55 forskare nominerade till Skolverkets nya vetenskapliga råd

Efter omfattande kritik för bland annat bristande vetenskapligt stöd i skolmyndigheternas råd och anvisningar kring till exempel digitalisering, differentierad undervisning/”elevers olika lärstilar” och läs- och skrivundervisning, beslutade regeringen för ungefär ett år sedan att Skolverket ska inrättas ett vetenskapligt råd.

Rådet ska, enligt regeringen, verka för att ”Skolverkets arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. 

LÄS ÄVEN: Hon blir ny överdirektör på Skolverket

Gulz nominerad

– Det vetenskapliga rådets betydelse avgörs av vilka som blir dess medlemmar. Om det blir en dominans av modell- och teoridrivna forskare lär det mesta fortsätta som tidigare, förklarade Agneta Gulz i vintras i en intervju med Vi Lärare.

Hon är professor kognitionsvetenskap med inriktning mot lärande och undervisning vid Lunds universitet och skarp kritiker av en hel del av de råd och anvisningar som skolmyndigheterna kommit med under senare år.

– Skolmyndigheterna skiljer inte på enskilda forskningsresultat och konsoliderad vetenskaplig kunskap som vuxit fram under åratal. Det publiceras forskningsstudier om allt möjligt. En del är bra, andra är det inte. Men att något framgår av en forskningsstudie är inte samma sak som att det är vetenskapligt belagt. En forskningsstudie är ett litet bidrag, en liten pusselbit. Resultaten behöver upprepas flera gånger och av olika oberoende forskargrupper, sade Agneta Gulz som i ett mejl till Vi Lärare skriver hon att hon inte vill kommentera sin nominering förrän rådet är tillsatt.

”Dags att tänka om”

En annan nominerad är Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet, som för ungefär ett år sedan i en intervju med Vi Lärare berättade att en betydligt större andel av de danska grundskoleeleverna än de svenska får stöd i särskilda undervisningsgrupper eller motsvarande.

– En av tankarna bakom (den svenska, reds anm) inkluderingen är att den är socialt bra för eleverna, skapar en större förståelse mellan olika grupper och gör det lättare för eleverna att utvecklas. Det är en god tanke. Men när man ser att resultaten inte blir de förväntade tycker jag att det är dags att tänka om, sade hon.

En tredje nominerad är Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, som i vintras larmade om att de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk riskerar att försämra barns läskunskaper.

Ska bestå av tio ledamöter samt generaldirektör

De svenska lärosätena har tillsammans nominerat 55 kandidater till Skolverkets vetenskapliga råd som ska bestå av tio ledamöter samt verkets generaldirektör.

Enligt vad verket skriver i ett mejl till Vi Lärare arbetar en nomineringsgrupp under ledning av generaldirektören Joakim Malmström ”tillsammans med ett sekretariat inom verket med att bereda och ta fram en väl avvägd sammansättning av ledamöter till rådet”.

Det är enbart namnen på nomineringslistan (se lista här nedan) som kan utses. 
Beslut väntas fattas under oktober månad.

Samtidigt som regeringen berättade att det ska tillsättas ett vetenskapligt råd aviserade man att Skolverket även ska få en överdirektör med uppgift att bestå generaldirektören i arbetet med ”att utveckla och styra myndigheten”.

När ansökningstiden gick ut vid årsskiftet hade 34 personer sökt tjänsten, varav flera med bakgrund som lärare, enligt ansökningshandlingarna som Vi Lärare har läst.

Många har arbetat inom Skolverket

Bland de sökande finns det ett även ett antal rektorer och skolchefer, kommunalråd, ledande företrädare för universitets- och högskolevärlden, chefer inom civila och militära myndigheter och en före detta skolminister – Lina Axelsson-Kihlblom (S) som idag är chef för Eskilstuna kommuns barn- och utbildningsförvaltningen.

Vi Lärares granskning av skolmyndigheterna förra året.

Flera av de sökande arbetar – eller har arbetat – inom Skolverket eller andra centrala skolmyndigheter, ofta på ledande positioner.

Sedan ansökningstiden gick ut har åtminstone ett par av dem fått nya arbeten på annat håll.