Forskare vill hjälpa mattelärare att bli mer aktiva i klassrummet

Andreas Ryve är professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola och forskningsledare för projektet Framtidens läromedel. Foto: Jonas Billberg/Mälardalens högskola
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Hur kan läromedel i matematik hjälpa lärare att ställa rätt frågor på lektionerna och utmana sina elever? Forskare vid Mälardalens högskola tar ett testläromedel till hjälp för att hitta svaret.

Mattelärare behöver bli mer aktiva i klassrummet, menar Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola och forskningsledare för projektet Framtidens läromedel.

Tillsammans med några forskarkollegor har han under flera år granskat undervisningen i ett antal grundskolor och vad som kännetecknar lärarnas arbete med läromedel i ämnet matematik.

– Målet är att förstå hur läromedel kan stötta lärarna till att ta en mer aktiv roll i klassrummet. Ett läromedel ska vara en resurs för att frigöra andra delar av lärarens kompetens, säger Andreas Ryve.

Jobbar med flera kommuner

Ett resultat av forskningen är ett testläromedel – Framtidens läromedel – som forskarna utvecklat och använder i nära samarbete med lärare och skolledare i ett antal kommuner, bland annat Eskilstuna, Karlskoga och Västerås. Hittills har arbetat framför allt gällt årskurserna 1–3, men nu har man även börjat med 4–6.

– Vi vill testa från tidig ålder och bygga uppåt. Vi jobbar tillsammans med kommunerna för att kunna testa och beforska ett läromedel. De jobbar med oss för att kunna bedriva storskalig skolutveckling.

Arbetet handlar dels om att ta fram ett testläromedel för att se hur det fungerar, dels om att utveckla det till ett läromedel som lärare kan använda i klassrummet.

– Läromedlet har hundratals välplanerade lektioner där både elever och lärare har en aktiv roll i att utveckla matematiskt tänkande. Vi bygger på forskning om bland annat elevers lärande i matematik, matematiska problem och hur lärare kan ställa bra frågor i klassrummet. Forskningen måste fungera i praktiken, säger Andreas Ryve.

Samarbetar med ett läromedelsförlag

Så här långt har den del av forskningen som gäller årskurs 1–3 även lett till ett separat samarbete med ett läromedelsförlag.

– Om vi utvecklar något bra vill vi att alla lärare och elever ska få tillgång till det, säger Andreas Ryve, som själv har en bakgrund som gymnasielärare i matematik.

Ser du några problem med att forskare har nära kontakter med läromedelsförlag?

– Nej, det gör jag inte. Vi har en stark ställning i de kontakterna och gör det som en bisyssla. Lärosätet har inga kontakter med förlaget. Men vi måste vara uppmärksamma på att det inte svävar iväg mot något jag inte kan stå för. För oss är det viktigare att ge ut ett läromedel som ger lärarna bra stöd i att bedriva en forskningsbaserad undervisning än att det säljer mycket, även om vi naturligtvis vill nå ut till många.

Kritik mot Matematiklyftet

Med pengar från Vetenskapsrådet följer Andreas Ryve och hans kollegor på Mälardalens högskola även Matematiklyftet och har konstaterat att den statliga satsningen inte haft någon positiv påverkan på elevernas kunskaper i matte. En förklaring menar han är att den statliga satsningen inte genomfördes i kombination med ett stödjande läromedel.

– Kompetensutveckling är viktig, men om inte lärarna har tillgång till läromedel som de kan använda dagligen blir det svårt att förbättra undervisningen och elevernas kunskap, säger Andreas Ryve.

LÄS ÄVEN

Världsunikt forskningsprojekt undersöker motivationen i matematik

Matteböcker talar till högstadieelever som att de är småbarn

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Han översätter Khan Academy till svenska – helt ideellt