
Caroline Graeske, Luleå tekniska universitet, skriver en av delrapporterna till utredningen.
Forskning
Regeringens utredare, Gustav Fridolin, fick sju månader extra på sig.
Att utreda läromedelsläget visade sig svårare och mer komplext än väntat. Caroline Graeske skriver en delrapport om forskningsläget och ser en tydlig potential i lärarhandledningarna.
I skrivande stund är mycket av utredningens analysarbete kvar, att hitta orsakerna till bristerna och att skissa på ett antal konkreta förslag.
– Jag kan inte gå händelserna i förväg men vi tittar på olika konkreta förslag, säger utredaren, läraren och tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin.
Hur ser du på läromedlen så här långt?
– Min bild har stärkts under arbetet med utredningen att de etablerade aktörerna och deras uppdaterade läromedel oftast har hög kvalitet. Men det används mycket annat med varierande kvalitet.
Han resonerar vidare kring starka ekonomiska intressen såväl som olika ideologiska intressen. Han nämner en undersökning, som tidningen Arbetet publicerade i höstas, som jämförde Svenskt Näringslivs och fackens olika läromedel om svensk arbetsmarknad, alla gratis.
Jag önskar att valet av läromedel blev ett obligatoriskt ämne i lärarutbildningen.
– Det går inte att säga att någon av dem har fel men de är partsinlagor och ger en obalanserad bild av arbetsmarknaden.
Den digitala utvecklingen skapar också nya utmaningar:
– Utvecklingen drivs på av digitala entusiaster. Men de digitala lösningarna och apparna är av varierad kvalitet.
Han pekar på ytterligare ett problem när lärare uppmuntrar sina elever att till exempel använda en app som samlar in information om användaren och därmed skapar integritetsproblem.
Utredaren ska analysera hur val av läromedel görs, föreslå hur val av läromedel av hög kvalitet underlättas, föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel och lämna nödvändiga författningsförslag.
Gustav Fridolin leder arbetet och har ett kansli med Tove Mejer, undervisningsråd på Skolverket och Anna Medin, jurist folkbildningsrådet, som arbetar heltid med utredningen.
Gustav Fridolin arbetar själv som lärare igen, på Stadsmissionens folkhögskola, och undervisar nu på heldistans. Han har också själv, som lärare, ställts inför val av läromedel men vet att det inte alltid ens är ett val:
– Oftast har det nog varit så att ett läromedel redan funnits på skolan och då är det bara att använda det. Sedan är det alltid upp till varje lärare att välja delar eller komplettera ett läromedel.
Hur tänkte du när du fick frågan om att bli utredare?
– Jag blev väldigt glad, det var också ett erkännande av att vi inte kommit längre när det gäller att säkra skolbibliotek på alla skolor.
Den delen av utredningen har varit förhållandevis enkel då det redan fanns mycket sammanställt material. Delen om läromedel var en betydligt större utmaning:
– Det här området är både betydligt mindre beforskat och staten har ett mindre grepp. Till detta ska läggas att det i någon mån har funnits en läromedelsnegativ diskurs i Sverige. Många har talat om att man ”inte vill vara bunden av läromedel”, säger Fridolin.
Han har också noterat att en del skolor, som uttalat att de inte använder läromedel, har hyllats som mer framtidssyftande.
– Jag delar inte den synen, säger han och pekar på att vi också inom en överskådlig tid i Sverige kommer ha många obehöriga lärare och lärare utan svensk lärarutbildning och då blir läromedlen ännu viktigare.
Hur ser du på det övergripande ansvaret?
– Vi ser över hur ansvaret för läromedlen förändrats både i formell och praktisk mening. Jag är en stark anhängare av lärare med en autonom roll men lärare behöver hjälp. Och när vi ser introduktionen till digitala läromedel har vi noterat att det är allt mer sällan lärare eller arbetslag som tar de större besluten om inköp och avtal för digitala läromedel.
Caroline Graeske, Luleå tekniska universitet, skriver en av delrapporterna till utredningen.
Gustav Fridolin är tydlig:
– Jag ser att ansvaret och inflytandet definitivt har minskat för pedagogerna. Om vi ska stå för den svenska modellen där lärare ska välja läromedel, utifrån befintliga ramar, då måste läraren också få göra det i verkligheten. Vi måste fundera på hur man ska reglera detta.
Gustav Fridolin har skrivit ett läromedel tillsammans med en annan lärare.
– Då blev det väldigt tydligt att det måste vara kopplat till klassrummet.
En delrapport i utredningen är en forskningsöversikt på området. Den skrivs av Caroline Graeske, docent och biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.
– Det är en slags litteraturöversikt samt en genomgång av en del teorier som speglar lärarkontexten, en genomgång av i första hand svensk och nordisk forskning om läromedel och hur de används i klassrummen, säger hon.
– Faktum är att vi har förhållandevis lite forskning kring hur läromedel används.
Bruket av läromedel ser mycket olika ut och många faktorer spelar in.
– Jag har systematiskt gått igenom svenska avhandlingar och vetenskapliga artiklar och ser en tydlig potential i lärarhandledningar.
– De kan fungera som kompetensutveckling för läraren och hjälp till att kontinuerligt reflektera över den egna undervisningen, säger hon och nämner också det faktum att lärarhandledningar underlättar stort för vikarier.
När utredningen lämnas till regeringen beslutar de om att skicka den på remiss, och sedan kan den bli beslut i regering (förordningar) och riksdag (efter proposition).
Vi lärare debatt Agneta Gulz: ”Lärare förtjänar bättre möjligheter att ifrågasätta påbud som saknar stöd i evidens”.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Jag är lärare Petra Johansson, förskollärare i förskoleklass om vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare vill se hårdare krav på rektorerna i arbetet mot våldet som drabbar medlemmarna
Schema Kunskapsskolan införde nytt system: ”Kulturen inte gynnsam för oss lärare”.
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Våld i skolan Missfall, tand- och ansiktsskador – så drabbades lärare av våldet under 2024.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.