Lärarna: Våra elever saknar tillräckliga förkunskaper

I stort sett samtliga lärare upplever att åtminstone några elever hade otillräckliga förkunskaper när undervisningen startade och fyra av tio lärare hävdar att hälften eller fler elevers kunskapsnivåer var för låga.

Det framgår av en ny undersökning från Sveriges Lärare där 1500 grund- och gymnasielärare deltog.

Dels handlar det om språkliga brister, att kunna läsa, skriva eller ha förmåga att ta till sig instruktioner, dels om grundläggande matematiska kunskaper och begrepp som behövs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

– I dag får inte lärare rätt förutsättningar att ta sitt professionella yrkesansvar. Grupperna är för stora, lärarna för få och deras tid äts upp av fel saker. Vi vill se politiska beslut som ändrar på det här.

– Vad det först och främst handlar om är regleringar av undervisningstid, tid för planering och för- och efterarbete, minimibemanning, lärartäthet och gruppstorlekar, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

Anne Pihlo, gymnasielärare och ordförande i nationella skolformsföreningen för gymnasiet håller med.

– Jag delar bilden till 100 procent. Ytterligare en sak som kan tilläggas är att formerna för överlämning mellan stadier måste bli bättre, särskilt mellan grundskola och gymnasieskola där överlämningar ofta saknas helt eller är undermåliga. Även syv-funktioner och insatser måste förbättras på grundskolan så att eleven får bästa möjliga vägledning inför sitt gymnasieval, säger Anne Pihlo.

Bland lärare som bedömer att eleverna kom från socioekonomiskt svagare hem uppgav sju av tio att hälften eller fler av eleverna hade otillräckliga förkunskaper.

Bland elever från socioekonomiskt genomsnittliga hem saknade 38 procent tillräckliga kunskaper och för elever som bedömdes komma från rika hem var siffran 21 procent.

Tre av fyra lärare som jobbat i minst tio år anser att dagens elever har något eller mycket sämre kunskaper än för 10–15 år sedan. Det gäller samtliga elever men stört skillnad är det för de som kommer från fattigare hem.

– För mig som lärare innebär detta att jag går från jobbet med en klump i magen. Med dagens förutsättningar är det inte möjligt att se varje elev, stötta de som behöver det och utmana de som behöver det. Det får inte fortsätta så, säger Anna Olskog.

Skolverkets statistik visar att lärartätheten är högre i socioekonomiskt svagare områden men att andelen behöriga lärare är lägre.

Sveriges Lärares slutsatser:

• Den bristande likvärdighet som präglar den svenska skolan idag, med stora skillnader i tillgängliga resurser och tillgång till legitimerade lärare, har gjort att den kompensatoriska förmågan försämrats.
• Finansieringen av skolan måste tillgodose de behov av stöd som eleverna har för sin inlärning. I vissa delar av landet koncentreras idag elever med liknande behov på samma skolor, vilket leder till större resursbehov på vissa skolor än på andra.
• Särskilt stöd måste sättas in skyndsamt och kan inte som i dagsläget sättas in sent i grundskolan.
• Samtidigt måste lärare få rätt förutsättningar att klara sitt kärnuppdrag, vilket kräver regleringar av kvalitetsfaktorer som undervisningstid, tid till för- och efterarbete, lärartäthet och klass-/elevgruppsstorlekar.