”Det här kunde vi fått istället för miljardhaveriet”
”Vi behöver inte fler miljardprojekt av det här slaget”, skriver högstadieläraren Sarah Cross om haveriet med de digitala nationella proven.
Debatt
Vad hade en miljard kunnat göra för svensk skola, frågar sig Sarah Cross?
”Låt det bli sista gången resurser som kunde ha stärkt undervisningen försvinner i ett projekt som aldrig går i mål”, skriver hon.
När jag läste rubriken i Vi Lärare om att de digitala nationella proven hade kostat omkring en miljard kronor gjorde jag något som säger något om vår tid. Jag frågade ChatGPT vad svensk skola hade kunnat få för en miljard kronor. Jag stannade upp när jag såg svaret.
- Omkring 2 000 legitimerade lärare under ett år.
- 4 000 lärarassistenter.
- Ett hundratal fullt utrustade skolbibliotek.
- Miljontals undervisningstimmar.
Plötsligt var en miljard inte längre bara en siffra. Det var kostnaden för de digitala nationella proven – en satsning som nu skrotas efter nästan tio års utveckling.
Inga Monopolpengar
Vi hör miljardbelopp varje dag. En miljard till försvaret. En miljard till vården. En miljard till infrastrukturen.
Kanske är det inte så konstigt. Vi förstår pengar genom att jämföra dem med något vi redan känner till. En bil eller en kontantinsats till en lägenhet säger oss något. Men en miljard är så stor att den nästan blir omöjlig att greppa. Först när man bryter ned summan och ser vad den hade kunnat räcka till blir en miljard verklig.
När jag såg vad en miljard kronor hade kunnat ge svensk skola blev summan begriplig. Men det här var inga Monopolpengar. Det var riktiga skattemedel avsatta för svensk skola.
Avsatta för skolan
Pengarna var avsatta för skolan – för elever, lärare och undervisning. I stället blev de ett IT-projekt som efter nästan tio års utveckling läggs ned.
För en miljard kronor hade skolor kunnat anställa fler vuxna. Vuxna som finns där för eleverna, avlastar lärarna och gör skoldagen tryggare och bättre. Vilka funktioner som behövs avgörs bäst utifrån varje skolas behov.
Skolverket har konstaterat att satsningen inte har lyckats, och nu har regeringen beslutat att skrota den lösningen och göra ett omtag.
Svårt att inte känna frustration
Stora projekt kan gå fel. Det svåra är kontrasten. Samtidigt som lärare får höra att resurserna inte räcker, att vi måste effektivisera och göra mer med mindre, får vi besked om att projektet läggs ned. Det är svårt att inte känna frustration över den kontrasten.
Det är precis vad vi gör varje dag. Vi prioriterar för att få verksamheten att fungera. Vi stöttar elever, skapar arbetsro i klassrummet, ger återkoppling och försöker samtidigt möta allt fler arbetsuppgifter. Vi täcker upp för varandra, bemannar nationella prov och försöker få verksamheten att gå ihop trots att resurserna inte räcker. Det handlar om mer än pengar. Det handlar om det som aldrig blev – fler vuxna, mer undervisning, mer stöd och mer tid för det som gör störst skillnad.
När ett projekt kostar omkring en miljard kronor och ändå läggs ned måste vi kunna ställa en enkel fråga: Var satsningen värd priset?
Behöver inte fler miljardprojekt
Regeringen har samtidigt meddelat att de framtida nationella proven fortfarande ska bli digitala, men med en ny lösning. Jag hoppas att det här leder till något större än ett nytt it-system: att vi vågar ställa samma höga krav på statliga satsningar som vi varje dag ställer på lärare och elever.
Missförstå mig rätt. Jag använder ny teknik – jag frågade ju ChatGPT. Det är inte den jag vänder mig emot. Tvärtom. Teknik är fantastisk när den löser verkliga problem. Men när tekniken blir målet i sig har vi tappat fokus. Då är det inte längre undervisningen som styr tekniken, utan tekniken som styr undervisningen.
För skolans uppdrag är inte att vara mest digital. Skolans uppdrag är att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att lära, utvecklas och lyckas.
Vi behöver inte fler miljardprojekt av det här slaget. Vi behöver att lärare och annan skolpersonal tas på allvar när vi beskriver vad skolan behöver. Den här miljarden får vi aldrig tillbaka. Låt det bli sista gången resurser som kunde ha stärkt undervisningen försvinner i ett projekt som aldrig går i mål.
Sarah Cross, högstadielärare i Stockholm
LÄS MER:
Regeringen: Digitala nationella proven skrotas helt
Nytt kaos med digitala nationella proven: ”Inte rimligt”
Skolverket ställer in digitala proven efter nytt kaos
