Pär Gustafsson, utbildningsnämndens ordförande (L) i Göteborg.
Till startsidan
Coronaviruset Hundratusentals elever kommer nu tillbaka till gymnasieskolorna i nästa vecka efter månader med distansundervisning under vårterminen. Men distansundervisningen kommer att fortsätta till viss del - bland annat i Göteborg och Stockholm.
Skolborgarrådet Isabel Smedberg-Palmqvist (L) i Stockholm beslöt i går kväll att de kommunala gymnasieskolorna får kombinera sin ordinarie undervisning med fjärr- och distansundervisning. Cirka 3500 elever, eller 20 procent av alla gymnasieelever, kommer att beröras av beslutet varje dag och det gäller fram till den 27 augusti då politikerna ska fatta ett nytt beslut i utbildningsnämnden.
Tanken är att lokaltrafiken ska belastas mindre och att skolorna ska få bättre förutsättningar att följa FHM rekommendationer om social distansering.
Hans Kristian Widberg. Foto: Liza Simonsson
– Vi kan inte låta bli att agera, men rektorerna får besluta hur distansundervisningen ska ske på varje enskild skola. De vet bäst hur det ska genomföras och prioriteras så det blir så bra som möjligt utifrån elevernas och lärarnas behov. Men självklart ska eleverna i årskurs 1 prioriteras så de får möjlighet att träffas under den första tiden på skolan, säger Hans Kristian Widberg, tf gymnasiedirektör i Stockholms stad.
LÄS MER: Skolstart med krav på munskydd i Danmark
På de yrkesinriktade programmen i Göteborgs stads innerstadsskolor och Lindholmen får högst 80 procent av eleverna vara på skolan samtidigt och för de högskoleförberedande programmen är gränsen satt vid 60 procent.
Resterande elever får undervisning på distans. Beslutet gäller endast elever som går sitt andra och tredje år på gymnasieskolan. Förstaårselever och elever på introduktionsprogram eller har diagnoser inom autismspektrat är undantagna och får undervisning på skolan som vanligt.
Pär Gustafsson, utbildningsnämndens ordförande (L) i Göteborg.
Inga elever kommer att börja skoldagen före klockan 9. Pär Gustafsson, utbildningsnämndens ordförande (L) fattade beslutet på måndagen.
Skälet till att begränsa antalet elever på skolorna är främst för att ge gymnasieskolorna förutsättningar att följa Folkhälsomyndighetens råd på gymnasieskolorna. Det handlar om att underlätta för elever och lärare att hålla avstånd i klassrum, matsalar, caféer och undvika samlingar in korridorer med mera är grunden för att förebygga smitta på skolorna.
– Vi har väldigt stora skolor i Göteborg vilket gör det svårt att hålla social distansering om alla elever är på plats samtidigt. Därför har jag fattat det här beslutet och gett rektorerna delegation att genomföra det, säger Pär Gustafsson.
Även i Göteborg kommer beslutet att följas upp i augusti och omprövas i september.
I Malmö har man valt att gå tillbaka till reguljär verksamhet med undervisning på plats och fokuserar främst på åtgärder i skolorna som att eleverna exempelvis inte ska sitta för tätt i matsal och klassrum.
Niklas Anderberg, gymnasiechef i Malmö stad.
– Det kommer säkerligen ske undantag med fjärrundervisning för medarbetare och enskilda elever som befinner sig i riskgrupper men det är ett beslut som varje rektor fattar. Grunden är att eleverna ska vara i skolan. Vi har också sagt att vi inte ska ha distansundervisning utan vi förordar fjärrundervisning där elever och lärare deltar samtidigt i tid och rum för att undvika dubbelarbete för läraren, säger Niklas Anderberg, gymnasiechef i Malmö stad.
Debatt ”Vad behöver vi börja träna igen?”
Debatt Han ställer frågan som kan hjälpa elever och lärare
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Bokmässan Vad händer med bildningen i en skola där elever inte läser?
Behörighet Större andel pojkar än flickor för första gången behöriga till gymnasiet.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Arbetsmiljö Ledigheten räcker inte till återhämtning: ”Stressen finns kvar.”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Valet 2026 Men gapet mellan blocken är i det närmaste utraderat.
Valet 2026 Oviss valutgång – men en person återkommer som kandidat till ministerposten
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”