
Ekonomin är största anledningen. Fråga: Vad begränsar läromedelsinköpen?
Läromedel
Bristen på läromedel är ett hot mot hela skolan.
Var tredje lärare uppger att de inte kan köpa in de läromedel de behöver för sin undervisning, visar en rapport från Läromedelsförfattarna, i samarbete med bland annat Lärarförbundet. Och lärarna får stöd av sina rektorer. Fyra av fem rektorer säger sig vara begränsade när det gäller läromedelsinköp, främst av bristen på pengar.
Svenska lärares möjligheter att välja bästa möjliga läromedel har minskat. Orsakerna är i grunden tre; brist på pengar, möjlighet att påverka inköpen samt tidsbrist.
Det visar rapporten ”Rätten till kunskap – en rapport om läromedelssituationen i Sverige” från Läromedelsförfattarna.
Rapporten är ett samarbete mellan Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, SVEA (styrelsen för Sveriges elevråd) och Läromedelsförfattarna. Intervjuer och enkäter genomfördes under mars 2020.
4 av 5 rektorer är begränsade. Fråga: Finns det något som begränsar läromedelsinköpen?
Lärare och skolledare svarade på hur de såg på inköp och värdering av läromedel, såväl analoga som digitala. Rapporten från i fjol har nästan flugit under radarn på grund av pandemin. Här går vi igenom resultaten.
LÄSTIPS: Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel
Var fjärde lärare, 24 procent, uppger i undersökningen att de antingen inte kan köpa in de analoga läromedlen de behöver eller inga analoga läromedel över huvudtaget. Ännu fler, 37 procent, säger att de inte kan köpa in de digitala läromedel som behövs.
Sammantaget är det nästan var tredje lärare i Sverige som inte kan köpa de läromedel som de anser att de behöver i sin undervisning.
Tre av fyra lärare, 76 procent, anser enligt rapporten att de behöver större ekonomiska resurser för att kunna välja rätt läromedel.
Även skolledarna svarar att de är begränsade i sina inköp av läromedel. 79 procent av skolledarna svarar att det i första hand beror på ekonomin. Men skolledarnas svar är kluvna, majoriteten av dem menar samtidigt att de ändå kan fylla de behov som finns.
Kostnaden för inköp av läromedel skiljer sig stort mellan olika skolor och kommuner.
Lägst låg Grästorps kommun med 144 kronor per år och elev, högst Markaryds kommun där 2 691 kronor satsas på läromedel per år och elev. Sammanställningen gäller åren 2015–2019, grundskolan, och med en skattning av friskolornas inköp.
Ekonomin är största anledningen. Fråga: Vad begränsar läromedelsinköpen?
Riksgenomsnittet i Sverige för inköp av läromedel var per elev 650 kronor år 2019, vilket är lägst i Norden. I jämförelse satsades i Finland 1 450 kronor per elev och i Norge 1 050 kronor.
Läromedelsföretagen är en branschorganisation som tillsammans ger ut cirka 95 procent av svenska läromedel, enligt deras egna uppgifter.
Det visade sig vara stora skillnader mellan inköpen av analoga och digitala läromedel. Fyra av fem lärare, 81 procent, svarade att enskilda lärare, ämnesansvariga eller hela arbetslag beslutade om inköp av analoga läromedel. När det gäller digitala läromedel var motsvarande siffra endast 57 procent.
I förlängningen betyder det att risken ökar att inköparen av digitala läromedel, allt oftare skolledare eller huvudmän, inte känner till verkligheten i klassrummen.
Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, säger:
– Vi visste ju att läget var allvarligt när det gäller tillgången till läromedel. Men vi blev förvånade över att lärarna har tappat kontrollen över valet av digitala läromedel, säger Per Kornhall, som är lärare, skolutvecklare och författare.
Kommunerna som satsar mest | ... och de som satsar minst | |||
Kommun | Inköp/elev | Kommun | Inköp/elev | |
Markaryd | 2 691 | Grästorp | 144 | |
Linköping | 1 408 | Mark | 198 | |
Hällefors | 1 189 | Nordmaling | 313 | |
Munkfors | 1 139 | Hagfors | 317 | |
Älvkarleby | 1 126 | Nykvarn | 353 | |
Sollefteå | 1 121 | Habo | 355 | |
Oskarshamn | 1 069 | Vilhelmina | 362 | |
Kungsör | 1 069 | Tjörn | 366 | |
Klippan | 1 056 | Essunga | 392 | |
Vaxholm | 1 050 | Bollebygd | 405 |
LÄSTIPS: Lista: Så mycket satsar din kommun på läromedel
Det tryckta läromedlet framstår i rapporten fortfarande som överlägset. Detta bekräftades av elevorganisationerna.
– Den digitala generationen, uttrycker stark oro för att de inte hade bra läromedel. Och de ville ha fysiska böcker för att de tyckte att många av de digitala läromedlen har brister och problem, säger Per Kornhall.
Mer tid för att granska och lära känna läromedel önskade sig 61 procent av de tillfrågade lärarna, 35 procent ville ha mer kollegialt utbyte. 34 procent ville ha mer kännedom om befintliga läromedel och 15 procent önskade sig en extern kvalitetsgranskning av läromedel.
Lärarförbundet är delaktig i rapporten och förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inte förvånad över resultaten i rapporten:
– Lärarna har signalerat det här i många år. Det som är förvånande är att huvudmännen inte tar in lärarna i besluten av inköp av särskilt digitala läromedel, som också är väldigt kostsamma, säger hon och fortsätter:
– Det här är enormt frustrerande för lärarna och skapar så mycket merarbete. De måste gå igenom gamla läromedel för att söka efter eventuella felaktigheter och parallellt försöka hitta aktuellt innehåll.
Frågan om läromedel är i grunden en likvärdighetsfråga, menar Johanna Jaara Åstrand, som slår hårt mot eleverna.
Vad förväntar du dig av regeringens utredning?
– Det viktigaste är att regeringen erkänner att urvalet och utformningen är lärarprofessionens ansvar. Sedan att skolhuvudmännens ansvar är att se till att det finns ekonomiska resurser och tid för lärarna att kunna göra detta.
– Sedan är jag oroad över de stora besparingskraven som kommunerna har. Det ser riktigt illa ut. Först ryker de anpassade läromedlen. Risken är att likvärdigheten blir ännu sämre när inte alla elever kan få samma chans.
Sammanställningen av grundskolornas inköp av läromedel i svenska kommuner är gjord av Läromedelsföretagen. Statistiken spänner över åren 2015–2019 och utgår från den största läromedelsgrossisten, Läromedia, och deras försäljningsstatistik.
Utgångspunkten är dels hur mycket respektive kommun lägger ner på läromedel för grundskoleelever, dels antalet folkbokförda elever i grundskolan i respektive kommun. För att få fram motsvarande statistik för friskolorna har Läromedelsföretagen använt sig av SCBs modeller och skattat deras inköp, också detta utifrån försäljningsstatistiken.
Av de totala kostnaderna för svensk grundskola står läromedelsinköpen för endast 0,6 procent, enligt branschföreningen Läromedelsföretagen.
Cirka 15 procent av svenska läromedel är helt digitala, 30 procent enbart tryckta och cirka 55 procent är en kombination av analoga och digitala.
LÄS MER
Var tredje lärare stoppas från att köpa läromedel
Gästkrönika: "Det händer något kring synen på läromedel"
Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel
Fridolin vill värna lärarens val av läromedel
Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel
Debatt ”Det kan verka som att vi lärare och vårdnadshavare, rektorer och huvudmän är motståndare. Men vi måste ro åt samma håll” skriver en lärare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.