diskutera matematik med andra. 

Ingemar Karlsson citerar sedan den bortgångna kända läsprofessorn Ingvar Lundberg: ”Om textens innehåll fortskrider i bilder så tränar man hjärnan att tänka runt hörnet och på att förbereda sig för problemlösning.”

– Det gäller även matematiken. Det är så vi hjälper elever att utveckla den spatiala förmågan, som leder till ökat matematikkunnande, säger Ingemar Karlsson.

Symboler svåra att tolka

Magnus Österholm är även intresserad av hur vi tar till oss matematikens symbolspråk, vilket hans avhandling handlade om. Han lät 66 gymnasie­elever och 35 universitetsstuderande genomföra tester efter att ha läst två texter med matematiskt innehåll och en med historiskt innehåll. De två matematiska texterna hade samma frågeställning men i olika form. Den ena bestod av matematiska symboler, medan den andra enbart bestod av text.

– Jag kunde se att det fanns en stark koppling mellan hur väl de förstod historie- och matte­texten utan symboler. Där fanns det något gemensamt i läsningen. Det spelade ingen roll om innehållet var matte eller historia. 

Men när det kom till matematiktexten med symboler såg det annorlunda ut.

– Den texten lyckades de inte ta sig an lika bra som de tog sig an matte­texter utan symboler och historie­texten. Det visar att läsprocessen för den matematiska texten med symboler är en speciell typ av läs- och förståelseprocess. 

Så någonstans utmynnar allting i frågan: Vad är läsning inom matematik?

– Vi vet inte hur mycket det är samma sak som att ta sig an andra texter. Sådana frågor måste vi söka svar på, inte bara konstatera att det finns en koppling mellan läsförmåga och förmågan att prestera i matematik.