Lärarnas krav på utredaren: ”Långt ifrån verkligheten”
Anne Pihlo och Sveriges Lärare kräver reglerade timplaner för gymasiet.
Skolpolitik
Reglerade timplaner skulle ge gymnasieelever den undervisning de har rätt till – och betydligt bättre förutsättningar för lärarna.
Det var ett av budskapen när Sveriges Lärare träffade utredaren Magnus Henrekson.
– Listan skulle kunna bli hur lång som helst, säger Anne Pihlo, Sveriges Lärare.
Betygsutredaren Magnus Henrekson leder ytterligare en utredning, ”En ämnesutformad gymnasieskola”.
I direktiven ingår att lämna förslag på hur en helt ämnesutformad gymnasieskola skulle se ut – inklusive timplaner. En fråga som Sveriges Lärare driver.
”Ingen diskussion”
– Kan vi få en timplan där det inte finns någon diskussion om hur många timmar eleverna ska ha per ämne, då skulle vi få bättre förutsättningar för att hjälpa eleverna i hamn. De behöver mer undervisning generellt, och särskilt i svenska, matte och engelska, säger Anne Pihlo.
Hon är ordförande för Sveriges Lärares skolformsförening för gymnasieskola och vuxenutbildning, som har träffat Magnus Henrekson och Pontus Bäckström, nuvarande sekreterare för utredningen, hos regeringskansliet. Facket var där för att ge sina synpunkter på en framtida gymnasieskola.
”Lång lista”
– Vi skulle kunna lämna en hur lång lista som helst, men vi har hållit oss mestadels till kommittédirektiven och vad som ryms där, säger hon.
Kravet från skolformsföreningen är att 100 undervisningspoäng ska motsvara 100 timmar undervisning. Det är långt ifrån hur verkligheten ser ut idag, enligt Pihlo.
– Man schemalägger oftast någonstans mellan 80 eller 90 timmar, och en del av de timmar som läggs ut försvinner av olika anledningar, säger Anne Pihlo.
Fackets krav på fler och reglerade timmar handlar bland annat om lärarnas arbetsbelastning.
– Vi vet vad vi behöver hinna gå igenom i respektive ämne och nivå för att ge eleverna vad de behöver och har rätt till. Vi behöver rätt förutsättningar för att kunna ge eleverna mer, inom ramen för ordinarie undervisning, säger Anne Pihlo.
”Komprimerar innehållet”
Men det handlar också om att eleverna ska få den undervisning de har rätt till.
– I verkligheten funkar det så att lärare behöver komprimera innehållet när undervisningstid försvinner. Vi gör förstås allt vi kan för att bibehålla moment och hög kvalitet i undervisningen, men det är mängdträningen eleverna behöver för att etablera kunskap, säger Anne Pihlo.
Ett annat krav från Sveriges Lärare är att eleverna ska få det stöd de behöver, när de behöver det – oavsett skolform. Idag lämnar omkring 20 000 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet, och är därmed hänvisade till introduktionsprogrammet. En studieform som fortsätter att växa.
”Adekvata resurser”
– Redan i förskolan uttrycker lärare att de ser precis vilka barn som behöver stöd och olika insatser, men det saknas ofta adekvata resurser. Lärare i grundskolan har samma upplevelse. Väldigt mycket skulle kunna göras i ett tidigare skede och därmed minska behovet av introduktionsprogrammet, säger Anne Pihlo.
Utredningen ska lämna förslag senast 9 december 2027.
LÄS ÄVEN:
