Facket efter utredningen: Skrota skolpengen

Anna Olskog säger att sättet att finansiera svensk skola behöver förändras i grunden. En delåtgärd är att skrota dagens system med skolpeng per elev.

– Det är en modell som leder till stor ryckighet och gör det svårt att planera verksamheten på ett rimligt sätt. Minskningen av barn- och elevkullarnas storlek lär göra det ännu svårare.

I ett per capita-baserat elevpengssystem leder färre elever på en skola snabbt till lägre inkomster, men inte till lägre kostnader.

– Vi vill ha en behovsbaserad modell som i högre utsträckning utgår ifrån skolornas fasta kostnader och kanske ger ersättning per klass i stället för per elev.

Hellre sett bindande norm

I början på sommaren presenterade regeringens utredare Lena Holmdahl ett förslag till en nationell skolpengsnorm.

– Förslaget är ett steg i rätt riktning mot en mer likvärdig skola och ett större nationellt inflytande. Samtidigt hade vi gärna sett en bindande norm i stället för en vägledande. Som det är nu riskerar normen att inte få tillräcklig styrkraft för att verkligen åstadkomma den förändring som krävs.

Samtidigt som den svenska skolan i grunden är underfinansierad skiljer det, enligt Anna Olskog, mycket mellan kommunernas ekonomiska förutsättningar att finansiera bland annat skolan.

– Det är också tydligt hur invånarnas genomsnittliga utbildningsnivå påverkar hur mycket resurser kommunerna ger till sina skolor. Kommuner med högutbildade invånare tenderar att avsätta mer pengar till skolan än kommuner med lågutbildade invånare.

– På sikt bör staten överta huvudansvaret för skolans finansiering.

Man kan diskutera om inte avdraget borde vara större.

Skolpengsutredningen föreslår att kommunerna ska få göra ett avdrag på sex procent när de beräknar hur stor ersättning friskolorna ska få. Detta som en kompensation för det så kallade utbudsansvaret som innebär att en kommun är ansvarig för att alla (skolpliktiga) barn i kommunen har en skola att gå till.

– Avdraget skulle bidra till ett mer rättvist och rimligt system som begränsar vinstintressenas inflytande. Jag tycker dock att man kan diskutera om inte avdraget borde vara större, säger Anna Olskog.

– Men oavsett storlek är det viktigt att det införs stegvis. Detta för att ge friskolorna rimlig förberedelsetid.

”Dela på utbudsansvaret”

Sedan 30 år tillbaka är konkurrens mellan skolhuvudmännen en viktig princip i det svenska skolsystemet.

– Jag tycker att vi borde ha tydliga mekanismer för samarbete och en möjlighet för kommuner och fristående aktörer att dela på utbudsansvaret. Dagens system fungerar inte. Därför måste det till förändringar. Möjlighet till delat utbudsansvar är en del. Stopp för vinstuttag en annan och ökad statlig finansiering en tredje.

Minskat elevunderlag väntas leda till omfattande skolnedläggningar, inte minst på landsbygden.

Häromåret fanns det enligt Skolverket cirka 450 grundskolor i Sverige med färre än 50 elever. I genomsnitt hade dessa skolor 29 elever. Om några år kan antalet vara väsentligt lägre. En del av skolorna lär förmodligen vara nerlagda.

– Barnbristen kommer att bli kännbar på många håll om den inte redan är det. Politiker på olika nivåer behöver bli betydligt bättre på att fatta långsiktiga och hållbara beslut kring skolan. Det är tydligt att det i dag finns en räddhågsenhet i dessa frågor.

”Sveriges Lärare gör skillnad”

Rätt utnyttjad innebär minskade barn- och elevkullar en möjlighet att öka kvaliteten i skolan, enligt Anna Olskog.

– Till exempel genom att samtidigt minska barn- och elevgruppernas storlek och öka lärarbehörigheten. En gyllene chans.

Den nuvarande regeringen har sedan den tillträdde för ganska exakt tre år sedan tillsatt en rad utredningar på skolområdet. Det är dock få förslag som nått riksdagen för beslut.

– Vi välkomnar många av förslagen, även om vi anser att flera av dem inte riktigt räcker till.

– Trycket från Sveriges Lärare gör skillnad. Skolministern har bjudit in riksdagens partier till dialog om kommande lagstiftning på skolområdet. Det är ingen slump. Det är ett kvitto på att vårt fackliga påverkansarbete har haft effekt.