William är behörig lärare – men får inte jobb

Samtidigt som behörigheten är låg på många skolor, och det dessutom råder lärarbrist i stora delar av Sverige, rapporteras det återkommande om hur lärare kan ha svårt att få fasta tjänster.

Det gäller inte minst nyexaminerade. William Väisänen, 32, är ett bra exempel. I januari blev han klar gymnasielärare i engelska och geografi. Några veckor senare fick han sin legitimation.

– Jag började söka jobb redan i höstas. Mejlade och kollade runt bland skolor i Stockholmsområdet, Enköping och Västerås om det fanns någon tjänst som väntades bli ledig i samband med att jag skulle ta min examen.

– Jag hade hört att det kunde vara svårt att få jobb och ville därför vara ute i god tid. Men att det skulle vara så här svårt trodde jag inte.

Har kontaktat över 100 skolor

William Väisänen, som är från Västerås men bor i Stockholm sedan drygt tio år tillbaka, berättar att han sedan i höstas har kontaktat över 100 skolor – grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildning.

– Jag sökte inom allt som jag är behörig i. Ofta svarade skolorna inte ens. En del annonser visade sig dessutom vara så kallade skugg-annonser, det vill säga att tjänsterna redan var tillsatta. En annons gällde en tjänst på fem procent.

En tidigare VFU-handledare – som William Väisänen hade kontakt med för en referens – tipsade om ett ledigt föräldravikariat på handledarens skola.

– Jag fick det. Fram till mitten av maj har jag en 45-procentig tjänst som lärare i engelska. Av ekonomiska skäl – och för att använda min lediga tid till något vettigt – läser jag samtidigt två universitetskurser på distans.

Läsåret 2024/2025 var 63,5 procent av de kommunalt anställda grundskollärarna i Västerås legitimerade och behöriga, enligt Skolverkets statistik.

Motsvarande andel bland de privat anställda lärarna i kommunen var 63,7 procent och bland gymnasielärarna 88,1 respektive 79,4 procent.

– En orsak till den låga behörigheten är löneläget, som gör att en hel del lärare som bor i Västerås pendlar till arbete i andra kommuner. Det har historiskt sett satsats ganska lite på skolorna här. Lönerna håller dock på att förbättras, berättar Erik Liljenskog som är ordförande för Sveriges Lärare i Västerås.

– En annan orsak är att man inte alltid söker efter behöriga lärare. Har skolorna fått in en obehörig som man tycker fungerar bra, väntar man ett år innan man söker igen.

Varför då?

– Ibland tror man sig inte kunna rekrytera en behörig eller att de man kan få kräver för mycket i lön. Det är billigare med obehöriga.

I fjol gjorde Västerås kommun ett överskott på 633 miljoner kronor.

– Kommunen är välmående, har god ekonomi och i stort sett inga lån. Man har absolut möjlighet att bli bättre. Det gäller lärarbehörigheten i skolan, men även i förskolan. Och inte minst barngruppernas storlek.

Erik Liljenskog säger att det är provocerande att inte alla tjänster som innehas av obehöriga utannonseras.

– Det går bara att tolka som att det är ekonomin som är det viktiga. Regelverket behöver skärpas.

– Jag är dessutom helt övertygad att det går att öka behörigheten rejält genom att höja lönerna, förbättra arbetsvillkoren och kontinuerligt utannonsera tjänster som det saknas behörig personal på.

”Har inte kommit i mål”

Jonas Cronert (S), kommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Västerås, säger att den låga behörigheten i kommunen har flera förklaringar, bland annat lärarbrist, löneläget, arbetsvillkor och många konkurrerande huvudmän.

– Från kommunens håll har vi under de senaste två åren gjort satsningar på att höja lärarlönerna i grundskolan, utöver den ordinarie lönerevisionen, men ännu inte kommit i mål. Vi behöver fortsätta med riktade lärarlönesatsningar.

Icke legitimerade tjänar i allmänhet sämre än legitimerade och behöriga lärare, vilket gör att en skolhuvudman kan spara pengar på att anställa olegitimerad personal.

– Vi tycker ju att behörighetsfrågan är viktig och ett rejält problem. Att ha obehöriga lärare innebär en lägre nivå av formell kompetens vilket påverkar undervisningens kvalitet.

”Kostsamt för samhället med obehöriga”

– Det är ingen hållbar strategi att hålla nere behörighetsgraden för att spara pengar. Jag tror dessutom att det i det långa loppet blir kostsamt för samhället om vi inte har behöriga lärare.

William Väisänen berättar att han funderar på att lämna Sverige.

– Jag och min sambo – som är gymnasielärare i spanska och engelska – pratar om att flytta till Nya Zeeland under ett par år. Där söker de efter behöriga lärare.