![](/contentassets/0bbb0aeb06384d149175920b921709fe/statistik-2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Ekonomin är största anledningen. Fråga: Vad begränsar läromedelsinköpen?
Läromedel
Bristen på läromedel är ett hot mot hela skolan.
Var tredje lärare uppger att de inte kan köpa in de läromedel de behöver för sin undervisning, visar en rapport från Läromedelsförfattarna, i samarbete med bland annat Lärarförbundet. Och lärarna får stöd av sina rektorer. Fyra av fem rektorer säger sig vara begränsade när det gäller läromedelsinköp, främst av bristen på pengar.
Svenska lärares möjligheter att välja bästa möjliga läromedel har minskat. Orsakerna är i grunden tre; brist på pengar, möjlighet att påverka inköpen samt tidsbrist.
Det visar rapporten ”Rätten till kunskap – en rapport om läromedelssituationen i Sverige” från Läromedelsförfattarna.
Rapporten är ett samarbete mellan Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, SVEA (styrelsen för Sveriges elevråd) och Läromedelsförfattarna. Intervjuer och enkäter genomfördes under mars 2020.
4 av 5 rektorer är begränsade. Fråga: Finns det något som begränsar läromedelsinköpen?
Lärare och skolledare svarade på hur de såg på inköp och värdering av läromedel, såväl analoga som digitala. Rapporten från i fjol har nästan flugit under radarn på grund av pandemin. Här går vi igenom resultaten.
LÄSTIPS: Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel
Var fjärde lärare, 24 procent, uppger i undersökningen att de antingen inte kan köpa in de analoga läromedlen de behöver eller inga analoga läromedel över huvudtaget. Ännu fler, 37 procent, säger att de inte kan köpa in de digitala läromedel som behövs.
Sammantaget är det nästan var tredje lärare i Sverige som inte kan köpa de läromedel som de anser att de behöver i sin undervisning.
Tre av fyra lärare, 76 procent, anser enligt rapporten att de behöver större ekonomiska resurser för att kunna välja rätt läromedel.
Även skolledarna svarar att de är begränsade i sina inköp av läromedel. 79 procent av skolledarna svarar att det i första hand beror på ekonomin. Men skolledarnas svar är kluvna, majoriteten av dem menar samtidigt att de ändå kan fylla de behov som finns.
Kostnaden för inköp av läromedel skiljer sig stort mellan olika skolor och kommuner.
Lägst låg Grästorps kommun med 144 kronor per år och elev, högst Markaryds kommun där 2 691 kronor satsas på läromedel per år och elev. Sammanställningen gäller åren 2015–2019, grundskolan, och med en skattning av friskolornas inköp.
Ekonomin är största anledningen. Fråga: Vad begränsar läromedelsinköpen?
Riksgenomsnittet i Sverige för inköp av läromedel var per elev 650 kronor år 2019, vilket är lägst i Norden. I jämförelse satsades i Finland 1 450 kronor per elev och i Norge 1 050 kronor.
Läromedelsföretagen är en branschorganisation som tillsammans ger ut cirka 95 procent av svenska läromedel, enligt deras egna uppgifter.
Det visade sig vara stora skillnader mellan inköpen av analoga och digitala läromedel. Fyra av fem lärare, 81 procent, svarade att enskilda lärare, ämnesansvariga eller hela arbetslag beslutade om inköp av analoga läromedel. När det gäller digitala läromedel var motsvarande siffra endast 57 procent.
I förlängningen betyder det att risken ökar att inköparen av digitala läromedel, allt oftare skolledare eller huvudmän, inte känner till verkligheten i klassrummen.
Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, säger:
– Vi visste ju att läget var allvarligt när det gäller tillgången till läromedel. Men vi blev förvånade över att lärarna har tappat kontrollen över valet av digitala läromedel, säger Per Kornhall, som är lärare, skolutvecklare och författare.
Kommunerna som satsar mest | ... och de som satsar minst | |||
Kommun | Inköp/elev | Kommun | Inköp/elev | |
Markaryd | 2 691 | Grästorp | 144 | |
Linköping | 1 408 | Mark | 198 | |
Hällefors | 1 189 | Nordmaling | 313 | |
Munkfors | 1 139 | Hagfors | 317 | |
Älvkarleby | 1 126 | Nykvarn | 353 | |
Sollefteå | 1 121 | Habo | 355 | |
Oskarshamn | 1 069 | Vilhelmina | 362 | |
Kungsör | 1 069 | Tjörn | 366 | |
Klippan | 1 056 | Essunga | 392 | |
Vaxholm | 1 050 | Bollebygd | 405 |
LÄSTIPS: Lista: Så mycket satsar din kommun på läromedel
Det tryckta läromedlet framstår i rapporten fortfarande som överlägset. Detta bekräftades av elevorganisationerna.
– Den digitala generationen, uttrycker stark oro för att de inte hade bra läromedel. Och de ville ha fysiska böcker för att de tyckte att många av de digitala läromedlen har brister och problem, säger Per Kornhall.
Mer tid för att granska och lära känna läromedel önskade sig 61 procent av de tillfrågade lärarna, 35 procent ville ha mer kollegialt utbyte. 34 procent ville ha mer kännedom om befintliga läromedel och 15 procent önskade sig en extern kvalitetsgranskning av läromedel.
Lärarförbundet är delaktig i rapporten och förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inte förvånad över resultaten i rapporten:
– Lärarna har signalerat det här i många år. Det som är förvånande är att huvudmännen inte tar in lärarna i besluten av inköp av särskilt digitala läromedel, som också är väldigt kostsamma, säger hon och fortsätter:
– Det här är enormt frustrerande för lärarna och skapar så mycket merarbete. De måste gå igenom gamla läromedel för att söka efter eventuella felaktigheter och parallellt försöka hitta aktuellt innehåll.
Frågan om läromedel är i grunden en likvärdighetsfråga, menar Johanna Jaara Åstrand, som slår hårt mot eleverna.
Vad förväntar du dig av regeringens utredning?
– Det viktigaste är att regeringen erkänner att urvalet och utformningen är lärarprofessionens ansvar. Sedan att skolhuvudmännens ansvar är att se till att det finns ekonomiska resurser och tid för lärarna att kunna göra detta.
– Sedan är jag oroad över de stora besparingskraven som kommunerna har. Det ser riktigt illa ut. Först ryker de anpassade läromedlen. Risken är att likvärdigheten blir ännu sämre när inte alla elever kan få samma chans.
Sammanställningen av grundskolornas inköp av läromedel i svenska kommuner är gjord av Läromedelsföretagen. Statistiken spänner över åren 2015–2019 och utgår från den största läromedelsgrossisten, Läromedia, och deras försäljningsstatistik.
Utgångspunkten är dels hur mycket respektive kommun lägger ner på läromedel för grundskoleelever, dels antalet folkbokförda elever i grundskolan i respektive kommun. För att få fram motsvarande statistik för friskolorna har Läromedelsföretagen använt sig av SCBs modeller och skattat deras inköp, också detta utifrån försäljningsstatistiken.
Av de totala kostnaderna för svensk grundskola står läromedelsinköpen för endast 0,6 procent, enligt branschföreningen Läromedelsföretagen.
Cirka 15 procent av svenska läromedel är helt digitala, 30 procent enbart tryckta och cirka 55 procent är en kombination av analoga och digitala.
LÄS MER
Var tredje lärare stoppas från att köpa läromedel
Gästkrönika: "Det händer något kring synen på läromedel"
Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel
Fridolin vill värna lärarens val av läromedel
Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.