Fyra av tio lärare känner oro för skolattacker
Hoten mot lärarna 40 procent av lärarna är oroliga för en skolattack på arbetsplatsen. Lika stor andel uppger att huvudmannen inte vidtagit några åtgärder alls. Det visar en ny undersökning från Lärarförbundet.
LÄSTIPS: Terrorforskaren: ”Det fanns massa signaler”
Det senaste året har flera allvarliga skolattacker inträffat i Sverige:
19 augusti 2021 knivhugger en 15-årig elev på Källebergsskolan i Eslöv en lärare. Hans plan var att döda ett stort antal personer på skolan.
11 januari 2022 knivhugger en 16-årig elev en annan elev så att denne får allvarliga skador. En lärare skadas lindrigt.
21 mars 2022 dödas två lärare på Malmö latin. Den 18-årige elev som misstänks för morden hade haft stöd av elevhälsan sedan han börjat på gymnasiet, ett pågående ärende för mentorn. Skolan hade passerkort och övervakningskameror.
Ändå hände det.
– Varför skulle det inte hända igen, säger Åsa Erlandsson, journalist och författare till boken ”Det som aldrig fick ske” om skoldådet i Trollhättan då två lärare och en elev dödades av en gärningsman med rasistiska motiv, i podden Läraren.
4 av 10 oroliga för skolattentat
Lärarförbundet släpper nu en ny undersökning som visar att fyra av tio lärare oroar sig för ett skolattentat på sin skola, samtidigt som lika stor andel av högstadielärarna och en knapp femtedel av gymnasielärarna anser att huvudmannen inte vidtagit åtgärder överhuvudtaget.
Mer än 70 procent av lärarna saknar en utbildning om pågående dödligt våld.
Dryga 40 procent av lärarna har känt oro för, eller har en kollega som varit orolig för en enskild elev som uttryckt extremistiska åsikter eller visat på ett ovanligt starkt vapenintresse.
Samtidigt uppger en lika stor del av lärarna att huvudmannen inte sätter in åtgärder i dessa fall.
När Läraren granskade kommunernas beredskap i våras, visade genomgången att sex av tio saknar beredskap.
– När jag går utanför min skola, då tittar jag på folk, säger läraren Maria, som inte vill ha med sitt riktiga namn i intervjun.
Läraren.se har ställt frågan till flera lärare runt om i landet, där flera säger att tanken på en attack på jobbet har slagit dem.
Lärarnas ord om oron för dödsattacker
Anna Amirijoo, speciallärare på gymnasiesärskolan Berzeliusskolan, Linköping:
– Tanken har slagit mig att det kan inträffa när jag jobbar på en stor skola, men det är inte så att jag är orolig när jag ska gå till jobbet. Men jag kan bli orolig för elever som sitter i elrullstol om man ska utrymma, om eleven får panik och kanske inte kan hantera rullstolen själv. Hur får jag med eleven därifrån? Sen är det inte säkert att jag skulle kunna få eleverna att inrymma och gömma sig under ett bord och vara tysta. Eller elever som det kanske bara låser sig för, som inte ser faran. Ett barn kan man lyfta upp och springa med men en elev som är 1,80 går inte att bara att ta under armen.
Olle Linton, lärare i historia och religion, Östra real, Stockholm:
– Jag är inte orolig, även om skolan jag arbetar på är stor och känd och vi har en stor grupp judiska elever som skulle kunna ådra sig extremistiskt våld.
Man kan aldrig vara säker, men det går inte att gå omkring och oroa sig, skolan fungerar inte om vi går omkring med det bagaget.
Det är klart att jag har haft elever där jag har tänkt att ”om det är någon som kommer med ett vapen så är det den”, men jag har aldrig varit så orolig att jag gått vidare med det. Vi har haft en genomgång om pågående dödligt våld, men Stockholms stad jobbar dåligt med det förebyggande, att se till att det finns goda kunskaper om extremistiska åsikter.
Erik Forssell, lärare i arkitektur på teknikprogrammet, Dragonskolan, Umeå:
– Jag är inte alls orolig, däremot tänker jag på det. En flyktig tanke om att jag skulle sätta mig i en hjältesituation och kasta stolar. Vi är en av Sveriges största skolor, vi har mellan 2000 och 2400 elever. Och vi byggde om skolan 2009 under mottot ”öppet och ljust”. Det blev jättebra. Men om jag pratar med en utbyteselev från Texas, så är det orimligt. Det är flera som tycker att det är orimligt att vi utrustar 50 elever med mattknivar för att karva pumpor på Halloween. Dörrarna i flera klassrum går utåt och går inte att barrikadera.
– Samtidigt kommer ingen in utan passerkort, vi har en jättestor parkering under skolan och det går inte att komma upp i skolan från garaget. Vi hade en utbildningsdag när vi pratade om attacker utifrån både skolskjutningar och attentat. Säpo har varit här och pratat om rekrytering till IS men vi har inte sett något sådant.”
Dennis Wihlstrand, yrkeslärare el- och energiprogrammet, gymnasieskolan Knut Hahn, Ronneby:
– Jag är inte orolig för att vi ska bli utsatta för en attack, även om skolan speglar samhället vilket gör att det ändå inte går att utesluta. Åtgärder som skolan vidtagit känns relevanta och tillräckliga för att skapa trygghet för elever och personal. 2015 påbörjades trygghetsskapande åtgärder för elever och personal, inledningsvis blev drogtester obligatoriska på yrkesprogrammen och klasser som testades slumpades fram.
– Därefter har skolan sedan 2017 haft låsta ytterdörrar med id-brickor för elever och lärare, samt kameror i korridorer och passager. Det som kanske skiljer vår skola från andra skolor är att vi parallellt med fysiska åtgärder i skolan arbetar med mjuka värden, exempelvis möts eleverna varje morgon av personal som säger godmorgon och följer upp så att id-brickorna bärs synligt. Elevhälsoteam, tillsammans med elevrepresentanter och personal, är delaktiga i beslut på skolan som rör trivseln.
Maria Wiman, svensk- och engelsklärare, Skapaskolan, Huddinge:
– Personligen är jag inte rädd. Däremot är jag förtvivlad över hur eftersatt elevhälsan är på våra svenska skolor är och att vi fortfarande inte riktigt har möjlighet att ta unga som mår dåligt på allvar. När det värsta händer blir människor runt gärningspersonen sällan förvånade. Lärare och klasskompisar har ofta reagerat och larmat men inget har hänt. Det oroar mig på riktigt. Min huvudman har vidtagit åtgärder för en eventuell skolattack. Det finns en plan för hur vi ska larma och vi ska inom kort öva inrymning.
Ann-Louise Stolt, legitimerad bageri- och konditorilärare, Virginska gymnasiet, Örebro:
– Känslan kommer smygande när man hör om andra skolor som drabbas så klart. Men jag är inte orolig för skolattack av personer utifrån eftersom skolan är låst. Vi på skolan är duktiga på att identifiera högriskelever och ser till att åtgärder görs kring dem.
Skolan har en bra samverkansgrupp där vi gör risk och konsekvensanalyser med åtgärder. All personal har CoSafe-appen (en larmapp) i sina datorer och på mobilerna. Vi har fått utbildning där vi tränade inrymning och hur vi ska agera vid våldssituationer. Vi har en handlingsplan för hot och våld, bra ordningsregler och åtgärdstrappa. Rektor, arbetslaget och elevhälsoteamet arbetar med elever som har behov av olika stöd och är väldigt aktiva också när stöttning för lärare behöver sättas in i röriga klasser.
I våra enkäter och utvärderingar kan vi se att eleverna är trygga hos och de trivs på vårt program. Lärarna jobbar mycket med trivsel, trygghet och är måna om att alla elever ska ha det bra på vår skola, det är förebyggande tänker jag.
Maria, lärare på en gymnasieskola i Mellansverige:
(Maria heter egentligen något annat men vill inte gå ut med sitt riktiga namn eller arbetsplats, eftersom hon är rädd för repressalier)
– När jag går utanför min skola, då tittar jag på folk. De gjorde jag inte för tio-femton år sedan. Nu tittar jag om de har stora ryggsäckar, en extra väska med sig…. Man har blivit lite paranoid. Vår ledning är fegisar, de vågar inte se att det faktiskt kan hända. Jag har varnat för en skolattack redan innan det hände i Trollhättan (2015, reds anm).
– Skolan där jag arbetar har så många ingångar som vi inte kan ha uppsikt över, eftersom eleverna ställer upp dem och släpper in kompisar hela tiden. Vi har ingen koll på vilka som befinner sig i skolan. Vi har många klassrum i marknivå, står någon utanför med ett vapen så kan den se rätt in. Jag vet också hur den psykiska ohälsan ser ut. Läraryrket handlar om relationer och har man haft en dålig relation till skolan och känner sig felbehandlad så hatar man kanske alla lärare. Vi är en måltavla. De som är kvar inom elevhälsan gör ett väldigt bra jobb men de är alldeles för få.
I fallet med Malmö latin har åklagaren har yrkat på att artonåringen ska få livstid. Den rättspsykiatriska undersökningen visar att han inte var allvarligt psykiskt sjuk i samband med händelsen. Enligt TT riskerar han nu 18 års fängelse för dådet.
MER LÄSNING:
Experten: Våldet syns i tvåårsåldern
Skolattack avvärjd – tonåring skulle döda
De tittade på mord och planerade skolattacker
Annan lärare mål för Eslövs-attacken