Lena Holmdahl utreder frågan om skolpengen på regeringens uppdrag.
Till startsidan
Almega utbildnings förbundsdirektör Andreas Mörck är kritisk till skolpengsutredningens förslag.
Granskning
Fler skolor bör läggas ner.
Det menar branschorganisationen Almega utbildnings förbundsdirektör Andreas Mörck.
– Men det måste ske under ordnade former, vilket kräver ett ökat samarbete mellan kommuner och friskolor.
Efter att under nästan ett kvarts sekel ha arbetat på olika positioner inom Lärarnas Riksförbund och Sveriges Lärare – bland annat som kanslichef – blev han för drygt ett år sedan chef för det då nya arbetsgivar- och branschförbundet Almega utbildning.
Andreas Mörck menar att det är rimligt att minskade barnkullar leder till färre skolor.
– Det kan låta hårt när man säger det, men det behöver läggas ner skolor i Sverige. Det gäller både kommunala skolor och friskolor. Alternativet är att en allt större del av skolans ekonomiska resurser går till byggnader och allt mindre till lärare och elever.
– Mycket små skolenheter har dessutom extra svårt att upprätthålla kvaliteten i undervisningen. Det krävs en viss storlek på enheterna för att resurserna ska landa rätt.
Skolnedläggningar är dock inte en fråga som rör enbart mycket små skolor eller landsbygden. I Stockholm till exempel, är två kommunala innerstadsskolor på väg att läggas ner.
I ungefär 40 procent av kommunerna diskuteras eller planeras det att, enligt Vi Lärares undersökning, inom de närmaste åren lägga ner eller slå samman en eller flera grundskolor.
– Dimensioneringsfrågan ökar i betydelse. Jag är dock orolig för att man kommer att lägga ner skolor på ett ostrukturerat sätt, vilket drabbar framför allt elever och lärare. Det som behövs är en långsiktig plan för hur många skolenheter som ska vara kvar och hur de ska dimensioneras. Vi behöver ersätta dagens olika skolsystem med ett gemensamt och hållbart.
Förslaget är dåligt för lärare och elever och borde förpassas till papperskorgen.
Samtidigt bygger det svenska skolsystemet sedan 30 år tillbaka på att skolor konkurrerar med varandra om eleverna.
– Den demografiska utvecklingen kräver ett helt nytt sätt att tänka kring var det ska ligga men även etableras skolenheter. Jag tycker därför att det bör införas en plikt för kommuner (även närliggande) och friskolor att ha gemensamma diskussioner, samverkan och planering kring skoldimensionering.
Hur ska en sådan planering kunna fungera i ett system som i grunden bygger på konkurrens?
– Det bör vi diskutera gemensamt. Mina tankar och idéer anger en riktning för hur det skulle kunna fungera. Självklart krävs det mer noggranna analyser för att man ska kunna lägga väl avvägda förslag. Men utan tvekan behöver demografin väga tungt när det exempelvis ska fattas beslut om, och i sådana fall var, det ska etableras en ny skola.
Eller läggas ner?
– Ja. Ska fristående skolor finnas kvar måste vi från friskolesektorn visa att vi är beredda att ta vår del av ansvaret. Kommunpolitikerna ska inte hela tiden behöva sitta med svartepetter i samband med skolnedläggningar.
– Men det behövs också en översyn av hur svensk skola finansieras och hur resurserna används.
Andreas Mörck är mycket kritisk till flera av de förslag som regeringens utredare Lena Holmdahl presenterade i början på sommaren, bland annat att kommunerna ska få göra ett avdrag på sex procent när de beräknar hur stor ersättning friskolorna ska få. Detta som en kompensation för sitt större ansvar.
– Det är ett katastrofalt förslag som, om det förverkligas, skulle förstärka den skolnedläggning som den demografiska utvecklingen driver fram och göra att ungefär hälften av friskolorna försvann. I övrigt blir det lägre lärarlöner, färre lärare och sämre undervisningskvalitet.
– Utredningens förslag är dåligt för lärare och elever och borde förpassas till papperskorgen.
Lena Holmdahl utreder frågan om skolpengen på regeringens uppdrag.
Utredaren Lena Holmdahl tror inte på Andreas Mörcks uppgifter att ungefär hälften av friskolorna skulle tvingas läggas ner om hennes förslag blir verklighet.
– Vi har gjort noggranna konsekvensanalyser som visar att friskolorna kan hantera detta. De som kan få det tufft är de allra minsta skolorna. Men de har det tufft redan i dag.
Lotta Edholm (L) tidigare skolminister och i dag gymnasie-, högskole- och forskningsminister, anser att kommunerna har ett större ansvar och därmed högre kostnader än friskolorna.
– Friskolorna ska ha betalt för ett uppdrag som de har, men inte för ett uppdrag som de inte har, säger hon.
Debatt Maja Westerlund lägger ett fackligt perspektiv på klimakteriet
Debatt Han välkomnar kognitionsvetenskapen till skolan
Krönika ”Skolan blir en jätteblobb som suger upp fritiden”
Debatt Hon reagerar på kritiken om detaljstyrning av lärare i nya läroplanerna
Debatt Tuffa frågan till beslutsfattarna om tiden som saknas i förskolan
Debatt Hon förväntas jobba extra – utan kompensation
Debatt Efter läroplanerna – han vill diskutera ”lärarplaner”
Debatt Hon vill se lärarmajoritet i förskolans bemanning
Replik Svarar Sveriges Lärare: Blerta Hoti Singh (S), ger löfte om barngrupperna
Replik Hårda svaret på Maria Wimans kritik mot nya läroplanen
Debatt Lärare vet vilka elever som behöver stöd – problemet är att de inte får vad de behöver
Debatt Professorns kritik mot nya testen: ”Bara utgångspunkten”
Debatt Ulrica Björkblom Agah skriver om behovet av stöd och eleverna som inte får det
Krönika ”Jag ska vara ärlig med att detaljstyrning skrämmer mig.”
Debatt De vill se politikerna uppfylla sina vallöften om förskolan
Debatt Trettio timmar i förskolan – för barnens skull
Ledarkrönika ”Politiker: Ett av era viktigaste uppdrag väntar i landets klassrum och barngrupper”
Skolfinansiering Så kan skolpengen begränsas för friskolorna
Krönika ”En konsekvens av ett skolsystem som brister i själva fundamentet”
Hot och våld 338 kränkningsanmälningar i Stockholm i september – lärarnas vittnesmål.
Hot och våld Växande problem: ”Mörkertalet kan vara stort”
Hot och våld Sveriges Lärares krav för att stoppa den mörka utvecklingen.
Pisa 2025 ”Pisa-resultaten är nedslående och allvarliga”
Pisa 2025 ”Årskurs 1 får en skriv- och läsinlärningskursplan”
Pisa 2025 Mer än varannan utlandsfödd femtonåring saknar grundläggande läsförståelse.
Pisa 2025 ”Ett stort misslyckande”
Hot och våld ”De yngsta elevernas respektlöshet chockerade mig.”
Debatt ”En del barn kommer till skolan och ser bokstäver som konstiga ’krumelurer’”.
Krönika ”Praktisk klokhet är inte något vi blir färdiga med.”
Debatt Insikten fick läraren att göra om sin undervisning.
Debatt ”Tvingas pussla med enskilda semesterdagar som kan dras in i sista sekund.”
Betyg Två ämnen ger flest F: ”Behöver kostym i rätt storlek”
Krönika ”Skräcken på jorden. Ett tidsmässigt blodbad!.”
Sveriges lärare Skyddsombudens dag: ”Viktigare än någonsin”.
Arbetsmiljö Anledningen: Han skyddade en låda med mobiltelefoner.
Hot och våld Facket: ”De klarade inte mer.”
Forskning Inger Eriksson får Lärarstiftelsens forskarpris.
Hot och våld ”Vi delar Sveriges Lärares bild av att anmälningarna har ökat.”
Hot och våld 338 fall bara i september – så utsätts lärare av hot och våld av elever.
Debatt Han kräver att svenska skolan ändrar riktning – en gång för alla
Hot och våld Kräver skydds- och stödinsatser – har 14 dagar på sig att agera.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Vad som är bra för lärare, det är det inte SKR som ska uttala”
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Nedskärningar Facket varnar: Brist på personal en fara för undervisning och säkerhet
Arbetsmiljöbrott Fick rätt i tvist med arbetsgivaren: ”En facklig seger”
Juridik Sveriges Lärare: Skydd för anställda i offentlig sektor.
Krönika ”I just den här frågan fungerar inte den representativa demokratin.”
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”