
Illustration: Pep Boatella
Forskning Forskare som stöttar lärare i valet av läromedel? Det är verklighet i Skåne där forskare från Lunds universitet, med Agneta Gulz i spetsen, samverkar med ett 30-tal skolor.
Många är de lärare som vittnat om en stark press på att de ska vara digitala i undervisningen, redan innan pandemin. Forskarna lyfter kvalitetsmarkörer i mötet med lärare och för samtal om det eventuella mervärdet av digitala läromedel över huvud taget.
– Pressen på lärarna gör att det blir av stor vikt att de kan bedöma vad som är kvalitet och inte i den digitala läromedelsdjungeln, säger Agneta Gulz, som tycker att det egentligen är något som borde ingå i lärarutbildningen.
Hon är professor vid Lunds universitet och koordinerar projektet ”Tillsammans över tröskeln till framtidens klassrum”, som startade 2017 och nyligen blivit förlängt i tre år. Men samverkan med skolor startade man här redan 2008.
Att avgöra om ett digitalt läromedel är bra kan av flera skäl vara svårt. Agneta Gulz lyfter tre så kallade kvalitetsmarkörer. Det finns vissa egenskaper som du ska titta efter:
– Den första markören är om ett läromedel kan motstå trial and error-beteenden, alltså beteenden när elever bara provar, utan tanke, och ser vad som händer. Om de kommer vidare bara genom trial and error och det betalar sig, kommer eleverna också göra så. Då är det läromedlet definitivt inget att ha.
Risken är att man testar något, scannar av på ytan men aldrig hinner gå så långt som eleverna kommer att göra.
– Den andra markören handlar om feedback utöver att bara signalera rätt eller fel. Någon form av informativ feedback behövs. Kanske med tips och vägledning, men som sagt inte bara rätt svar.
Hon menar att den tredje kvalitetsmarkören handlar om formbarheten när elever går djupare:
– Det handlar om i vilken mån läromedlet är adaptivt. Om alla eleverna börjar på samma ställe behöver de sedan varken samma stöd eller utmaning så det ska finnas olika svårighetsnivåer och olika nivåer av stöd.
Valet av digitala läromedel kräver att du som lärare måste prova själv, på riktigt. Agneta Gulz talar om att ”leka elev” men menar också att det faller på sin orimlighet att lärare själva ska kunna bedöma digitala läromedel då det dels finns väldigt många, dels att många är väldigt omfattande och skulle ta alldeles för mycket tid i anspråk för en lärare att gå igenom.
Yrke: Kognitionsvetare.
Jobb: Professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och Linköpings universitet. Forskningsledare för the Educational Technology Group.Koordinerar ”Tillsammans över tröskeln till framtidens klassrum”, där lärare får ta del av forskarnas erfarenheter om läromedel.
Bakgrund: Studier tidigt i Frankrike, senare forskning i såväl Österrike, Schweiz och Storbritannien samt postdokstudier i USA och Japan.
– Risken är att man testar något, scannar av på ytan men aldrig hinner gå så långt som eleverna kommer att göra.
– Läraren måste prova, gå på djupet och många av dessa läromedel är omfattande. En ytlig demonstration kanske säljer in något. Det är lätt att tänka att om eleverna arbetar på kanske jag kan passa på att rätta prov eller så. Men läraren behövs verkligen ändå, de här läromedlen är inte självgående.
Agneta Gulz och hennes kollegor har arbetat brett på ett 30-tal skolor för att försöka ge lärarna verktyg för bedömningen av läromedel.
Hur arbetar ni på skolorna?
– Det handlar främst om att samtala med lärare och andra skolaktörer om några grundpelare, som en del inte är medvetna om och andra visserligen är medvetna om men är i behov av stöd från något håll för att våga lyfta det själva.
Samtalen sker både i mindre sammanhang och i fortbildningssammanhang för många lärare.
Hur ser fördelningen ut mellan inköp av analoga och digitala läromedel?
Huvudsakligen analoga | 56% |
Lika mycket analoga och digitala | 24% |
Huvudsakligen digitala | 17% |
Enbart analoga | 2% |
Enbart digitala | 1% |
De är tydligt att de analoga läromedlen fortfarande dominerar!
Nästa steg i mötet med lärare ute på skolorna är att diskutera olika egenskaper hos digitala läromedel och om de olika kvalitetsmarkörerna.
De brukar också diskutera det eventuella mervärdet med digitala läromedel, risken för försämrad lärmiljö samt administrativa plattformar som inte har något värde för lärandet.
– När det gäller mervärdet för undervisning och lärande med digitala läromedel har man hittills nära nog endast kunnat påvisa det för djupa men smala digitala lärresurser, säger Agneta Gulz.
Hon delar upp dessa i två grupper. Det är läromedel som fungerar som ett komplement till annan klassrumsundervisning och som handlar om ett visst område eller tema samt digitala läromedel som läraren själv verkligen ”kan” och har arbetat igenom en hel del på egen hand.
– Ett exempel är vv, för högre matte. Det är bra men det kräver att du som lärare först satt dig in i hur det fungerar. Jag vet flera som är väldigt nöjda med det men de har också investerat tid i att lära sig det själv först.
I resonemanget framgår att så kallade ”heltäckande” digitala läromedel som ska vara för ett helt läsår eller en hel termin inte håller:
– För dessa finns ingen evidens att de lyfter undervisning och lärande. Ibland sänker de, ibland blir det ingen skillnad.
Hur kan de sänka undervisningen?
– När en elev använder ett digitalt läromedel har hon/han i allmänhet inte bara tillgång till detta på sin skärm –utan samtidigt hela internet. Om man inte arbetar med lösningar som kan stänga ner internet eller bara ange de länkar som går att komma in på, leder detta till en i sig försämrad lärmiljö med försvagade förutsättningar för undervisning och lärande.
Illustration: Pep Boatella
Många lärare har berättat för henne om hur de inte längre går runt i klassen för att se hur det går för eleverna och stötta och uppmuntra.
– I stället går de runt för att agera vakter som säger till elev efter elev efter elev att de inte ska vara inne och göra annat på nätet.
Hon kommer sedan in på det vida begreppet administrativa plattformar.
– Hur mycket de än kallas lärplattformar har de inget värde för lärande och undervisning snarare tvärtom.
Forskarna talar också mycket om hur bedömningssystemen i matriserna, som många lärare är ålagda att använda, är undermåliga.
– Här är det särskilt vanligt att lärare är tacksamma när vi möter dem att de får sina egna upplevelser och tankar bekräftade och underbyggda.
Hur har projektet ute på skolorna drabbats av pandemin?
– Samverkansinitiativet är förstås rejält drabbat. Det bygger så totalt på möten och direkta gemensamma aktiviteter, i och i närheten av klassrum samt också, i den nya vinkel som vi satsar särskilt på sedan i våras, gemensamma aktiviteter med forskare, skolklasser, lärare, museipedagoger vid science-centra och museer. Det har blivit en del digitala fortbildningsinsatser, men det mesta har fått läggas på is, säger Agneta Gulz.
Kognitionsvetenskap är ett mycket brett område men ett av dess huvudfokus är lärande och undervisning.
LÄS MER
Var tredje lärare stoppas från att köpa läromedel
Gästkrönika: "Det händer något kring synen på läromedel"
Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel
Fridolin vill värna lärarens val av läromedel
Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.