Matteundervisningen läggs om i stort forskningsprojekt

Undervisningsmodellen Tänka, resonera och räkna (TRR F–3) används så här långt i 14 kommuner. Hur många skolor och lärare som medverkar varierar, men gemensamt är att lärarna använder ungefär halva sin arbetstid till modellen.

– All taluppfattning och delar av algebran ingår. Det ser ut som en mindre del av det centrala innehållet, men i praktiken är det rimligt att ägna hälften av undervisningstiden åt det, säger Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med matematikinriktning vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom projektet.

"Vi bryter mot standarden"

Samarbetet – där Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) också ingår – är väldigt genomgripande. Kommunerna som deltar är med på alla nivåer, från elever och lärare till kommunens politiska ledning. Projektet har en tydlig organisationsstruktur, kompetensutveckling ingår och det finns tillgång till handledare.

– Vi väljer ut väldigt noga hur varje matematiskt begrepp ska behandlas på ett forskningbaserat sätt. Vi bryter mot standarden inom matematikundervisningen och behandlar till exempel inte alls multiplikation som upprepad addition.

Varför inte?

– Upprepad addition är attraktivt eftersom man bygger vidare på sådant eleverna redan kan. Men man vet också att det kan leda till allvarliga missuppfattningar. De spelar ingen roll på lågstadiet, men högre upp måste eleverna förstå multiplikativa problem och då har de inte fått någon bas, säger Ola Helenius.

"Ofta svårt för lärarna"

En utgångspunkt för arbetet är vad eleverna ska kunna när de går på gymnasiet eller i nian. Undervisningen fokuseras på det som är viktigast att veta och hur man börjar jobba systematiskt med de delarna från årskurs ett.

– För att klara det måste vi slänga ut vissa typiska sätt att göra saker på och ta till andra sätt. Det blir ofta svårt för lärarna. Om vi bara hade beskrivit de här idéerna teoretiskt hade inga lärare kunnat göra det här. Det är därför vi måste ha en detaljerad beskrivning av hur undervisningen går till, säger Ola Helenius.

All undervisning bedrivs i helklass och forskarna justerar upplägget när återkopplingen från lärarna visar att det behövs. Inspirationen kommer från ett liknande projekt som Ola Helenius och hans forskarkollegor genomförde 2010-2014. Den gången handlade det om en förskoleklass. 

– Det var lättare att arbeta med då det inte finns en lika etablerad tradition om hur undervisningen ska se ut. I förskoleklass kan en lärare komma igång själv med hjälp av den bok som finns om undervisningsmodellen. I lågstadiet krävs det en bred uppbackning i hela kommunen för att arbetet ska bli framgångsrikt, säger Ola Helenius.

"Utvidgat ordförråd"

Pilängskolan i Landskrona har följt TRR F–3 i tre år. Talkören, pararbete, enskilt arbete. Matematikundervisningen följer ett tydligt mönster.

– För oss lärare är den stora vinsten att vi nu har ett omfattande kollegialt nätverk i kommunen. Tillsammans analyserar vi elevernas lösningar, hjälps åt att planera undervisningen och tolka innehållet i materialet. Det ger oss en bra gemensam grund, säger Elise Pettersson, F–3-lärare och förstelärare på Pilängskolan i Landskrona

Hur märks det för eleverna?

– Till exempel genom att vi använder ett mer avancerat och utvidgat ordförråd i matematiken. Just nu pratar vi om att omgruppera. När vi räknar addition omgrupperar vi genom att byta plats på siffror.

Elise Pettersson är ensam matematiklärare i sin årskurs på Pilängskolan. Därför uppskattar hon extra mycket att samarbeta med kollegor i kommunens övriga skolor. Hon understryker också betydelsen av att känna uppbackning från skolledningen och andra delar av de kommunala verksamheterna.

– Det är oerhört viktigt att det finns en förståelse för att det här tar tid. Arbetet ger resultat i längden, men för att nå dit måste vi lärare känna att vi inte står ensamma.

"Eleverna får bättre resultat"

Elise Pettersson och hennes kollegor följer en samtalsmodell de fått från NCM, som är en motor i arbetet. Med den som stöd utvärderar de föregående veckas lektioner.

– I och med att undervisningsmodellen är så pass styrande har vi lärare en frihet att själva ansvara för de delar av matematikinnehållet som inte omfattas av modellen, till exempel geometri och hur man tränar klockan.

Är TRR en stor förändring jämfört med det vanliga sättet att undervisa i matematik?

– För många tror jag att det är en jättestor förändring. Jag tycker inte det själv eftersom jag har jobbat utan mattebok länge och pratat matematik men mina elever. Men jag har ju inte följt den här arbetsgången tidigare.

– Många lärare är bekväma med sin mattebok och rädda att man missar något centralt innehåll. Man äger ju inte sin undervisning på samma sätt när man på det här sättet har någon annans material. I manualen står vad vi ska säga och vilka frågor vi ska ställa.

Känner du dig själv styrd?

– Ja så är det ju och det kan kännas svårt i början, men efter tre år har jag frågeställningarna med mig på ett naturligt sätt. Det gör det lättare.

Vill du att kommunen fortsätter med modellen?

– Ja absolut. Vi ser ju redan att eleverna får bättre resultat. Matematikresultaten i hela landet har länge varit dåliga så det är viktigt att vända utvecklingen, säger Elise Pettersson.

I VIDEON FÅR DU MER INFO OM HUR TRR F–3 FUNKAR

LÄS ÄVEN

Matteböcker riskerar att leda elever fel

Matteböcker talar till högstadieelever som att de är småbarn

Forskare vill hjälpa mattelärare att bli mer aktiva i klassrummet

Hon släpper ny mattebok utan ”rätt eller fel”