Efter ny granskning: Skolverket ska få mer makt
Gabriel Brandström på Statskontoret vill samla skolforskningen hos Skolverket.
Skolverket
Efter massiv kritik mot skolmyndigheternas bristande vetenskaplighet, har Statskontoret gjort en genomlysning av vilka uppgifter och ansvarsområden Skolverket, SPSM, Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet har.
Förslaget: Ännu mer makt till Skolverket.
Statskontoret har på uppdrag av regeringen granskat skolmyndigheternas ansvar och uppgifter, och kommit fram till att Skolverket tillsammans med SPSM ska ansvara för att kommunicera forskning.
Det innebär att Skolforskningsinstitutet ska avvecklas som myndighet, och i stället sorteras in under Skolverket.
Skolverket har tidigare fått kritik för bristande vetenskaplighet i det stödmaterial som riktas till lärare. Omstuvningen görs eftersom myndigheternas ansvarsområden överlappar varandra, och att de riskerat att ge motstridiga råd.
Slut för Skolinspektionen
Samtidigt vill de se ett slut för Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar, som riskerar att bli vilseledande när de baseras på små underlag.
Uppgiften att ta fram kvalitetskriterier ska också ligga hos Skolverket, och inte som idag både hos Skolverket och Skolinspektionen.
– Det finns en överlappning, båda gör analyser som används som kunskapsunderlag av regering och media, och vi menar att det finns en otydlighet. Det är rimligare att en myndighet har uppdraget att ge en nationell bild av utveckling i skolan, säger Gabriel Brandström.
Skolinspektionen får i Statskontorets förslag i stället uppgiften att följa upp hur skolorna uppfyller de kvalitetsmått som Skolverket tagit fram.
Skolverket får också i uppgift att ta fram kunskapsunderlag åt regeringen, och sammanställa en årlig utvärderingsplan.
Med tanke på den kritik som riktats mot Skolverket, hur ser ni på riskerna med att ge dem ännu mer makt?
– Vi har inte analyserat dem på det sättet du frågar efter. Vårt uppdrag har utgått från den struktur och de uppgifter som myndigheterna har idag, säger Gabriel Brandström, enhetschef på Statskontoret.
Förslaget innebär också att regeringen flyttar uppgiften att vara sektorsansvarig myndighet för funktionshinderfrågorfrån Skolverket till SPSM.
”Överraskade”
Skolverket har fått kritik för att ha gammalt material på webben, och material som saknat vetenskaplig grund.
Där har ett rensningsprojekt inletts – men Statskontoret vill se ett fortsatt arbete för att göra materialet mer tillgängligt och lättare att hitta.
Skolforskningsinstitutet har inte hunnit analysera rapporten ännu.
– Vi är överraskade. Vi har fått ett förstärkt uppdrag av regeringen att göra ännu mer för att sprida våra forskningssammanställningar, så att lärare i förlängningen får ännu bättre förutsättningar att undervisa på vetenskaplig grund. Vi är inne i det arbetet nu, säger Pontus Wallin, forskare på Skolforskningsinstitutet.
Vad tänker du om att Skolverket, som fått mycket kritik, får ett ännu större uppdrag?
– Den myndighet som sammanställer och kommunicerar forskning kommer att behöva göra det på bästa möjliga sätt och med bästa möjliga kvalitet. Det tar tid att bygga upp den kompetens, de resurser och rutiner som krävs. Det är viktigt att ta hand om allt det goda arbete som redan gjorts, och för lärares del att det blir fortsatt fokus på sammanställning och finansiering av undervisningsnära forskning, säger Pontus Wallin.
Eftersom det pågår stora reformarbeten inom skolan, får myndigheterna fram till januari 2028 på sig att genomföra förändringarna, om regeringen går vidare med Statskontorets förslag.
Vi Lärare har sökt utbildningsminister Simona Mohamsson (L) för besked om hur regeringen går vidare med organisationen av skolmyndigheterna.
”I dag har regeringen tagit emot Statskontorets redovisning. Tidigare i mars tog vi emot Riksrevisionens granskning. De båda kommer att vara viktiga underlag för vårt fortsatta arbete” skriver statssekreterare David Lindberg i ett SMS.
LÄS ÄVEN: