Viktigt för barnen med vacker natur när de går till skolan

Katrin Lättman, docent i psykologi vid Högskolan i Gävle, menar att vuxna inte alltid förstår vad barnen själva ser som otrygga miljöer. 

Vad tycker barn själva är viktigast med sin promenadväg till skolan? Att slippa jobbig trafik förstås. Men de vill också se vacker natur, visar en ny studie.
– Vi blev förvånade att naturen var så viktig för dem, säger forskaren Katrin Lättman.

Hon har intervjuat ett 20-tal barn i årskurs fem på en skola i ett medelklassområde i Göteborg – som en del i EU-projektet ”WalkUrban” om promenadvägar i städer där även tyska Dortmund och italienska Genua ingick. 

Tillsammans med en kollega hämtade hon upp eleverna vid skolan – tre barn vid varje tillfälle – och följde sedan de vägar som de brukar gå. Under promenaden fick de höra barnens spontana tankar om miljöerna som de passerade. 

– Vi vet för lite om barns egna åsikter om sin skolväg, deras perspektiv borde finnas med oftare i stadsplaneringen. 

Katrin Lättman, docent i psykologi vid Högskolan i Gävle, menar att vuxna inte alltid förstår vad barnen själva ser som otrygga miljöer. 

– Några av dem berättade att det kunde vara läskigt i närheten av Systembolaget där det ibland fanns fulla personer. Det är en aspekt som kanske inte är självklar för vuxna.

Uppskattar verkligen träd och planteringar

Barnen beskrev också krångel vid vägbyggen, en jobbig korsning och de tyckte att det blev trångt när de skulle samsas med cyklarna på gångvägen. 

– Det ökade cyklandet gör att cyklar numera kan upplevas som en lika stor fara som bilar för barnen. Det måste vi också tänka på när vi ska göra barnens skolväg trygg. 

Men det som överraskade henne allra mest var att flera av barnen lyfte den vackra naturen. 

– De uppskattade verkligen att ta vägen via kolonilotter där de passerade träd och planteringar. 

Hur beskrev de vikten av att se vacker natur? Att de kunde följa årstidens växlingar?

– De formulerade det inte exakt så, men de sa att skolvägen blir ”så tråkig och enformig” när man inte får se någon natur. Så naturens växlingar har säkert betydelse. 

Viktigt perspektiv vid stadsplanering

Katrin Lättman vill också lyfta att flera av barnen månade om hur andra hade det som gick samma väg som dem.

– Själva kunde de snabbt ta sig över en korsning, sa de, men de frågade sig hur gamla människor eller personer med synfel klarade sig. Det var värmande att lyssna till denna omtänksamhet. 

Skolpersonal har ju begränsade möjligheter att påverka hur elevernas skolväg ser ut, men har du ändå några råd till dem?

– Jag tycker att skolan kunde fundera mer på att låta barnen börja vid lite olika klockslag, det blir ju mycket trafik kring skolan och på andra delar av deras väg under morgonrusningen.

Det är väl utforskat att barn som går eller cyklar till skolan mår bättre och presterar bättre tack vare denna dagliga motion. Men Katrin Lättman betonar att vägen till skolan också behöver vara en positiv upplevelse:

– Om de blir oroliga av en otrygg väg till skolan så kan det påverka skolarbetet negativt, trots att de fått röra på sig. Därför vore det bra om skolorna fick ännu bättre koll på barnens skolväg och kunde bidra med elevernas perspektiv vid stadsplanering. 

LÄS ÄVEN

Dagliga mätningar får barnen att röra sig mer i skolan

Metoden som skapar matro på skolan

Därför byggs fortfarande skolor som exkluderar elever

Därför tog de bort ”fri lek” från rasten