
Illustration: Pep Boatella
Forskning Forskare som stöttar lärare i valet av läromedel? Det är verklighet i Skåne där forskare från Lunds universitet, med Agneta Gulz i spetsen, samverkar med ett 30-tal skolor.
Många är de lärare som vittnat om en stark press på att de ska vara digitala i undervisningen, redan innan pandemin. Forskarna lyfter kvalitetsmarkörer i mötet med lärare och för samtal om det eventuella mervärdet av digitala läromedel över huvud taget.
– Pressen på lärarna gör att det blir av stor vikt att de kan bedöma vad som är kvalitet och inte i den digitala läromedelsdjungeln, säger Agneta Gulz, som tycker att det egentligen är något som borde ingå i lärarutbildningen.
Hon är professor vid Lunds universitet och koordinerar projektet ”Tillsammans över tröskeln till framtidens klassrum”, som startade 2017 och nyligen blivit förlängt i tre år. Men samverkan med skolor startade man här redan 2008.
Att avgöra om ett digitalt läromedel är bra kan av flera skäl vara svårt. Agneta Gulz lyfter tre så kallade kvalitetsmarkörer. Det finns vissa egenskaper som du ska titta efter:
– Den första markören är om ett läromedel kan motstå trial and error-beteenden, alltså beteenden när elever bara provar, utan tanke, och ser vad som händer. Om de kommer vidare bara genom trial and error och det betalar sig, kommer eleverna också göra så. Då är det läromedlet definitivt inget att ha.
Risken är att man testar något, scannar av på ytan men aldrig hinner gå så långt som eleverna kommer att göra.
– Den andra markören handlar om feedback utöver att bara signalera rätt eller fel. Någon form av informativ feedback behövs. Kanske med tips och vägledning, men som sagt inte bara rätt svar.
Hon menar att den tredje kvalitetsmarkören handlar om formbarheten när elever går djupare:
– Det handlar om i vilken mån läromedlet är adaptivt. Om alla eleverna börjar på samma ställe behöver de sedan varken samma stöd eller utmaning så det ska finnas olika svårighetsnivåer och olika nivåer av stöd.
Valet av digitala läromedel kräver att du som lärare måste prova själv, på riktigt. Agneta Gulz talar om att ”leka elev” men menar också att det faller på sin orimlighet att lärare själva ska kunna bedöma digitala läromedel då det dels finns väldigt många, dels att många är väldigt omfattande och skulle ta alldeles för mycket tid i anspråk för en lärare att gå igenom.
Yrke: Kognitionsvetare.
Jobb: Professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och Linköpings universitet. Forskningsledare för the Educational Technology Group.Koordinerar ”Tillsammans över tröskeln till framtidens klassrum”, där lärare får ta del av forskarnas erfarenheter om läromedel.
Bakgrund: Studier tidigt i Frankrike, senare forskning i såväl Österrike, Schweiz och Storbritannien samt postdokstudier i USA och Japan.
– Risken är att man testar något, scannar av på ytan men aldrig hinner gå så långt som eleverna kommer att göra.
– Läraren måste prova, gå på djupet och många av dessa läromedel är omfattande. En ytlig demonstration kanske säljer in något. Det är lätt att tänka att om eleverna arbetar på kanske jag kan passa på att rätta prov eller så. Men läraren behövs verkligen ändå, de här läromedlen är inte självgående.
Agneta Gulz och hennes kollegor har arbetat brett på ett 30-tal skolor för att försöka ge lärarna verktyg för bedömningen av läromedel.
Hur arbetar ni på skolorna?
– Det handlar främst om att samtala med lärare och andra skolaktörer om några grundpelare, som en del inte är medvetna om och andra visserligen är medvetna om men är i behov av stöd från något håll för att våga lyfta det själva.
Samtalen sker både i mindre sammanhang och i fortbildningssammanhang för många lärare.
Hur ser fördelningen ut mellan inköp av analoga och digitala läromedel?
Huvudsakligen analoga | 56% |
Lika mycket analoga och digitala | 24% |
Huvudsakligen digitala | 17% |
Enbart analoga | 2% |
Enbart digitala | 1% |
De är tydligt att de analoga läromedlen fortfarande dominerar!
Nästa steg i mötet med lärare ute på skolorna är att diskutera olika egenskaper hos digitala läromedel och om de olika kvalitetsmarkörerna.
De brukar också diskutera det eventuella mervärdet med digitala läromedel, risken för försämrad lärmiljö samt administrativa plattformar som inte har något värde för lärandet.
– När det gäller mervärdet för undervisning och lärande med digitala läromedel har man hittills nära nog endast kunnat påvisa det för djupa men smala digitala lärresurser, säger Agneta Gulz.
Hon delar upp dessa i två grupper. Det är läromedel som fungerar som ett komplement till annan klassrumsundervisning och som handlar om ett visst område eller tema samt digitala läromedel som läraren själv verkligen ”kan” och har arbetat igenom en hel del på egen hand.
– Ett exempel är vv, för högre matte. Det är bra men det kräver att du som lärare först satt dig in i hur det fungerar. Jag vet flera som är väldigt nöjda med det men de har också investerat tid i att lära sig det själv först.
I resonemanget framgår att så kallade ”heltäckande” digitala läromedel som ska vara för ett helt läsår eller en hel termin inte håller:
– För dessa finns ingen evidens att de lyfter undervisning och lärande. Ibland sänker de, ibland blir det ingen skillnad.
Hur kan de sänka undervisningen?
– När en elev använder ett digitalt läromedel har hon/han i allmänhet inte bara tillgång till detta på sin skärm –utan samtidigt hela internet. Om man inte arbetar med lösningar som kan stänga ner internet eller bara ange de länkar som går att komma in på, leder detta till en i sig försämrad lärmiljö med försvagade förutsättningar för undervisning och lärande.
Illustration: Pep Boatella
Många lärare har berättat för henne om hur de inte längre går runt i klassen för att se hur det går för eleverna och stötta och uppmuntra.
– I stället går de runt för att agera vakter som säger till elev efter elev efter elev att de inte ska vara inne och göra annat på nätet.
Hon kommer sedan in på det vida begreppet administrativa plattformar.
– Hur mycket de än kallas lärplattformar har de inget värde för lärande och undervisning snarare tvärtom.
Forskarna talar också mycket om hur bedömningssystemen i matriserna, som många lärare är ålagda att använda, är undermåliga.
– Här är det särskilt vanligt att lärare är tacksamma när vi möter dem att de får sina egna upplevelser och tankar bekräftade och underbyggda.
Hur har projektet ute på skolorna drabbats av pandemin?
– Samverkansinitiativet är förstås rejält drabbat. Det bygger så totalt på möten och direkta gemensamma aktiviteter, i och i närheten av klassrum samt också, i den nya vinkel som vi satsar särskilt på sedan i våras, gemensamma aktiviteter med forskare, skolklasser, lärare, museipedagoger vid science-centra och museer. Det har blivit en del digitala fortbildningsinsatser, men det mesta har fått läggas på is, säger Agneta Gulz.
Kognitionsvetenskap är ett mycket brett område men ett av dess huvudfokus är lärande och undervisning.
LÄS MER
Var tredje lärare stoppas från att köpa läromedel
Gästkrönika: "Det händer något kring synen på läromedel"
Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel
Fridolin vill värna lärarens val av läromedel
Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.
Debatt ”Liberalerna och Socialdemokraterna måste hantera de osannolika meningsfränderna Sverigedemokraterna och Centerpartiet.”