Almega: ”Det behöver läggas ner fler skolor”

Efter att under nästan ett kvarts sekel ha arbetat på olika positioner inom Lärarnas Riksförbund och Sveriges Lärare – bland annat som kanslichef – blev han för drygt ett år sedan chef för det då nya arbetsgivar- och branschförbundet Almega utbildning.

Andreas Mörck menar att det är rimligt att minskade barnkullar leder till färre skolor.

– Det kan låta hårt när man säger det, men det behöver läggas ner skolor i Sverige. Det gäller både kommunala skolor och friskolor. Alternativet är att en allt större del av skolans ekonomiska resurser går till byggnader och allt mindre till lärare och elever.

– Mycket små skolenheter har dessutom extra svårt att upprätthålla kvaliteten i undervisningen. Det krävs en viss storlek på enheterna för att resurserna ska landa rätt.

”Drabbar lärare och elever”

Skolnedläggningar är dock inte en fråga som rör enbart mycket små skolor eller landsbygden. I Stockholm till exempel, är två kommunala innerstadsskolor på väg att läggas ner. 

I ungefär 40 procent av kommunerna diskuteras eller planeras det att, enligt Vi Lärares undersökning, inom de närmaste åren lägga ner eller slå samman en eller flera grundskolor.

– Dimensioneringsfrågan ökar i betydelse. Jag är dock orolig för att man kommer att lägga ner skolor på ett ostrukturerat sätt, vilket drabbar framför allt elever och lärare. Det som behövs är en långsiktig plan för hur många skolenheter som ska vara kvar och hur de ska dimensioneras. Vi behöver ersätta dagens olika skolsystem med ett gemensamt och hållbart.

Förslaget är dåligt för lärare och elever och borde förpassas till papperskorgen.

Samtidigt bygger det svenska skolsystemet sedan 30 år tillbaka på att skolor konkurrerar med varandra om eleverna.

– Den demografiska utvecklingen kräver ett helt nytt sätt att tänka kring var det ska ligga men även etableras skolenheter. Jag tycker därför att det bör införas en plikt för kommuner (även närliggande) och friskolor att ha gemensamma diskussioner, samverkan och planering kring skoldimensionering.

Hur ska en sådan planering kunna fungera i ett system som i grunden bygger på konkurrens?

– Det bör vi diskutera gemensamt. Mina tankar och idéer anger en riktning för hur det skulle kunna fungera. Självklart krävs det mer noggranna analyser för att man ska kunna lägga väl avvägda förslag. Men utan tvekan behöver demografin väga tungt när det exempelvis ska fattas beslut om, och i sådana fall var, det ska etableras en ny skola.

Eller läggas ner?

– Ja. Ska fristående skolor finnas kvar måste vi från friskolesektorn visa att vi är beredda att ta vår del av ansvaret. Kommunpolitikerna ska inte hela tiden behöva sitta med svartepetter i samband med skolnedläggningar.

– Men det behövs också en översyn av hur svensk skola finansieras och hur resurserna används.

”Ett katastrofalt förslag”

Andreas Mörck är mycket kritisk till flera av de förslag som regeringens utredare Lena Holmdahl presenterade i början på sommaren, bland annat att kommunerna ska få göra ett avdrag på sex procent när de beräknar hur stor ersättning friskolorna ska få. Detta som en kompensation för sitt större ansvar.

– Det är ett katastrofalt förslag som, om det förverkligas, skulle förstärka den skolnedläggning som den demografiska utvecklingen driver fram och göra att ungefär hälften av friskolorna försvann. I övrigt blir det lägre lärarlöner, färre lärare och sämre undervisningskvalitet.

– Utredningens förslag är dåligt för lärare och elever och borde förpassas till papperskorgen. 

Utredaren Lena Holmdahl tror inte på Andreas Mörcks uppgifter att ungefär hälften av friskolorna skulle tvingas läggas ner om hennes förslag blir verklighet.

– Vi har gjort noggranna konsekvensanalyser som visar att friskolorna kan hantera detta. De som kan få det tufft är de allra minsta skolorna. Men de har det tufft redan i dag.

Lotta Edholm (L) tidigare skolminister och i dag gymnasie-, högskole- och forskningsminister, anser att kommunerna har ett större ansvar och därmed högre kostnader än friskolorna.

– Friskolorna ska ha betalt för ett uppdrag som de har, men inte för ett uppdrag som de inte har, säger hon.