Jessica Asserhorn.
Till startsidan
Ny på jobbet Vad ska jag tänka på inför löneförhandlingen? Och vad är planeringstid? Jessica Asserhorn på Lärarförbundet Kontakt ger svar på några av de vanligaste frågorna från nya lärare.
Du kan inte kräva en viss lön. Lön är något som du och arbetsgivaren förhandlar om. Du kan använda befintlig lönestatistik som argument när du förhandlar lön med arbetsgivaren. Självklart ska du argumentera för den lön du önskar utifrån din utbildning, kompetens och erfarenhet.
Om du ska söka nytt jobb, och undrar vilken lön du kan begära, så kan du använda Lärarförbundets webbverktyg Min Lön. Lön kan nämligen variera beroende på kollektivavtal, befattning, år, ålder och var geografiskt i landet du söker jobb. Lönestatistiken ger en bild av hur lönestrukturen ser ut för den aktuella arbetsgivaren. I tider av lärarbrist är dock marknadslöner ofta högre än statistiken visar. Det är viktigt att tänka på att lön är en individuell förhandlingsfråga. Bestäm en lägsta-nivå för dig innan löneförhandlingen och börja högre så att det finns förhandlingsutrymme.
Många medlemmar, som närmar sig examen eller som är nyexaminerade, vänder sig till Lärarförbundet Kontakt för att få enskild lönecoachning inför sin första löneförhandling som ny lärare.
Som nyexaminerad har du ett mycket bra tillfälle att påverka lönen. Den första lönen lägger grunden för din fortsatta löneutveckling hos den nya arbetsgivaren. Så det viktigaste är att du, som ny lärare, är påläst och förberedd inför löneförhandlingen.
LÄSTIPS NYA LÖNELISTOR: Lärarlöner 2021 – se om du har rätt lön
För att kunna få en ”fast” tillsvidareanställning, som lärare, så krävs det i de flesta fall att du ska ha erhållit din lärarlegitimation. Det står i skollagen.
Skolverkets handläggningstider avgör ofta hur länge nyexaminerade lärare får vänta på sin legitimation. Nya lärare kan då erbjudas en lägre lön, av arbetsgivaren, då de saknar legitimation. Du ska inte gå med på en lägre lön bara för att du väntar på din legitimation.
Jessica Asserhorn.
Många arbetsgivare erbjuder visstidsanställning i väntan på legitimation. Då är det viktigt att den nya läraren försöker förhandla direkt när/om tjänsten ska övergå till en tillsvidareanställning och om ett nytt anställningsavtal ska skrivas. Försök att förhandla om att få in texten “tjänsten övergår till en tillsvidareanställning den dagen X uppvisar lärarlegitimation” i anställningsavtalet. Om ni kommer överens om en lägre lön från början så tänk på att helst direkt göra upp om lönen ska höjas med X antal kronor när legitimationen kan uppvisas och nytt tillsvidareavtal ska skrivas. Allra helst bör ni komma överens om att lönen ska höjas retroaktivt från första anställningsdag, du som nyexaminerad ska inte behöva drabbas för att Skolverket har långa handläggningstider. Se till att reglera allt ni avtalar om skriftligen.
Läs alltid igenom anställningsavtalet noga innan du skriver på. Se till att uppgifterna i anställningsavtalet stämmer med det ni har kommit överens om. Arbetsgivaren är skyldig att skriftligt informera dig om alla anställningsvillkor senast en månad efter att du börjat arbeta men se till att ni skriver anställningskontrakt innan du börjar jobba. Detta ska finnas med i ett anställningsavtal:
Grunduppgifter.
Typ av tjänst.
Anställningsform.
Befattning eller titel.
Lönen.
Arbetstiden.
Kollektivavtalet.
Annat ni kommit överens om.
Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal så är det extra viktigt att du själv ser över så det egna anställningsavtalet reglerar de villkor som normalt regleras via kollektivavtalet. Det kan vara, förutom ovanstående punkter, exempelvis försäkringar, pensionsförmåner och friskvård.
Kontakta Lärarförbundet om du känner dig osäker. Gärna INNAN du skriver under anställningskontraktet.
Testa Lärarförbundets verktyg ny lärare-coachen!
Du som är nyexaminerad lärare har rätt till en bra introduktion i yrket.
I Skollagen finns en bestämmelse om att alla nyexaminerade lärare ska genomföra en introduktionsperiod under ett år.
Mentorn ska vara en erfaren kollega, som gärna genomgått en mentorsutbildning, och som samarbetar med dig som är ny som lärare. Mentorn vägleder och delar med sig av sin erfarenhet och yrkeskompetens. Du får stöd i att planera och genomföra undervisning, utvecklingssamtal, bedömning och dokumentation. Det är även viktigt att utveckla förmågan att leda, bemöta elever och samverka med andra, till exempel föräldrar, i rollen som lärare.
Så här ska det gå till:
Om du är anställd av en kommun eller landsting, av Svenska kyrkan eller av en arbetsgivare som är medlem i arbetsgivarorganisationen Sobona, är sommarlovet ferie och då ska ferielön betalas ut. Om du är statligt anställd eller av en arbetsgivare inom privat sektor, räknas både jullov och sommarlov som ferie.
Planeringstid innebär tid som är avsatt för planering av undervisningen. Förutom det behövs även tid för utveckling och reflektion. Det finns inget reglerat centralt gällande planeringstid. Lärarförbundet arbetar för din rätt till planering. Lärarförbundet har tecknat lokala avtal, kring tid för planering, med många kommuner och arbetsgivare. Ta reda på vad som gäller just på din arbetsplats. Det är huvudmannen som har ansvar för att du ska ha rätt förutsättningar utifrån läroplanens mål. Det behövs avsatt tid för både enskild planering och planering med sina kollegor. Förutsättningarna ser ofta olika ut. För att få en god arbetsmiljö är det viktigt att alla arbetsuppgifter, även planeringen, ryms inom arbetstiden.
Du behöver påtala till din chef om tiden inte räcker till. Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och ska förhindra ohälsa, för hög arbetsbelastning och stress. Ta stöd av Lärarförbundets ombud om du inte får gehör från chefen.
Det finns inget golv eller tak gällande undervisningstid och det kan variera. Det viktiga är att du har en bra balans i ditt arbete och ges rätt förutsättningar. Arbetsgivaren har ansvar för din arbetsmiljö och det är viktigt att du har tillräcklig mycket tid avsatt till både för - och efterarbete. All undervisningstid, planeringstid, möten, ställtid, pauser/raster, och annat som ingår i den schemalagda tiden, ska inrymmas inom ordinarie arbetstid. Håll koll på så du inte jobbar för mycket.
Om arbetsbelastningen blir för hög signalera till din chef. Ta gärna stöd av Lärarförbundets ombud.
Ett kollektivavtal tecknas mellan arbetsgivare och fack. Kollektivavtalet styr det mesta i din anställning. Till exempel lön, arbetsmiljö och frågor som rör arbetsbelastning, kompetens och karriärutveckling. Lagstiftningen ger en miniminivå för din trygghet och kollektivavtalen bygger på med bättre villkor. Lagarna stiftas av riksdagen, medan kollektivavtalen för dig som är lärare förhandlas av fram av Lärarförbundet. Många saker som ses som självklara på arbetsplatsen är faktiskt inga rättigheter utan kollektivavtal.
Lärarförbundets kollektivavtal styr bland annat att du får extra pengar om du är sjuk eller föräldraledig, att du får tjänstepension, att du är försäkrad på ditt arbete, att du har rätt till kompetensutveckling, din arbetstid och processen kring lönerevision och årlig lönehöjning mm.
Om du är osäker så kan du fråga din arbetsgivare om det finns kollektivavtal, och vilket, på din arbetsplats. Du kan också kontakta Lärarförbundet. Är du medlem så kan du logga in på ”Mina sidor” på Lärarförbundets hemsida. Om du har uppdaterat din arbetsplats så kan du se aktuellt avtal som gäller för dig.
Provanställning finns i många kollektivavtal. Syftet med provanställning är att pröva en person i en befattning innan personen anställs med fast anställning. Det behöver alltså finnas ett prövobehov. Det finns ofta ett sådant behov om du inte jobbat tidigare hos samma arbetsgivare och inte har så lång erfarenhet inom befattningen.
En provanställning är ofta 6 månader lång men kan också vara kortare. Provanställning är en osäker anställningsform eftersom din arbetsgivare när som helst kan avbryta anställningen utan att ange några skäl. Du kan också avbryta provanställningen. Anställningen övergår automatiskt efter prövoperiodens slut i en tillsvidareanställning, med oförändrade villkor, om inte någon part har meddelat att man önskar att den ska avslutas i förtid.
Om du vill försöka undvika den osäkra anställningsformen kan du se till att arbetsgivaren får en säkrare bild av dig genom att uppge fler referenser och lyfta upp tidigare erfarenheter av liknade arbetsuppgifter, i samband med nyanställning. Arbetsgivaren avgör dock i slutändan om prövobehov kvarstår.
För dig som är ferieanställd lärare så är din årsarbetstid uppdelat i dels reglerad och dels schemalagd tid. Den tiden styr arbetsgivaren över. Sedan har du också förtroendearbetstiden som du styr över själv. Förtroendearbetstid är all den arbetstid för en ferieanställd som inte är reglerad.
Både reglerad tid och förtroendearbetstid kan variera i antal timmar beroende på vilket avtalsområde som gäller för dig i just din anställning.
I förtroendearbetstiden ingår enskilt för -och efterarbete, viss egen fortbildning, spontana elev -och föräldrakontakter. Du måste själv ha koll på din förtroendetid och använda den på ett bra sätt. Speciellt viktigt är det att ha koll så du inte arbetar för mycket.
Arbetstidsschemat ska följa ditt arbetstidsavtal. Det måste finnas ett tydligt schema där det framgår när dagen börjar och slutar. All reglerad tid ska finnas med på schemat. I schemat ska det tydligt framgå när du har undervisning, olika möten, ställtid, pauser, rast, planering, uppföljning, dokumentation, kompetensutveckling osv. Det bör även finnas utrymme för saker som inträffar plötsligt såsom att täcka upp för kollegor. Summera antalet timmar och kolla att all planerad arbetstid ryms inom ordinarie arbetstid.
Ta gärna stöd av Lärarförbundets schemakoll och checklistor som vi satt ihop utifrån olika yrkeskategorier. Finns på vår hemsida. Kan också rekommendera att använda verktyget arbetstidskollen som är ett webbverktyg där du kan se så ditt schema stämmer överens med den arbetstid som gäller för just din anställning. Fungerar för både dig med semestertjänst och ferietjänst. Du kan använda verktyget som underlag i dialogen med din chef.
Om tiden inte räcker till eller du känner dig stressad så bör du signalera detta till din chef. Ni behöver då tillsammans se över din arbetssituation och din arbetsbelastning.
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Valet 2026 Valet närmar sig – här är förändringarna riksdagspartierna vill se i skola och förskola.
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Våld i skolan Huvudskyddsombudet: ”Det som pågår är ohållbart”
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Svenska som andraspråk Mona Holmqvist ska föreslå ny uppdelning av svenskämnet
Arbetsbelastning ”Lassar över ytterligare en grej på lärarna”
Skolverket Maria Kjällström går från rollen som skolchef till Skolverkets generaldirektör.
Krönika Reformstormen kommer – och där på klassrumsgolvet står vi lärare med trasiga paraplyn från Temu.
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”