
Ekonomin är största anledningen. Fråga: Vad begränsar läromedelsinköpen?
Läromedel
Bristen på läromedel är ett hot mot hela skolan.
Var tredje lärare uppger att de inte kan köpa in de läromedel de behöver för sin undervisning, visar en rapport från Läromedelsförfattarna, i samarbete med bland annat Lärarförbundet. Och lärarna får stöd av sina rektorer. Fyra av fem rektorer säger sig vara begränsade när det gäller läromedelsinköp, främst av bristen på pengar.
Svenska lärares möjligheter att välja bästa möjliga läromedel har minskat. Orsakerna är i grunden tre; brist på pengar, möjlighet att påverka inköpen samt tidsbrist.
Det visar rapporten ”Rätten till kunskap – en rapport om läromedelssituationen i Sverige” från Läromedelsförfattarna.
Rapporten är ett samarbete mellan Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, SVEA (styrelsen för Sveriges elevråd) och Läromedelsförfattarna. Intervjuer och enkäter genomfördes under mars 2020.
4 av 5 rektorer är begränsade. Fråga: Finns det något som begränsar läromedelsinköpen?
Lärare och skolledare svarade på hur de såg på inköp och värdering av läromedel, såväl analoga som digitala. Rapporten från i fjol har nästan flugit under radarn på grund av pandemin. Här går vi igenom resultaten.
LÄSTIPS: Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel
Var fjärde lärare, 24 procent, uppger i undersökningen att de antingen inte kan köpa in de analoga läromedlen de behöver eller inga analoga läromedel över huvudtaget. Ännu fler, 37 procent, säger att de inte kan köpa in de digitala läromedel som behövs.
Sammantaget är det nästan var tredje lärare i Sverige som inte kan köpa de läromedel som de anser att de behöver i sin undervisning.
Tre av fyra lärare, 76 procent, anser enligt rapporten att de behöver större ekonomiska resurser för att kunna välja rätt läromedel.
Även skolledarna svarar att de är begränsade i sina inköp av läromedel. 79 procent av skolledarna svarar att det i första hand beror på ekonomin. Men skolledarnas svar är kluvna, majoriteten av dem menar samtidigt att de ändå kan fylla de behov som finns.
Kostnaden för inköp av läromedel skiljer sig stort mellan olika skolor och kommuner.
Lägst låg Grästorps kommun med 144 kronor per år och elev, högst Markaryds kommun där 2 691 kronor satsas på läromedel per år och elev. Sammanställningen gäller åren 2015–2019, grundskolan, och med en skattning av friskolornas inköp.
Ekonomin är största anledningen. Fråga: Vad begränsar läromedelsinköpen?
Riksgenomsnittet i Sverige för inköp av läromedel var per elev 650 kronor år 2019, vilket är lägst i Norden. I jämförelse satsades i Finland 1 450 kronor per elev och i Norge 1 050 kronor.
Läromedelsföretagen är en branschorganisation som tillsammans ger ut cirka 95 procent av svenska läromedel, enligt deras egna uppgifter.
Det visade sig vara stora skillnader mellan inköpen av analoga och digitala läromedel. Fyra av fem lärare, 81 procent, svarade att enskilda lärare, ämnesansvariga eller hela arbetslag beslutade om inköp av analoga läromedel. När det gäller digitala läromedel var motsvarande siffra endast 57 procent.
I förlängningen betyder det att risken ökar att inköparen av digitala läromedel, allt oftare skolledare eller huvudmän, inte känner till verkligheten i klassrummen.
Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, säger:
– Vi visste ju att läget var allvarligt när det gäller tillgången till läromedel. Men vi blev förvånade över att lärarna har tappat kontrollen över valet av digitala läromedel, säger Per Kornhall, som är lärare, skolutvecklare och författare.
Kommunerna som satsar mest | ... och de som satsar minst | |||
Kommun | Inköp/elev | Kommun | Inköp/elev | |
Markaryd | 2 691 | Grästorp | 144 | |
Linköping | 1 408 | Mark | 198 | |
Hällefors | 1 189 | Nordmaling | 313 | |
Munkfors | 1 139 | Hagfors | 317 | |
Älvkarleby | 1 126 | Nykvarn | 353 | |
Sollefteå | 1 121 | Habo | 355 | |
Oskarshamn | 1 069 | Vilhelmina | 362 | |
Kungsör | 1 069 | Tjörn | 366 | |
Klippan | 1 056 | Essunga | 392 | |
Vaxholm | 1 050 | Bollebygd | 405 |
LÄSTIPS: Lista: Så mycket satsar din kommun på läromedel
Det tryckta läromedlet framstår i rapporten fortfarande som överlägset. Detta bekräftades av elevorganisationerna.
– Den digitala generationen, uttrycker stark oro för att de inte hade bra läromedel. Och de ville ha fysiska böcker för att de tyckte att många av de digitala läromedlen har brister och problem, säger Per Kornhall.
Mer tid för att granska och lära känna läromedel önskade sig 61 procent av de tillfrågade lärarna, 35 procent ville ha mer kollegialt utbyte. 34 procent ville ha mer kännedom om befintliga läromedel och 15 procent önskade sig en extern kvalitetsgranskning av läromedel.
Lärarförbundet är delaktig i rapporten och förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inte förvånad över resultaten i rapporten:
– Lärarna har signalerat det här i många år. Det som är förvånande är att huvudmännen inte tar in lärarna i besluten av inköp av särskilt digitala läromedel, som också är väldigt kostsamma, säger hon och fortsätter:
– Det här är enormt frustrerande för lärarna och skapar så mycket merarbete. De måste gå igenom gamla läromedel för att söka efter eventuella felaktigheter och parallellt försöka hitta aktuellt innehåll.
Frågan om läromedel är i grunden en likvärdighetsfråga, menar Johanna Jaara Åstrand, som slår hårt mot eleverna.
Vad förväntar du dig av regeringens utredning?
– Det viktigaste är att regeringen erkänner att urvalet och utformningen är lärarprofessionens ansvar. Sedan att skolhuvudmännens ansvar är att se till att det finns ekonomiska resurser och tid för lärarna att kunna göra detta.
– Sedan är jag oroad över de stora besparingskraven som kommunerna har. Det ser riktigt illa ut. Först ryker de anpassade läromedlen. Risken är att likvärdigheten blir ännu sämre när inte alla elever kan få samma chans.
Sammanställningen av grundskolornas inköp av läromedel i svenska kommuner är gjord av Läromedelsföretagen. Statistiken spänner över åren 2015–2019 och utgår från den största läromedelsgrossisten, Läromedia, och deras försäljningsstatistik.
Utgångspunkten är dels hur mycket respektive kommun lägger ner på läromedel för grundskoleelever, dels antalet folkbokförda elever i grundskolan i respektive kommun. För att få fram motsvarande statistik för friskolorna har Läromedelsföretagen använt sig av SCBs modeller och skattat deras inköp, också detta utifrån försäljningsstatistiken.
Av de totala kostnaderna för svensk grundskola står läromedelsinköpen för endast 0,6 procent, enligt branschföreningen Läromedelsföretagen.
Cirka 15 procent av svenska läromedel är helt digitala, 30 procent enbart tryckta och cirka 55 procent är en kombination av analoga och digitala.
LÄS MER
Var tredje lärare stoppas från att köpa läromedel
Gästkrönika: "Det händer något kring synen på läromedel"
Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel
Fridolin vill värna lärarens val av läromedel
Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.