Skolor sparar miljardbelopp på att anställa obehöriga

Vi Lärare har utifrån Skolverkets officiella statistik och beräkningar av Sveriges Lärare gällande löneskillnaden mellan legitimerade grundskollärare och olegitimerad personal skattat hur mycket skolhuvudmännen årligen ”sparar” på att anställa olegitimerade i grundskolan.

Resultatet: Drygt en miljard kronor.

Skattningen utgår från parts­gemensam statistik mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sveriges Lärare samt Almegaavtalet.

Lärarlönelyft till obehöriga

För några år sedan kom dåvarande Lärarnas Riksförbund fram till att skolhuvudmännen ”sparade” drygt tre miljarder kronor per år på att anställa obehöriga. Den undersökningen omfattade dock förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

Av cirka 200 intervjuade föreningsombud uppgav cirka var tredje att deras skolhuvudman valde att förnya tidsbegränsade anställningar av obehöriga av ekonomiska skäl.

Enligt kritiker saknar skolans finansieringssystem tydliga incitament för huvudmännen – privata såväl som offentliga – att öka andelen legitimerade och behöriga lärare. Det är till och med tvärtom.

• Skolpengen är densamma oavsett hur stor del av personalen som är legitimerad och behörig samtidigt som legitimerad personal i allmänhet tjänar mer än olegitimerad.
• Även olegitimerade lärare kan få del av lärarlönelyftet. Detsamma gäller de så kallade karriärtjänsterna.

Till det ska läggas att fler elever per lärare leder till högre inkomster för skolan, trots att stora klasser kan ha negativ påverkan på såväl arbetsmiljön som undervisningens kvalitet.

Annonserar inte efter behöriga

Christian Liljeros är förhandlingsombud och vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia. Han berättar att koncernens grund- och gymnasieskolor har (i slutet på mars i år) cirka 400 olegitimerade anställda på korttidskontrakt men med varaktig månadslön, enligt den statistik han har tillgång till.

– Samtidigt ligger det bara ute 60 platsannonser om lediga tjänster, vilket ger någon typ av ögonblicksbild av situationen.

– Det är tydligt att dagens lagstiftning inte är tillräcklig när det gäller att få arbetsgivarna att utlysa tjänster som innehas av obehöriga. Det är alldeles för lätt att hitta kryphål. Det behövs en bättre statlig kontroll och mer tvingande regler.

Christian Liljeros menar att dagens styrningsmodell har kommit till vägs ände.

– Det behövs en mer regelstyrd skola. Det gäller legitimation, men också tiden för planering och efterarbete av undervisningen och elev- och barngruppernas storlek.

– Därutöver behöver hela skolpengssystemet reformeras så att det ligger mer i paritet med respektive skolas verkliga kostnader i stället för en schablon per elev.

Det är förenat med en lägre lönekostnad att använda sig av olegitimerade.

– Det finns i dag inga ekonomiska incitament för att anställa legitimerade lärare samtidigt som det är förenat med en lägre lönekostnad att använda sig av olegitimerade.

Bör obehörig personal leda till avdrag på skolpengen?

– Ja, eller så kan man räkna upp skolpengen i takt med att respektive skola uppfyller olika kriterier. Det viktiga är att skolpengssystemet möter och motiverar skolans kvalitetsfaktorer.

”Bör kosta att använda obehöriga”

Skolforskaren Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar att det inte går att ha ett regelverk som kräver att lärarbehörigheten alltid ska vara hundra procent.

– Det skulle inte fungera rent praktiskt. Däremot bör det kosta att använda sig av obehöriga så att skolorna bara gör det i undantagsfall.

Hur då?

– Det finns olika modeller. En kan vara att man får betala 15 000 kronor extra för varje månad man har en obehörig anställd. Pengarna kan gå till en statlig fortbildningsfond för att göra obehöriga lärare behöriga.

Jonas Vlachos betonar betydelsen av att i förväg noga tänka igenom hur förändringar i skolans regelverk – till exempel undantag från legitimationskravet – kan utnyttjas av olika aktörer.

– Det gäller speciellt när det finns vinstincitament.