Jonas Larsson Taghizadeh, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Till startsidan
I mer än var tredje kommun diskuterar man att inom de närmaste åren lägga ner eller slå samman skolor.
Granskning
Med minskade elevkullar som argument stängs skolor runt om i Sverige – i större städer såväl som på landsbygden.
I mer än var tredje kommun diskuterar man att inom de närmaste åren lägga ner eller slå samman skolor, visar Vi Lärares granskning.
I många kommuner har det redan skett.
Lågt barnafödande i kombination med minskad invandring gör att många ser framför sig en våg av skolnedläggningar runt om i Sverige under de kommande åren.
Enligt SCB:s senaste prognos väntas antalet 6–15-åringar vara drygt drygt 200 000 färre år 2038 jämfört med i fjol.
Det motsvarar cirka 800 skolor (räknat på ett genomsnittligt elevantal på 250 per skola).
Vi Lärare har frågat de kommunala skolförvaltningarna om det i deras kommun lagts ner en eller flera grundskolor – privat eller offentligt driven – sedan 2022.
– Lokalkostnaden per elev ökar i takt med att antalet elever minskar. När lokalkostnaderna tar en stor del av elevpengen påverkar det undervisningsresurserna, skriver Sabina Dernelid som är verksamhetsstrateg i Flens kommun i ett mejl till Vi Lärare.
I Mönsterås diskuteras det att slå samman två högstadier.
– De främsta orsakerna är minskade barnkullar och bristande likvärdighet, uppger Helena Svensson som är kommunens tf skolchef.
Minskande elevkullar är också ett av skälen till att framtiden ser mörk ut för en del av Värnamos grundskolor. Och då inte bara av ekonomiska skäl.
– Vi har i kommunen många små skolenheter. En del ligger nära centralorten, andra en bit ifrån, säger Johan Grahn som är barn- och utbildningschef i Värnamo kommun.
– Allt mindre enheter innebär på sikt kvalitetsproblem. Vi ser redan hur det blir svårare att rekrytera behöriga lärare till små skolor och – inte minst – få lärarna att stanna kvar. Antalet skolenheter behöver minska för att vi ska kunna hålla den kvalitet som skollagen och läroplanerna ställer.
Det är få kommunalpolitiska frågor som väcker så starkt engagemang bland medborgarna som skolnedläggningar, berättar Jonas Larsson Taghizadeh som är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
– Det gör att det kan vara extra svårt att genomföra skolförändringar samtidigt som alternativet kanske är att en allt större del av skolbudgeten går till lokalhyror i stället för till undervisning.
Jonas Larsson Taghizadeh, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Samtidigt som Jonas Larsson Taghizadeh betonar betydelsen av effektiva kommunala skolorganisationer med väl utnyttjade skollokaler, pekar han på flera praktiska svårigheter.
– Ibland går det helt enkelt inte att lägga ner eller slå samman skolor om inte en del elever ska få orimligt lång resväg.
– Till det ska läggas friskoleetableringars oförutsägbarhet – och hur många elever som väljer dessa skolor – som gör det extra svårt för kommunerna att bygga rationella skolorganisationer.
Det nuvarande systemet med skolpeng – som gör att färre elever på en skola omedelbart leder till lägre inkomster men inte till lägre kostnader – underlättar inte.
– Vid en första anblick kan det tyckas rationellt att dra ner på lokalerna om elevantalet minskar. Samtidigt varierar elev- och barnkullarnas storlek över tid. Om några år kommer de förmodligen att öka igen, och då behövs kanske de lokaler som man nu planerar att göra sig av med i snabb takt, säger Pontus Bäckström som är Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
– Dessutom ökar inte kommunernas kostnader för skolbyggnaderna – som är en väsentlig del av vår infrastruktur – bara för att det är något färre elever i dem.
Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
Men skolorna får lägre skolpeng?
– Ja. Skolpengssystemets per capitafördelning underblåser och förstärker kortsiktighet. Samhällets beslut och planering av var det ska finnas skolor bör bygga på en helt annan och mer långsiktig logik. Finansieringen bör utgå ifrån vad det faktiskt kostar att driva en skola på en viss plats.
– Med en annan styrningslogik skulle man dessutom, nu när elevkullarna minskar i storlek, kunna lätta på trycket på de som arbetar i skolan.
Debatt ”En allvarlig lärarfientlighet cementeras i landet”
Skolpolitik Vill ”stampa ut” vinsterna i skolan – föreslår ny utredning.
Krönika ”Man kan inte prata om god undervisning som en allenarådande sanning.”
Debatt Tidigare chef för Skolforskningsinstitutet sågar kritiken om bristande vetenskaplighet
Debatt Centerpartiet kräver omtag om utvisningarna av artonåringar
Debatt ”Genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg”.
Debatt Litet utrymme för ledarskap bidrar till ”yrkeschock” för nya lärare
Debatt Uppmaningen: ”Vi vill bara ha en tydligt reglerad och dräglig arbetsmiljö”
Arbetsmiljö Här är några av de samlade ögonvittnesskildringarna från skolan.
Debatt Han ser en skola där läraren är upptagen med att ”serva elever med pennor och sudd”.
Debatt ”Skolan måste lära sig skilja läsinlärning från läsning som färdighet”
Krönika ”Ett försök att överbrygga glappet mellan beslutsfattare och vardagens realitet.”
Debatt Lärare måste stå upp för NPF-eleverna, skriver Sabina Sandfuss
Forskning Vilka frågor från ditt klassrum vill du ha forskares svar på?
Arbetsbelastning Anna Olskog: ”Nödvändigt för att lärare ska orka med sitt uppdrag”.
Våld i skolan Talet till offren och de anhöriga på årsdagen efter attacken.
Skolpolitik SKR och Mohamsson anklagar varandra i frågan om regleringar.
Debatt ”Desperata och slitna argument från Almega – det börjar bli provocerande”,
Krönika ”Jag hackar tänder över mycket dessa dagar”, skriver Maria Wiman.
Debatt Slår tillbaka: ”Generaliseringar, missförstånd eller rent av personangrepp”
Arbetsmiljö Namngav läraren på Tiktok – förnekar brott.
Debatt Hon ser elever lämna undervisningen för tidigt: ”Problemet är statusen”
Debatt ”Alla har inte vuxna omkring sig.”
Ledarkrönika ”Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns.”
Våld i skolan "De som var på Risbergska den dagen får leva med det resten av livet”.
Läsning Efter regeringens förslag: De vill se krav på daglig läsning – i alla ämnen.
Debatt Lärarens uppmaning till specialpedagogerna: ”Förklara hur det går till”
Arbetsbelastning Ser regeringens reform som ett slag mot den svenska modellen.
Betyg och bedömning Går vidare med nya betygsskalan och nya läroplanerna.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Arbetsbelastning Nu blir det reglerad tid för planering och undervisning: ”Positivt i alla delar.”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Arbetsmiljö Övervägde skyddsstopp: ”Kändes kallare inne än utomhus”.
Betyg Så går regeringen vidare med nya betygen, enligt den lagrådsremiss som Vi Lärare tagit del av.
Skolpolitik Wimans bok till skolans makthavare: ”Kontakt mellan himlen och marken”.
Krönika ”Det här får vi inte säga – men det är sanningen om trasiga skolan.”
Särskilt stöd ”Vi sätter punkt för Gustav Fridolins läsa-skriva-räkna-garanti”
Arbetsmiljö Mohamsson: ”Lika för alla – oavsett skola och bostadsort.”
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Krönika ”I en tid av ”no excuses”, hårdare tag och bestraffningar.”
Debatt ”Inkludering utan resurser och struktur är inte inkludering, utan exkludering”
Demokrati Ny film för skolan – bilder som sällan visats.
Specialpedagogik Lystrade till nödropet – ”nu är vi ikapp”.
Krönika Alla huvudmän måste omedelbart se till att vända detta. Och det är bråttom.
Arbetsmiljö Läraren som stoppas: ”Det känns förnedrande.”
Debatt ”Reglerad undervisningsbörda är ett minimum”
Krönika ”Vi är ett starkt gäng – lärare och föräldrar tillsammans ju”.
Förskola Stora problem med sjukfrånvaro och få vikarier på förskola och fritids.