Skolor riskerar att läggas ner i var tredje kommun

Lågt barnafödande i kombination med minskad invandring gör att många ser framför sig en våg av skolnedläggningar runt om i Sverige under de kommande åren.

Enligt SCB:s senaste prognos väntas antalet 6–15-åringar vara drygt drygt 200 000 färre år 2038 jämfört med i fjol.

Det motsvarar cirka 800 skolor (räknat på ett genomsnittligt elevantal på 250 per skola).

Så många planerar nedläggning

Vi Lärare har frågat de kommunala skolförvaltningarna om det i deras kommun lagts ner en eller flera grundskolor – privat eller offentligt driven – sedan 2022.

• 283 av 290 – 98 procent – valde att delta i vår enkätundersökning. Av dessa svarade 21 procent ja.
• 40 procent uppgav att det i deras kommun diskuteras eller planeras att inom de närmaste åren lägga ner eller slå samman en eller flera grundskolor, ofta med minskande elevkullar som motiv.

– Lokalkostnaden per elev ökar i takt med att antalet elever minskar. När lokalkostnaderna tar en stor del av elevpengen påverkar det undervisningsresurserna, skriver Sabina Dernelid som är verksamhetsstrateg i Flens kommun i ett mejl till Vi Lärare.

I Mönsterås diskuteras det att slå samman två högstadier.

– De främsta orsakerna är minskade barnkullar och bristande likvärdighet, uppger Helena Svensson som är kommunens tf skolchef.

Svårt rekrytera lärare

Minskande elevkullar är också ett av skälen till att framtiden ser mörk ut för en del av Värnamos grundskolor. Och då inte bara av ekonomiska skäl.

– Vi har i kommunen många små skolenheter. En del ligger nära centralorten, andra en bit ifrån, säger Johan Grahn som är barn- och utbildningschef i Värnamo kommun.

– Allt mindre enheter innebär på sikt kvalitetsproblem. Vi ser redan hur det blir svårare att rekrytera behöriga lärare till små skolor och – inte minst – få lärarna att stanna kvar.  Antalet skolenheter behöver minska för att vi ska kunna hålla den kvalitet som skollagen och läroplanerna ställer.

Flera praktiska svårigheter

Det är få kommunalpolitiska frågor som väcker så starkt engagemang bland medborgarna som skolnedläggningar, berättar Jonas Larsson Taghizadeh som är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Det gör att det kan vara extra svårt att genomföra skolförändringar samtidigt som alternativet kanske är att en allt större del av skolbudgeten går till lokalhyror i stället för till undervisning.

Samtidigt som Jonas Larsson Taghizadeh betonar betydelsen av effektiva kommunala skolorganisationer med väl utnyttjade skollokaler, pekar han på flera praktiska svårigheter.

– Ibland går det helt enkelt inte att lägga ner eller slå samman skolor om inte en del elever ska få orimligt lång resväg.

– Till det ska läggas friskole­etableringars oförutsägbarhet – och hur många elever som väljer dessa skolor – som gör det extra svårt för kommunerna att bygga rationella skolorganisationer.

Elevantalet kan öka igen

Det nuvarande systemet med skolpeng – som gör att färre elever på en skola omedelbart leder till lägre inkomster men inte till lägre kostnader – underlättar inte.

– Vid en första anblick kan det tyckas rationellt att dra ner på lokalerna om elevantalet minskar. Samtidigt varierar elev- och barnkullarnas storlek över tid. Om några år kommer de förmodligen att öka igen, och då behövs kanske de lokaler som man nu planerar att göra sig av med i snabb takt, säger Pontus Bäckström som är Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.

– Dessutom ökar inte kommunernas kostnader för skolbyggnaderna – som är en väsentlig del av vår infrastruktur – bara för att det är något färre elever i dem.

Men skolorna får lägre skolpeng?

– Ja. Skolpengssystemets per capitafördelning underblåser och förstärker kortsiktighet. Samhällets beslut och planering av var det ska finnas skolor bör bygga på en helt annan och mer långsiktig logik. Finansieringen bör utgå ifrån vad det faktiskt kostar att driva en skola på en viss plats.

– Med en annan styrningslogik skulle man dessutom, nu när elevkullarna minskar i storlek, kunna lätta på trycket på de som arbetar i skolan.