Yusra Elmi Yusuf strålar med sina rosa kattformade simglasögon.
Till startsidan
Simundervisning För att elever i områden som Järva, Hässelby/Vällingby och Nälsta ska få samma förutsättningar att bli vattenvana som andra barn i staden erbjuds de i år simskola redan i förskoleklass.
Barnen skyndar snabbt över gräset mot den lilla simbassängen på Nälstabadet i Stockholm tillsammans med sina lärare från Hjulstaskolan. Det är fjärde dagen och knapp halvtid för simskolan. Några elever har redan börjat ta sina första simtag under vattnet. Men de flesta övar fortfarande på att bli vattenvana. De hoppar fram i bassängen som ”små grodorna”. Skjuter ifrån bassängkanten med huvudet ned i vattnet eller flyter på rygg med hjälp av ett litet flytblock. Övningarna är många och varierade.
Anna Larsson, idrottslärare Husbyskolan
Idrottsläraren Anna Larsson från Hjulstaskolan står vid bassängkanten och antecknar vilka barn som klarar övningarna och vilka som inte riktigt vågar. Det är viktigt så de eleverna får ett bra stöd under den ordinarie simskolan i årskurs 2.
LÄSTIPS Stora skillnader i barns simkunnighet
Årets simskola är ett riktat initiativ i Stockholm stad för att öka vattenvanan och i förlängningen simkunnigheten hos elever från Järva, Hässelby-Vällingby och Nälsta. Den erbjuds i första hand till skolor med elever i förskoleklass. Men Spårvägens simförening, som håller i simskolan åt staden, fick ett återbud och då fick även Hjulstaskolans ettor möjlighet att komma.
Yusra Elmi Yusuf strålar med sina rosa kattformade simglasögon.
Foto: Johan Strindberg
I vanliga fall brukar Anna Larsson kontrollera elevernas vattenvana i slutet av ettan men i år får eleverna betydligt fler simtillfällen att öva inför simskolan i tvåan.
– Det här är en jättebra satsning av staden men den skulle behöva permanentas. För att lära sig simma måste man kunna flyta och bara det kan ta 10 gånger att lära sig innan man kan börja ta bentag, säger Anna Larsson.
Simläraren Helena Larsson från Spårvägens simförening pekar på en av pojkarna i bassängen som nu helt orädd flyter omkring både ovanför och under vattnet.
– För några dagar sedan skuttade han bara fram i bassängen. Han var rädd för att förlora kontakten med botten – men idag har det vänt. Nu kommer det att gå fort framåt. Det bästa med mitt jobb är att få vara med om ett sådant här segerögonblick för ett barn; särskilt när man tidigare sett hur ledsna de varit över att inte våga eller kunna, säger Helena Larsson.
Foto: Johan Strindberg.
Men det finns fortfarande ett par elever som står och trycker intill bassängväggen medan kompisarna övar på att flyta på rygg med ett litet flytblock på magen. Simlärarna kommer snabbt till undsättning och stöttar barnen för att de ska våga prova.
Simläraren David Zuijdwijk.
– Det är ändå ovanligt många som är modiga i dag. Det brukar inte vara så många i första klass som vågar doppa huvudet eftersom vissa aldrig har badat i en simbassäng tidigare. Det finns en rädsla bland många föräldrar för simningen. En del kanske inte kan simma själva och då går de inte och badar med barnen, säger Anna Larsson, idrottslärare på Husbyskolan.
Anna Larsson säger att det är viktigt att tidigt grundlägga en vattenvana hos barn eftersom det tar betydligt längre tid att lära barnen att simma om den saknas. Och det blir svårare ju äldre barnen blir. En del skäms, säger att de är sjuka och uteblir från simningen. Det är viktigt att hela tiden följa upp simningen, säger hon, för även om barnen lärt sig att simma 25 meter på simskolan i 2:an så är det vanligt att eleverna inte tränar på simningen efter det.
Munasar Abdikadir Mahamad och Ibrahim Ibrahim har bra flyt. Foto: Johan Strindberg.
– I 3:an har många redan glömt simningen. Därför är det viktigt att följa upp varje år och inte tro att de kan simma eftersom det kanske bara är när jag är med som de badar, säger Anna Larsson.
En liten flicka strålar som en sol efter att hon fått hjälp av en av simlärarna att flyta från ena bassängsidan till den andra. Och hon tvekar inte att göra om det igen.
– Barnens rädsla för vatten är alltid svårast. Allt annat kan vi deala med som funktionsnedsättningar både fysiska och psykiska, men rädslan är svår.
De tre simlärarna är vana vid att barn är rädda. För att skapa trygghet, säkerhet och hinna se alla barns behov har de aldrig grupper större än 15 barn på tre simlärare.
– Barnens rädsla för vatten är alltid svårast. Allt annat kan vi deala med som funktionsnedsättningar både fysiska och psykiska, men rädslan är svår. Den kan ta över allt annat, men den går att övervinna om den bara bottnar i osäkerhet och inte i trauman, säger Helena Larsson.
Zoha Hafeez på bassängkanten. Foto: Johan Strindberg
Hon berättar om en elev i nian som lärde sig simma både på mage och rygg men när eleven skulle hoppa från kanten blev flickan apatisk och tårarna rann nedför kinderna.
– Jag försökte vid flera tillfällen att få henne att övervinna rädslan men resultatet blev det samma varje gång. Senare fick jag reda på att hennes familj hade drunknat framför henne då de hoppat från den båt de flydde i. Det är klart att det skapade starka känslor för henne då hon förlorat både sin mamma och pappa vid det tillfället, säger Helena Larsson.
Sofia Montgomery, biträdande rektor på Hjulstaskolan, nappade direkt när hon fick erbjudande att även hennes ettor skulle få delta i simskolan och inte bara förskolebarnen. Hon vet att många föräldrar varken har möjligheten eller förmågan att hjälpa sina barn med simningen och skolans har ett tydligt uppdrag att lära barnen att simma.
– Jag tvekade inte utan kollade bara att jag hade tillräckligt med personal för att åka hit och så bokade jag busstransport direkt. Visst kan du avstå från vatten i hela ditt liv men Sverige är ett land med väldigt mycket vatten. Så ju tidigare barnen får vattenvana och lär sig simma desto bättre.
– Simning är också en färskvara som till en början behöver underhållas. Det räcker inte bara med simskola i årskurs 2, säger hon.
Sofia Montgomery, biträdande rektor Hjulsta grundskola F-6, samspråkar med Jonathan Wik, sportchef i Spårvägen simförening vid bassängkanten.
För barnen har det inte bara varit simningen som lockat.
– Det har varit ett helt äventyr – en helhetsupplevelse. På vägen hit i bussen har de lekt att de flyger och låtsats trycka på knapparna i taket ovanför sittplatserna för att beställa dricka, precis som Stig Helmer i filmen Sällskapsresan, säger Sofia Montgomery och skrattar.
Debatt ”Kan vi inte ha läroplikt som i Finland?". Läs varför läraren svarar nej.
Debatt Debatten fortsätter: ”Har blivit nytt honnörsord”
Debatt Frågan om Vygotskij: ”Alltför enkel motsättning”
Debatt Så arbetade läraren med källkritik – tillsammans med Myndigheten för psykologiskt försvar.
Debatt ”Vinst och utdelningar kommer från skolpeng som var avsedd för undervisning”
Debatt Högstadieläraren: ”Nästan radikalt att sitta still med en bok”
Slutreplik Vlachos och Henrekson: ”Kritiken blandar samman två saker.”
Debatt ”Vi måste börja prata om välfärdens arbete”
Debatt Grundskolläraren: ”Skolan kan inte ensam kan bära ansvaret för utvecklingen.
Debatt Lärarstudenterna vill ha egna regleringar: ”Olika faser av yrkeslivet”
Debatt Han rensar bokhyllan – och funderar på en gammal klassiker i svensk skola
Replik Kritiken mot nya betygen: ”Vad ska de ägna sig åt?"
Valdebatt Centerpartiet Stockholm kräver mindre klasser och nivåindelning
Debatt Ulrica Björkblom Agah har samlat lärares vittnesmål om extra anpassningar.
Debatt Niels Paarup-Petersen (C): ”Men glädjen grumlas.”
Skolpolitik Riksdagen väntas ta beslut om det kritiserade betyget.
Skolpolitik Hyllade lärarkåren – men avgörande beslutet dröjer.
Debatt Hårda ord om lärarutbildningarna – riskerar öppna skolporten för ideologiska trender
Debatt Utredarna svarar om oron: "Upp till lärarna att avgöra”
Krönika ”Han letade pant för att skrapa ihop till en mössa.”
Debatt ”Med otillräcklig finansiering kan det bli ett stort svek mot Sveriges lärare och elever.”
Skolpolitik Skolverket får fortsatt ansvar för att kommunicera forskning till lärare
Skolpolitik Sammanhållen läroplan och undervisningsstrategier – nu ska lärarna få mer makt
Skolpolitik Slopade anpassningar och mer makt till läraren – nu ska nya stödet införas
Skolpolitik Hårdare tag mot stöket – redan i år.
Skolpolitik Mindre klasser och barngrupper i Liberalernas nya skolpolitik
Skolpolitik Sätter press på oppositionen: ”Lyssna på oss lärare”.
Valet 2026 Centerpartiet vill locka lärare till landsbygden: Höjd lön med 5 000 kr.
Debatt Inför riksdagens beslut – svarar på kritiken mot betygen
Vi lärare Designchefen Fredrik Öhlander: ”Både unik och visuellt stark”.
Arbetstid Förväntad enighet i riksdagen – men det finns flera hot mot reformen.
Debatt Varningen: Dubbla budskap från Socialdemokraterna om lärares tid
Debatt Han vill se heltidsmentorer: ”Mer tid för undervisningen”
Debatt Varningen: De nya gymnasiebetygen påverkar eleverna negativt
Offentlighetsprincip Lättare för facket – men vinsterna är fortfarande hemliga
Debatt Lärarens lista: Vårdnadshavarnas vanligaste missuppfattningar om betygen.
Debatt Hon vittnar om den hårda arbetsbelastningen: ”Pedagoger, psykologer, medlare”
Krönika ”Max var 13 år när han valde att avsluta sitt liv.”
Debatt Han vill ge äldre, erfarna lärare mer plats på nya utbildningarna
Debatt Ständiga avbrott för olika insatser gör att eleverna missar viktig SFI.
Debatt Eleven Leo hade alla ursäkter – men aldrig svar
Forskning Skolan riskerar att missa skrivandets djup och kraft.
Forskning Läraren Anna Nilsson och forskaren Eva Lindgren förvandlar motstånd till mening.
Krönika ”Jag hoppas att svensk skola är viktigare än tydliga positioneringar under ett valår.”
Lärarliv ”Gör en väldigt stor sak av en väldigt liten sak.”
Debatt Så använder lärare i Norden skönlitteratur i undervisningen
Skolpolitik Fortsatta nedskärningar inom skola och förskola: ”Stänger grundskolor”
Krönika ”Fler skolledare bör ha den inställning och övertygelse som Linnea Lindquist uppvisar.”
Debatt Susanne Moe, speciallärare på friskola, vill se en mer nyanserad debatt.
Skolpolitik Ekonomin är god – men kommunerna fortsätter banta skolan