Lärarnas önskan: Ge oss en reglerad timplan

”Politikerna behöver färska uppgifter för att förstå att problemet är aktuellt även om det funnits länge”, säger Anne Pihlo på Sveriges Lärare.

När timplanerna avskaffades på gymnasiet var ett av argumenten att garanterad undervisningstid skulle vara flexibelt och utgå från elevernas behov.
Så blev det inte.
– Hanteringen av undervisningstid sker schablonmässigt utan hänsyn till eleverna, säger Anne Pihlo, ordförande för Sveriges Lärares nationella skolformsförening för gymnasiet.

Elevernas behov är lågt prioriterat vid fördelningen av undervisningstid. Det visar en ny rapport från Sveriges Lärare.

– Jag är väldigt nöjd med rapportens slutsatser, säger gymnasieläraren och ordförande för nationella skolformsföreningen, Anne Pihlo.

– Politikerna behöver färska uppgifter för att förstå att problemet är aktuellt även om det funnits länge.

Motstånd mot reglering

Anne Pihlo efterfrågar en definition av begreppet undervisningstid.

– Det försvinner alltid tid. Lektioner ställs in av alla möjliga skäl. Läraren kan bli sjuk och vikarier saknas, en oväntad föreläsning av någon som haft vägarna förbi kan äta upp en lektion. Men är en föreläsning om något helt annat än det eleven studerar verkligen undervisningstid? Studiedagar? Teamadagar? Idag räknas det som det. En 100-poängskurs hamnar planeringsmässigt i bästa fall på 80–90 timmar. Men i praktiken rör det sig ofta om betydligt färre timmar.

Avsaknaden av en definition av begreppet undervisningstid innebär att eleverna inte får samma möjligheter att klara kurserna beroende på vilken skola eller var i landet de bor. Problemet har varit känt och belagt i flera undersökningar sedan 2002 av både Skolverket och Skolinspektionen. Men trots det består systemet.

– Det kan nog finnas ett motstånd hos huvudmannen mot en reglering av undervisningstid eftersom det försvårar deras möjlighet att improvisera, säger Anne Pihlo.

Inställda lektioner räknas

Av Sveriges Lärares senaste rapport framgår att 66 procent av lärarna svarar att studiebesök räknas som undervisning, 53 procent att nationella prov gör det och 42 procent svarar att mentorstiden är undervisningstid, trots att mentorstid inte har någonting alls med undervisning att göra.

– Även självständigt arbete räknas ofta som undervisningstid. På gymnasiet är det svårt med vikarietillsättning och istället blir det inställda lektioner eller självständigt arbete – som sedan räknas som undervisningstid, säger Anne Pihlo.

Delar slutsatserna

Anne Pihlo delar rapportens slutsatser:

  • En timplan måste ersätta dagens system med garanterad undervisningstid. En poäng ska garantera en timmes undervisning, 100 poäng ska alltså garantera 100 timmar undervisning. En reglerad timplan ger lärare mer tid för varje undervisningsgrupp och skapar ett likvärdigt system för eleverna. I ett sådant system måste det också finnas utrymme för elever med särskilda behov som behöver mer undervisningstid för att nå målen.
  • Den viktigaste resursen i skolan är den lärarledda tiden. Tiden måste således dimensioneras på rätt sätt. Man måste även beakta lärarens tid till för- och efterarbete, lärares undervisningstid samt hur många elever läraren undervisar.

– Det är viktigt att en timplan inte innebär ett tak. Timplanen måste vara det minsta antalet lektioner som elevens ska få, säger Anne Pihlo.

Rapporten ”Undervisningstid på svältkur”

Rapporten visar att:

  • Lärare med få undervisningstimmar på en kurs, mindre än 81 respektive 41 timmar, upplever att tiden är otillräcklig i förhållande till kursmålen.
  • Elevernas behov beaktas inte fullt ut vid fördelningen av undervisningstid anser fyra av tio lärare som undervisar på 100-poängskurser. När det gäller 50-poängskurserna anser sex av tio lärare att elevernas behov inte beaktas vid fördelningen av undervisningstid.
  • Mer än hälften av lärarna vill se en timplan i gymnasieskolan där en poäng motsvarar en undervisningstimme. I ämnet matematik är det så många som sju av tio lärare som vill se en timplan införd.
  • Fyra av tio lärare anger att mentorstid räknas som undervisning. Enligt Skolinspektionen ska mentorstid inte räknas som undervisningstid, eftersom den inte har någon koppling till innehållet i någon kurs överhuvudtaget.

Här hittar du hela rapporten.

LÄS MER:

Lotta Edholm om timplanen: Skolorna får tid att förbereda sig

Nya timplanen kan ställa till det för spetsutbildningar