Färre barn – då kan lärare tvingas byta skola

Enligt kommunens egna prognoser beräknas antalet grundskoleelever i Stockholm minska med drygt 10 400 fram till 2033, varav 8 700 i de kommunala grundskolorna, vilket väntas leda till skolnedläggningar.

Redan har flera förskolor stängts på grund av barnbrist.

– Åsö grundskola på Södermalm och Observatorieskolan på Norrmalm är exempel på grundskolor som håller på att avvecklas på grund av minskade elevkullar, berättar David Gustafsson.

– Hittills har inga lärare sagts upp på grund av arbetsbrist. Där­emot pågår det många omställningar och förflyttningar till andra skolor, vilket kan vara jobbigt nog. Den som inte tackar ja till sin nya placering riskerar dessutom att förlora sin tjänst.

Leder till större klasser

David Gustafsson menar att det är orimligt om en allt större del av skolbudgetarna går åt till att betala för tomma skollokaler.

– Då är det bättre att stänga skolor. Samtidigt leder dagens ­finansieringssystem med individuell elevpeng fel. Om antalet elever på en skola minskas från exempelvis 300 till 275 innebär det väsentligt lägre intäkter för skolan.

– Samtidigt kvarstår de flesta kostnaderna. Det går ju inte att hyra ut en del av ett klassrum. Matsal, fritidslokaler, slöjdsalar och liknande behövs i samma utsträckning som tidigare även om elevantalet är något färre. Den enda utgift av betydelse som man kan dra ner på är personalen, vilket då kan leda till större klasser och sämre undervisning.

”Innebär ett guldläge”

David Gustafsson efterlyser en större långsiktighet.

– Minskande barn- och elevkullar innebär ett guldläge och en möjlighet att samtidigt både öka ­lärarbehörigheten och minska klasstorlekarna, att verkligen visa att vi vill vara en utbildningsnation.

– I stället ser vi hur välutbildade lärare lämnar yrket för att de har svårt att få jobb, vilket bland mycket annat är ett stort samhällsekonomiskt slöseri. De flesta av dem lär dessutom inte återvända till skolan när elevkullarnas storlek ökar igen.

Friskolornas överkompensation måste få ett slut.

Vad bör göras?

– Det behövs ett helt nytt finansieringssystem som bygger på respektive skolas faktiska behov och kostnader. Skolpengen i dess nuvarande individualiserade form bör skrotas. Det är dessutom helt orimligt att ersättningen är densamma för kommunala och privata skolor med tanke på de stora skillnaderna i uppdrag och ansvar.

– Friskolornas överkompensation måste få ett slut. Jag tycker att det är helt sjukt att privata skolägare kan ta ut vinst samtidigt som skolsystemet blir alltmer slimmat. Det är pengar som borde användas till undervisning.

”Risk för halvfulla skolor”

Fler huvudmän i kombination med stora elevkullar har lett till ett växande antal skolor.

– När elevkullarna nu minskar är det stor risk att vi får många halvfulla skolor med resultat att lokalkostnaderna tar en större del av skolbudgetarna, säger David Gustafsson som arbetar som lågstadielärare på Bäckahagens skola i Bandhagen i södra Stockholm.

– Det behövs en bättre styrning av var skolor placeras, oavsett om de är kommunala eller privata. Bor det exempelvis 1 000 elever i ett område är det både dyrt och orimligt med 1 500 skolplatser. Friskolornas i praktiken fria etableringsrätt måste ses över. 30 års marknadsexperiment måste få ett slut.

Minskar med 28 klasser

Fram till 2030 väntas antalet invånare i åldern 6–15 år i Uppsala kommun minska med knappt 700 jämfört med i fjol, det vill säga tre procent.

700 elever motsvarar 28 klasser med 25 elever i varje.

Fram till 2038 beräknas antalet barn (6–15 år) minska med mer än det dubbla, 1 639.

– De minskade barnkullarna är en stor fråga i kommunen och har bland annat lett till att en del skolbyggnationer har stoppats eller pausats, berättar Elisa Erikson som är ordförande för Sveriges Lärare i Uppsala.

– Men ännu så länge är det framför allt i förskolan som minskade barngrupper gett konkreta avtryck i vardagen. Det har stängts förskolor och fler är på gång.

Har förskollärare sagts upp?

– Nej, däremot har en del fått byta förskola.

– Vi vill att man ska utnyttja den här situationen till att minska barngruppernas storlek och öka förskollärartätheten och behörigheten.

Har det skett?

– Nej. Jämfört med hur den var för ett antal år sedan har förskollärartätheten i stället sjunkit. Vi får se hur det blir i höst.