6 av 10 elever saknar tillgång till ett skolbibliotek

Rapportförfattaren Petter Odmark och Lärarstiftelsens ordförande Eva-Lis Sirén är oroliga för skolbibliotekens framtid. De vill att rapporten "Biblioteksdöden" ska bidra till förändring. Foto: Amina Dahlab

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Skolbibliotek Endast 39 procent av landets elever har tillgång till ett skolbibliotek. En högst oacceptabel siffra, enligt Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarstiftelsen som idag släpper en unik rapport om det dystra biblioteksläget i Sverige.

Anna-Karin Hallonsten

22 apr 2022

”Biblioteksdöden”. Det är titeln på Lärarstiftelsens rapport om hur tillgången på skol- och folkbibliotek ser ut i Sverige. Den visar att inte mer än 39 procent av Sveriges skolelever har möjlighet att utnyttja ett skolbibliotek.

– Vi ser en biblioteksdöd som bara fortsätter. I dag finns det bara fyra kommuner i Sverige där alla elever har tillgång till skolbibliotek och skillnaderna mellan olika kommuner och privata skolor är dramatiska. Större än vi trodde innan vi började arbetet med den här rapporten, säger Eva-Lis Sirén, ordförande på Lärarstiftelsen.

Rapporten är unik, menar analytikern och rapportskrivaren Petter Odmark som har sammanställt det inhämtade materialet.

– Rapporten bygger på statistik från Kungliga biblioteket och Skolverket och så vitt jag vet har ingen brutit ner statistik om det här på kommunal nivå, och faktiskt visat hur det ser ut runt om i landet.

Utredningens definition av ett skolbibliotek är: ”ett bemannat bibliotek som är utformat specifikt för skolelever och kan användas som en resurs i det pedagogiska arbetet samt fungera som en plats där barn bygger läslust eller får möjlighet till studiero.” Och sett ur den definitionen ligger fristående gymnasier riktigt illa till.

Djupa sprickor

80 procent av landets gymnasieelever i kommunala skolor har tillgång till skolbibliotek, medan andelen bara är 15 procent i privat drivna skolor. I den kommunala grundskolan är siffran drygt 30 procent, medan 18 procent av eleverna i fristående grundskolor har tillgång till ett skolbibliotek.

– Skillnaderna mellan fristående och kommunala skolor är djupt oroande. De är alldeles för stora med tanke på att det handlar om gemensamma skattemedel, säger Eva-Lis Sirén.

Sedan konstaterar hon att det till syvende och sist handlar om likvärdighet, och om demokrati.

– Här finns djupa sprickor. När barns tillgång till litteratur brister ökar klyftorna i samhället. Läsning bidrar till lärande, vilket i sin tur skapar en förståelse för samhället, omvärlden och andra människors situation, säger hon.

Petter Odmark och Eva-Lis Sirén. Foto: Amina Dahlab

Den mörka bild som målas upp i rapporten gäller även landets folkbibliotek. Sedan 1996 – det år som Bibliotekslagen för folkbibliotek infördes – har tjugo folkbibliotek lagts ner per år. I den lagen fanns ingen tydlig definition på vad ett skolbibliotek skulle vara. Samma sak gällde den uppdaterade skollagen 2011, vilken var en av de bakomliggande orsakerna till Gustaf Fridolins utredning ”Skolbibliotek för bildning och utbildning”.

"Dammar på regeringens bord"

Ett av de främsta förslagen i den utredningen var att alla skolor bör erbjuda sina elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

– De åtgärdsförslag som då presenterades var både konkreta och ambitiösa. Men tyvärr ligger den rapporten bara och dammar på regeringens bord. Som det ser ut nu så är det nödvändigt med skärpningar i regelverket för att alla elever ska få tillgång till ett skolbibliotek. Oavsett huvudman, säger Eva-Lis Sirén.

Det man hoppas, betonar Petter Odmark, är att kommuner som framstår som bristfälliga i den här rapporten kan inspireras och lära sig något av de mer positiva exemplen.

– Det finns ju fantastiska verksamheter runt om i landet där man verkligen funderar på hur man kan dra nytta av ett bibliotek och vilken roll det kan spela i lokalsamhället, säger han.

När Petter Odmark och Eva-Lis Sirén får frågan om hur förhoppningsfulla de är blir det tyst en liten stund.

– Vi vill att den här rapporten ska bidra till förändring. Fast man ska ju inte tro att det här är något som görs i en handvändning. Men vi kommer att fortsätta vara en blåslampa i de här frågorna. Det är vår roll, säger Eva-Lis Sirén.