Ellinor Nilsson, utvecklingsledare på Idrottsförvaltningen för simning i Stockholms skolor. Foto: Stockholms Stad
Till startsidan
Simundervisning Simkunnigheten i Stockholm skolor varierar kraftigt mellan elever i innerstaden och skolor i socioekonomiskt utsatta områden som Järva. Det visar en ny kartläggning som gjorts av Stockholms stad. En 3-årig simstrategi har nu tagits fram för att fler barn ska lära sig simma.
Coronapandemin, med stängda simhallar i många kommuner, har försämrat barnens möjligheter att lära sig simma utöver de problem som redan finns med brist på tider i simhallar, pengar och personal. Nu pågår simskolor runt om i landet för att försöka reparera skadorna.
LÄSTIPS Simskola i förskoleklass ger elever vattenvana – följ med till Nälstabadet
I Stockholms stad arbetar man både med övergripande satsningar och lokala strategier utifrån en kartläggning, som gjorts i samband med simskolorna i årskurs 2 år 2020.
Kartläggningen visar bland annat att 7 av 10 skolbarn i åk 2 på Järvafältet saknade vattenvana innan simskolan i jämförelse med 2 av 10 elever på Östermalm i innerstaden. Även om drygt 6 av 10 elever på Järvafältets skolor fick vattenvana efter simskolans 15 lektioner och 9 av 10 av innerstadsbarnen så hann få av Järvafältets barn lära sig att simma.
Bara mellan 8 och 22 procent (två olika simskolor) av skolbarnen från Järva lärde sig att simma minst 10 meter bröstsim medan 87 procent av innerstadseleverna på Östermalm klarade motsvarande sträcka.
Sabina Vesterlund, ansvarigt undervisningsråd för ämnet idrott och hälsa på Skolverket, har tidigare poängterat i Läraren.se att simkravet i årskurs 6 gäller trots pandemin.
– Det finns inget annat kunskapskrav som är så tydligt som för simkunnigheten. Det bygger på ett säkerhetstänk och värnande om liv. Stöd måste sättas in till alla elever som man misstänker inte kommer att nå kunskapskraven. Det har eleven rätt till, säger hon.
Ellinor Nilsson, utvecklingsledare på Idrottsförvaltningen för simning i Stockholms skolor. Foto: Stockholms Stad
Stockholms stad har två samordnare på Idrottsförvaltningen, med uppdrag att utveckla simverksamheten i staden. Ellinor Nilsson, är en av dem, med uppdrag att stötta skolor och elever både med centrala och mer skräddarsydda insatser. Hon har tagit fram en rad åtgärder i en tre-årsplan för att skapa mer jämlika förutsättningar för barn att lära sig simma. Planen är ett levande dokument som tittas över varje år.
– I år riktar vi utifrån kartläggningen en insats med simskola till förskolklasselever i Järvaområdet men den omfattar även elever från Hässelby/Vällingby och Nälstaområdet där vi tillsammans med grundskolecheferna identifierat att det behövs insatser. Sedan har vi lagt förslag till politikerna att det ska gälla på fler områden till nästa år, säger Ellinor Nilsson.
Tanken med den riktade insatsen till förskolebarnen är att de ska få jämlika förutsättningar med andra skolbarn i staden genom att tidigt grundlägga en vattenvana inför simskolan i åk 2.
– I vår strategi arbetar vi sedan tidigare med simning för elever i årskurs 6-9 på höstlov, sportlov och sommarlov för att ”släcka bränder” så de ska kunna få godkända betyg. På Järvafältets skolor kartlägger jag just nu vilka behov skolorna har och försöker sedan skräddarsy stöd till de som har störst behov av lokala strategier som ett komplement till stadens övergripande simstrategi, säger Ellinor Nilsson.
När Happy Hilmarsdottir, skolchef i skolområde 5 för 13 kommunala skolor på Järvafältet, fick reda på skillnaderna i barnens vattenvana insåg hon att det behövdes kraftfulla, uthålliga och långsiktiga satsningar. Tillsammans med Ellinor Nilsson och områdets rektorer arbetade man fram idén att ordna en simskola för förskolebarn. Den kommer att följas upp med olika åtgärder på enskilda skolor för att hålla vattenvanan vid liv hos eleverna.
Happy Hilmarsdottir, grundskolechef i Skolområde 5 för Järvas skolor.
– Vi har fått tänka utanför boxen och analyserar noga för att sätta in rätt åtgärder. Vi har jobbat på olika fronter på skolorna eftersom svårigheterna har sett olika ut, säger hon.
Hon poängterar att det finns flera skolor och idrottslärare i hennes område som redan lägger stora resurser på att få fler elever simkunniga. En är Oxhagsskolan där samtliga elever, vid senaste mätningen i juni 2021, var simkunniga i åk 6 och kunde simma 200 meter varav 50 meter på rygg.
Ann-Christin Sundell är rektor på Oxhagsskolan. Hon insåg redan för några år sedan att hennes elever inte fick någon vidare utväxling av stadens simundervisning i årskurs 2.
Ann-Christin Sundell, rektor Oxhagsskolan Foto: Stockholms Stad<br />
– Många av våra barn var rädda för vatten och hade inte den vattenvana och erfarenhet av vatten som många ”svenska ungar” har, om jag får uttrycka mig så vanvördigt, säger hon.
Eftersom hon har tre i personalen som är utbildade simlärare beslöt hon att skolan skulle ta tag i simundervisningen på egen hand. Sedan några år tillbaka övar skolans simlärare vattenvana med alla elever redan från förskoleklass. Kunskaperna byggs sedan på för varje årskurs upp till årskurs 6. Ann-Christin Sundell säger att det inte räcker att göra en punktinsats i årskurs 2 utan att skolan måste hålla igång simundervisningen. Det är stor in och utflyttning av elever i området eftersom bostadsbristen gör att många familjer bor i andra hand. Därför lägger skolan in simning på loven, på fritidstid och skoltid.
– På så sätt kan vi hela tiden vaska fram de elever som vi märker inte kan simma eller saknar vattenvana. Det har fungerat jättebra. Elevernas meritvärden och behörigheten har ökat kraftigt. Det handlar om 30-40 procent fler elever nu som är godkända i ämnet idrott så det har varit en oerhörd förbättring när det gäller måluppfyllelse efter att vi har börjat jobba med simningen. Det går inte att satsa halvhjärtat på simningen eftersom det finns många hinder på vägen, säger Ann-Christin Sundell.
Debatt Maja Westerlund lägger ett fackligt perspektiv på klimakteriet
Debatt Han välkomnar kognitionsvetenskapen till skolan
Krönika ”Skolan blir en jätteblobb som suger upp fritiden”
Debatt Hon reagerar på kritiken om detaljstyrning av lärare i nya läroplanerna
Debatt Tuffa frågan till beslutsfattarna om tiden som saknas i förskolan
Debatt Hon förväntas jobba extra – utan kompensation
Debatt Efter läroplanerna – han vill diskutera ”lärarplaner”
Debatt Hon vill se lärarmajoritet i förskolans bemanning
Replik Svarar Sveriges Lärare: Blerta Hoti Singh (S), ger löfte om barngrupperna
Replik Hårda svaret på Maria Wimans kritik mot nya läroplanen
Debatt Lärare vet vilka elever som behöver stöd – problemet är att de inte får vad de behöver
Debatt Professorns kritik mot nya testen: ”Bara utgångspunkten”
Debatt Ulrica Björkblom Agah skriver om behovet av stöd och eleverna som inte får det
Krönika ”Jag ska vara ärlig med att detaljstyrning skrämmer mig.”
Debatt De vill se politikerna uppfylla sina vallöften om förskolan
Debatt Trettio timmar i förskolan – för barnens skull
Ledarkrönika ”Politiker: Ett av era viktigaste uppdrag väntar i landets klassrum och barngrupper”
Skolfinansiering Så kan skolpengen begränsas för friskolorna
Krönika ”En konsekvens av ett skolsystem som brister i själva fundamentet”
Hot och våld 338 kränkningsanmälningar i Stockholm i september – lärarnas vittnesmål.
Hot och våld Växande problem: ”Mörkertalet kan vara stort”
Hot och våld Sveriges Lärares krav för att stoppa den mörka utvecklingen.
Pisa 2025 ”Pisa-resultaten är nedslående och allvarliga”
Pisa 2025 ”Årskurs 1 får en skriv- och läsinlärningskursplan”
Pisa 2025 Mer än varannan utlandsfödd femtonåring saknar grundläggande läsförståelse.
Pisa 2025 ”Ett stort misslyckande”
Hot och våld ”De yngsta elevernas respektlöshet chockerade mig.”
Debatt ”En del barn kommer till skolan och ser bokstäver som konstiga ’krumelurer’”.
Krönika ”Praktisk klokhet är inte något vi blir färdiga med.”
Debatt Insikten fick läraren att göra om sin undervisning.
Debatt ”Tvingas pussla med enskilda semesterdagar som kan dras in i sista sekund.”
Betyg Två ämnen ger flest F: ”Behöver kostym i rätt storlek”
Krönika ”Skräcken på jorden. Ett tidsmässigt blodbad!.”
Sveriges lärare Skyddsombudens dag: ”Viktigare än någonsin”.
Arbetsmiljö Anledningen: Han skyddade en låda med mobiltelefoner.
Hot och våld Facket: ”De klarade inte mer.”
Forskning Inger Eriksson får Lärarstiftelsens forskarpris.
Hot och våld ”Vi delar Sveriges Lärares bild av att anmälningarna har ökat.”
Hot och våld 338 fall bara i september – så utsätts lärare av hot och våld av elever.
Debatt Han kräver att svenska skolan ändrar riktning – en gång för alla
Hot och våld Kräver skydds- och stödinsatser – har 14 dagar på sig att agera.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Vad som är bra för lärare, det är det inte SKR som ska uttala”
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Nedskärningar Facket varnar: Brist på personal en fara för undervisning och säkerhet
Arbetsmiljöbrott Fick rätt i tvist med arbetsgivaren: ”En facklig seger”
Juridik Sveriges Lärare: Skydd för anställda i offentlig sektor.
Krönika ”I just den här frågan fungerar inte den representativa demokratin.”
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”