![](/contentassets/121886a1243b457cb1c81031299d4b65/carolinegraeske.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Caroline Graeske, Luleå tekniska universitet, skriver en av delrapporterna till utredningen.
Forskning
Regeringens utredare, Gustav Fridolin, fick sju månader extra på sig.
Att utreda läromedelsläget visade sig svårare och mer komplext än väntat. Caroline Graeske skriver en delrapport om forskningsläget och ser en tydlig potential i lärarhandledningarna.
I skrivande stund är mycket av utredningens analysarbete kvar, att hitta orsakerna till bristerna och att skissa på ett antal konkreta förslag.
– Jag kan inte gå händelserna i förväg men vi tittar på olika konkreta förslag, säger utredaren, läraren och tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin.
Hur ser du på läromedlen så här långt?
– Min bild har stärkts under arbetet med utredningen att de etablerade aktörerna och deras uppdaterade läromedel oftast har hög kvalitet. Men det används mycket annat med varierande kvalitet.
Han resonerar vidare kring starka ekonomiska intressen såväl som olika ideologiska intressen. Han nämner en undersökning, som tidningen Arbetet publicerade i höstas, som jämförde Svenskt Näringslivs och fackens olika läromedel om svensk arbetsmarknad, alla gratis.
Jag önskar att valet av läromedel blev ett obligatoriskt ämne i lärarutbildningen.
– Det går inte att säga att någon av dem har fel men de är partsinlagor och ger en obalanserad bild av arbetsmarknaden.
Den digitala utvecklingen skapar också nya utmaningar:
– Utvecklingen drivs på av digitala entusiaster. Men de digitala lösningarna och apparna är av varierad kvalitet.
Han pekar på ytterligare ett problem när lärare uppmuntrar sina elever att till exempel använda en app som samlar in information om användaren och därmed skapar integritetsproblem.
Utredaren ska analysera hur val av läromedel görs, föreslå hur val av läromedel av hög kvalitet underlättas, föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel och lämna nödvändiga författningsförslag.
Gustav Fridolin leder arbetet och har ett kansli med Tove Mejer, undervisningsråd på Skolverket och Anna Medin, jurist folkbildningsrådet, som arbetar heltid med utredningen.
Gustav Fridolin arbetar själv som lärare igen, på Stadsmissionens folkhögskola, och undervisar nu på heldistans. Han har också själv, som lärare, ställts inför val av läromedel men vet att det inte alltid ens är ett val:
– Oftast har det nog varit så att ett läromedel redan funnits på skolan och då är det bara att använda det. Sedan är det alltid upp till varje lärare att välja delar eller komplettera ett läromedel.
Hur tänkte du när du fick frågan om att bli utredare?
– Jag blev väldigt glad, det var också ett erkännande av att vi inte kommit längre när det gäller att säkra skolbibliotek på alla skolor.
Den delen av utredningen har varit förhållandevis enkel då det redan fanns mycket sammanställt material. Delen om läromedel var en betydligt större utmaning:
– Det här området är både betydligt mindre beforskat och staten har ett mindre grepp. Till detta ska läggas att det i någon mån har funnits en läromedelsnegativ diskurs i Sverige. Många har talat om att man ”inte vill vara bunden av läromedel”, säger Fridolin.
Han har också noterat att en del skolor, som uttalat att de inte använder läromedel, har hyllats som mer framtidssyftande.
– Jag delar inte den synen, säger han och pekar på att vi också inom en överskådlig tid i Sverige kommer ha många obehöriga lärare och lärare utan svensk lärarutbildning och då blir läromedlen ännu viktigare.
Hur ser du på det övergripande ansvaret?
– Vi ser över hur ansvaret för läromedlen förändrats både i formell och praktisk mening. Jag är en stark anhängare av lärare med en autonom roll men lärare behöver hjälp. Och när vi ser introduktionen till digitala läromedel har vi noterat att det är allt mer sällan lärare eller arbetslag som tar de större besluten om inköp och avtal för digitala läromedel.
Caroline Graeske, Luleå tekniska universitet, skriver en av delrapporterna till utredningen.
Gustav Fridolin är tydlig:
– Jag ser att ansvaret och inflytandet definitivt har minskat för pedagogerna. Om vi ska stå för den svenska modellen där lärare ska välja läromedel, utifrån befintliga ramar, då måste läraren också få göra det i verkligheten. Vi måste fundera på hur man ska reglera detta.
Gustav Fridolin har skrivit ett läromedel tillsammans med en annan lärare.
– Då blev det väldigt tydligt att det måste vara kopplat till klassrummet.
En delrapport i utredningen är en forskningsöversikt på området. Den skrivs av Caroline Graeske, docent och biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.
– Det är en slags litteraturöversikt samt en genomgång av en del teorier som speglar lärarkontexten, en genomgång av i första hand svensk och nordisk forskning om läromedel och hur de används i klassrummen, säger hon.
– Faktum är att vi har förhållandevis lite forskning kring hur läromedel används.
Bruket av läromedel ser mycket olika ut och många faktorer spelar in.
– Jag har systematiskt gått igenom svenska avhandlingar och vetenskapliga artiklar och ser en tydlig potential i lärarhandledningar.
– De kan fungera som kompetensutveckling för läraren och hjälp till att kontinuerligt reflektera över den egna undervisningen, säger hon och nämner också det faktum att lärarhandledningar underlättar stort för vikarier.
När utredningen lämnas till regeringen beslutar de om att skicka den på remiss, och sedan kan den bli beslut i regering (förordningar) och riksdag (efter proposition).
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.