![](/contentassets/bbd985b9725043cfa083d78abdde9c84/landskrona2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Ellie Persson Güler håller uppe tio fingrar. Foto: Malin Palm
Läraren Elise Pettersson lyssnar när Enar Fejzullahu och Anis Wesam Zaarorah pratar om hur de ska ställa upp problemet de ska räkna ut. Foto: Malin Palm
Pedagogik I klassrummet hörs 17 röster. De bildar en talkör kring entalen och tiotalen. De får ett problem att fundera på enskilt och sedan i par. Till sist talar de om problemet i helklass. Lågstadieläraren Elise Pettersson på Pilängskolan i Landskrona har arbetat med den omstridda matematikmetoden Tänka, resonera och räkna (TRR) i fem år.
Eleverna i årskurs 2 kommer in i klassrummet och Elise Pettersson har satt på lugn musik. Det är dagens första lektion, klockan är åtta. Hon leder eleverna in i matematiken via ett resonemang om datum, år och vilken vecka det är. En av eleverna säger att det är lätt att vända på 24 så det blir 42.
– Det är det verkligen, särskilt i början av ett nytt år, säger Elise Pettersson bekräftande.
På tavlan står det ”Omgruppering och additionsuppställning”. Begrepp som vid en första anblick känns något avancerade för årskurs 2, men det ska vi återkomma till.
– Ni vet att vi ska repetera i dag, som att spela teater, säger Elise Pettersson till klassen och förklarar sedan att hon ofta repeterar, vissa lektioner flera gånger.
Hon håller fyra lektioner i matematik per vecka, tre av dem utgår från TRR-manuset.
Under dessa tre lektioner är det totalt sex olika undervisningsfaser som ska gås igenom och de tre lektionerna bildar en sammanhängande enhet.
Landskrona är en av de fyra kommuner som var med i första omgången av samarbetsprojektet mellan Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Därefter har elva kommuner tillkommit.
Alla lektioner startar med talkören, sedan blir det oftast en inledning i helklass, egna funderingar, arbete i par och så samtal med alla om resultaten. En del lektioner arbetar eleverna individuellt med liknande uppgifter som de gjort i par.
”10 är 10 + 0”, ”11 är 10 + 1”
Alla är med och fyller i ental och tiotal och fortsätter upp till 30. Eleverna är ivriga, koncentrerade och det blir lite av en tävling – men på lek. Alla 17 elever i Elise Petterssons klass är också vana vid arbetsmetoden, de har arbetat med TRR sedan förskoleklassen.
– Vad är det du ser?
Ellie Persson Güler håller uppe tio fingrar. Foto: Malin Palm
Barnen räcker upp handen. Flera elever får svara. De pratar med varandra och det märks att de funderar.
Fler begrepp och resonemang om matematik dyker upp:
– Vi kan tillsammans utvidga språket från det enkla ordet ”upp” till ”mer” och avslutningsvis ”ökar”. Eleverna utvecklar sin begreppsförmåga tillsammans.
Klimatet känns tillåtande, hur har du byggt det?
– Det är bland annat det lärarprofessionen handlar om, att skapa en trygg grupp och se till att sammansättningen av par blir bra. Sedan är det också tredje året de jobbar med TRR i matematiken.
Behovet av så väl snabbhet som eftertanke illustreras i TRR-materialet med haren och sköldpaddan. I klassrummet finns de med som mjukisdjur.
– Haren har hittat en bok om addition. Och nu ska vi omgruppera för att få alla ental för sig och alla tiotal för sig, säger Elise Pettersson.
Både snabbheten (haren) och eftertanken (sköldpaddan) behövs, menar läraren Elise Pettersson.
Eleverna ska räkna ut 15 + 27 med omgruppering av addition, det vill säga uppställning. De får uppgiften på ett papper som är i tre delar; själva uppgiften, en spalt för att ställa upp talet och en spalt för att sedan förklara med ord vad de har gjort.
På borden finns likadana lådor med så kallade multilink. De består av blåa och röda plastkuber som går att foga samman. Nu bygger de talen, röda för ental, blå för tiotal. Det här är ett sätt för eleverna att visualisera storheterna, de bygger talet.
– Gör nu uppställningen tillsammans i par och skriv till sist vad ni gjort, säger Elise Pettersson som är noga med att eleverna också delar på jobbet och berättar för varandra vad de gör.
Prat och skratt sprider sig. Några börjar med att ta multilinkdelarna och bygga upp uppställningen av talet, några skriver på sina uppställningar. Någon elev går till ett annat av borden och pratar lite, det experimenteras och många skrattar.
– Uppställning är det bästa i matten, säger Amina Gültekin.
TRR är en del av arbetet och lärarens roll är en viktig nyckel för att det ska fungera.
– Målet är att alla ska våga prata matte och jag återkommer hela tiden till de grundläggande frågorna ”Vad är det du ser?” och ”Hur vet du det?”, säger Elise Pettersson.
Alla gillar inte att prata i helklass men kan vara helt trygga att prata i par.
– Det skapar en annan typ av delaktighet.
Undervisningen sker alltid i helklass i matematik, men Elise Pettersson är inte orolig för att inte hinna lyssna på alla.
– Det är min roll att skapa situationer där alla kan prata och bli lyssnade på. Jag behöver inte själv höra alla. Det kan vara svårt att släppa taget som lärare, men jag känner mig trygg. Jag behöver inte lyssna på allt och jag ser ju varje elevs resultat när de lämnar in.
Matten vi lär ut är på en högre nivå, helt klart.
Metoden ställer höga krav på läraren, menar Elise Pettersson.
– Det går inte att bara ta pärmen och gå in i klassrummet, du måste ta med din lärarprofession. Det gäller också för dig som lärare att verkligen förstå matten. Matten vi lär ut är på en högre nivå, helt klart, säger hon som en kommentar till en del av de svårare begrepp som hennes elever är bekanta med.
Hon menar att lärarens svåraste utmaning handlar om att förstå att det inte handlar om att eleverna ska kunna allt utan att de ska förstå mattens grunder och se mönster.
”Uppställning är det bästa i matten”, säger Amina Gültekin. Foto: Malin Palm
När hon då och då möter elever från sina tidigare klasser tycker hon att de är bättre på att prata om matematik.
– Jag har själv blivit bättre på att prata matte. Jag ser faktiskt arbetet med metoden som kompetensutveckling.
Vad har du själv lärt dig så här långt?
– Jag reflekterar mer över min egen undervisning, jag får ett adrenalinpåslag och känner att jag vill lära mig mer, jag har blivit mer nyfiken.
Hon har känt stort stöd från NCM, att hon har kunnat ställa frågor direkt till dem om materialet eller när något inte fungerat i klassrummet. Då har justeringar gjorts.
Kontakten med andra lärare i kommunen, som arbetar med TRR-metoden i samma årskurs som henne, har utvecklats till ett nytt lärarnätverk.
– Dem kände jag inte innan men nu har vi kontakt och om vi kanske har gjort samma lektion och misslyckats, då vågar vi prata om det och be om råd, fråga hur de andra gjort.
LÄS ÄVEN: Hård lärarkritik mot omstridda mattemetoden
Några lärare i Landskrona har hoppat av och Elise Pettersson är övertygad om att det inte går att tvinga någon att jobba med metoden.
– Förutsättningarna måste också finnas. Som att jag varje onsdag kan jobba med TRR, antingen i ett kollegialt möte eller med tid för planering.
Elise Petterssons fem råd till lärare som arbetar med TRR:
Efter en timmes koncentration behöver eleverna röra på sig, alla årets månader får de sträcka och böja på kroppen för att få tillbaka energin.
Nu är det fem år sedan Elise Pettersson började att arbeta med TRR.
Hur kändes det i början?
– Jag visste inte riktigt vad det var när rektorn frågade om någon av oss var intresserad. Jag kände mig inte tvingad, så fungerar det inte här i kommunen, men jag blev nyfiken.
Sedan fick hon testa några lektioner och kände sig väldigt styrd.
– Det är ett så tydligt manus och det var jättejobbigt i början. Men nu känner jag att jag äger undervisningen.
Källa: NCM
Elise Pettersson förklarar uppgiften för Rijad Imeri och Semir Kahvedzic. Till vänster Ellie Persson Güler.
LÄS ÄVEN
Hård lärarkritik mot omstridda mattemetoden
Nu utvärderar forskare omstridda mattemetoden
Matteundervisningen läggs om i stort forskningsprojekt
Ettans matte tufft steg för många barn
Krönika ”Förstår nu hur det är att börja läsa efter ett långt läsfritt sommarlov.”
Krönika Läraren: Men jag förväntar mig inte något svar.
Krönika ”Vi behöver ha tålamod och en portion uppfinningsrikedom.”
Lektionstipset ”Många lärare tycker att det är läskigt, man vill inte att elever ska bli ledsna.”
Krönika ”Barn kan inte bryta ensamheten på egen hand.”
Panelen Tre lärare svarar.
Reportage ”Det här handlar om att få lära sig på ett annat sätt än i klassrummet.”
Läsinlärning Läraren: Förstod tidigt att många i klassen ännu inte blivit nyfikna på läsningen.
Forskning Forskarnas tips: Så blir de bättre rustade för utmaningarna som väntar.
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Läsning ”I en del fall har lärarna helt enkelt aldrig fått reda på att erbjudandet finns.”
Vi lärare debatt Speciallärarens tips till myndigheten.
Vi lärare debatt Skolverket: ”Mätsäkerheten måste bli högre”.
Panelen Tre lärare om den perfekta lektionslängden.
Krönika ”Läsandet måste på allvar bli skolans viktigaste fråga.”
Vi lärare debatt ”Hade jag vetat hur dålig utbildningen skulle vara hade jag inte tagit det här stora studielånet.”
Vi lärare debatt ”Vi ser inte ett enda forskningsperspektiv som allenarådande.”
Reportage Därför öser Hammarkullsskolan på rejält med lästräningen redan i förskoleklass.
Vi lärare debatt Lärarstudenten: Utan grund ifrågasätter forskarna mina erfarenheter.
Vi lärare debatt Specialläraren: Bedömningsstödet har kritiserats åtskilliga gånger nu.
Lektionstipset Läraren om varför skönlitteratur är bästa läromedlet.
Läsa-skriva-räkna-garantin Skolministern om regeringens bakläxa till Skolverket.
Läsa-skriva-räkna-garantin ”Med rätt resurser hade svårigheterna kunnat tränas bort.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Specialläraren: ”Det här är allvarligt eftersom avkodning är grundläggande”.
Läsa-skriva-räkna-garantin Specialläraren: ”Ett övergrepp på vår professionalism”.
Läsa-skriva-räkna-garantin Gymnasielärarna: Många saknar basala kunskaper när de kommer till oss.
Läsa-skriva-räkna-garantin ”Har fått 30 minuters undervisning om metoder för den tidiga läsinlärningen.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Åsa Fahlén: Skolverkets uppdrag från regeringen är för vagt.
Läsa-skriva-räkna-garantin Många godkänns på NP – trots svag läsförståelse.
Fortbildning 1 av 30 höjde sitt provbetyg: ”Den generella effekten är liten.”
Forskning ”Rikta inte in er på regelbrott och konflikter.”
Matematik no teknik Initiativet applåderades av många, men det skapade också en del spänningar i klassen.
Panelen Knepen som får eleverna att vänta på sin tur.
Krönika ”Både lärare och lärare i fritidshem bör vara involverade i arbetet med tillsyn.”
Forskning Forskaren om att elever inte förstår – trots att vi tror det.
Förskoleklass Sveriges Lärare: Mycket illa, man börjar i helt fel ände.
Läsning ”De vill läsa så mycket de hinner av författarna som de ska få träffa.”
Lektionstipset ”Zoo animal”-känslan får eleverna att erövra det skrivna språket.
Forskning ”TRR är väldigt krävande och lärarna behöver mycket stöd.”
Pedagogik Läraren: Riskerar att förstärka elevers dåliga självkänsla.
Pedagogik Matteläraren om hur omstridda TRR-metoden funkar i praktiken.
Krönika ”De som tidigare inte vågat pröva kan nu göra det.”
Böcker ”Det är en hyllning till oss som kämpar för våra elever.”
Forskning Forskaren: De uppskattar verkligen träd och planteringar.
Krönika ”Läsinlärningen gynnas av lugn och ro, envist arbete och undervisning som inte överges.”
Vi lärare debatt Pensionerade läraren: ”Visst har en och annan elev knorrat”.
Forskning Forskarens råd: Introducera inte digitala hjälpmedel för tidigt.
Krönika ”Det är så läskigt att jag kräks. Så rädd är jag.”
Krönika ”Det är som att övertyga någon att man ska äta grönsaker för att det är nyttigt.”
Forskning ”Det finns inget fult i det!”